Kränkningar på Internet

Motion 2009/10:Ju207 av Hans Hoff (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett visst IP-nummer ska lämnas ut av operatörerna till de brottsbekämpande myndigheterna även när det misstänkta brottet enbart kan leda till ett bötesstraff.

Motivering

I januari i år polisanmäler tio unga flickor i Falkenberg en film som lagts ut på nätet. Totalt omfattar filmen 32 unga flickor från 14 år. Bilderna, som är porträttbilder från deras bilddagböcker på nätet, har någon gjort en film av med musik och texter som är oerhört kränkande och i vissa fall även rasistiska. En 14-åring pekas ut som ortens största hora. Negerhora är ett annat påstående som bilderna kompletterats med. Filmen har spridits på MSN och Youtube. Hur många som sedan kopierat och spridit den är svårt att uppskatta. Konsekvenserna för de drabbade tjejerna är kolossala. I skolan får de höra kommentarer och sexuella anspelningar som är oerhört kränkande. Flera av tjejerna mår oerhört dåligt då deras självförtroende och självbild allvarligt skadats. Polisen rubricerar detta som sexuellt ofredande. Åklagaren rubricerar dock filmen som förtal. Det innebär att polisen inte kunde jobba vidare med fallet då denna rubricering inte gör det möjligt att få ut bostadsadressen till IP-adressen. Någon månad senare läggs ytterligare två filmer ut på nätet med grova sexuella trakasserier av barn. Åklagaren anser då att det är sexuellt ofredande och polisen startar en utredning. Ytterligare en film med ytterst grova och kränkande texter läggs ut inför skolstarten 2009. Sammantaget i Falkenberg är cirka 50 flickor i åldern 14 till 17 år drabbade. Detta är dock bara toppen på ett isberg då detta sätt att skada barn och ungdomar är betydligt vanligare än man vid en första anblick kan tänka sig. Enligt Datainspektionen har nästan varannan ungdom upplevt någon form av mobbningsliknande beteenden på Internet. Främst utsätts pojkar för nätmobbning, men flickor utsätts i mycket större utsträckning för sexuella trakasserier. Frågan berör därmed tiotusentals ungas vardag.

Det måste alltså i dag till en kränkning där straffpåföljden kan vara fängelsestraff för att polisen ska ha möjlighet att begära fram identiteten bakom ett visst IP-nummer. Det är mycket otillfredsställande och strider enligt min mening mot den allmänna rättsuppfattningen. För om lagstiftningen tillåter privata bolag att vid illegal fildelning få fram identiteten bakom ett visst IP-nummer så borde förstås polisen också kunna göra detta när någon allvarligt kränker barn.

Polismetodsutredningen föreslår att uppgifter om vem som innehar ett visst IP-nummer ska lämnas ut av operatörerna till de brottsbekämpande myndigheterna även när det misstänkta brottet enbart kan leda till ett bötesstraff. Detta tycker jag är högst rimligt. Om polisen skulle kunna agera redan vid bötesstraff så skulle denna typ av brottslighet enklare kunna stävjas.

Stockholm den 24 september 2009

Hans Hoff (s)