Krav på solceller, solfångare och aktiva tak/väggar på byggnader

Motion 2022/23:1457 av Marielle Lahti och Nicklas Attefjord (båda MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på solceller, solfångare och aktiva tak/väggar på byggnader och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En modern byggnads väggar och tak bör vara multifunktionella. Tänk om våra byggnader skulle generera el och värme och dessutom bidra med ekosystemtjänster. Det är inte en utopi utan möjligt redan idag. Om vi skulle ha multifunktionella byggnader så skulle vi få ett robustare energisystem och en större resiliens. Det får vi om väggarna och/eller taken på våra byggnader skulle vara aktiva (se nedan) kombinerat med solfångare och/eller solceller.

Solfångare innehåller en vattenbaserad vätska som värms upp av solen och transporteras till en lagringstank med en värmeväxlare. Värmeväxlaren för över värmen till ditt tappvarmvatten eller dina element. Lagringstanken – eller ackumulatortanken – kan lagra värme från solrika dagar till dagar med mindre sol. Storleken på tanken bestäms ofta av antalet solfångare. Ju större tank, desto mer värme kan du lagra. Både solceller och solfångare får sin energi från en förnybar energikälla, nämligen solen.

En solfångare omvandlar solenergin till värme, medan solceller omvandlar solceller till elektricitet. Solcellerna, som sitter i solcellspanelerna, kan antingen sitta på ett hustak eller vara monterade med ställningar på marken. Solelen kan användas direkt, lagras i ett solcellsbatteri för senare användning eller säljas till ett elbolag.

Gröna tak och väggar bidrar med flera ekosystemtjänster. För att få in mer vegetation i den tätare staden kan vegetation finnas på byggnader såsom tak, väggar och bjälklag på underjordiska konstruktioner som parkeringar. Gröna tak och väggar kan bidra till biologisk mångfald, utgöra en viktig del av det ekologiska samspelet, sänka temperaturen lokalt och reducera dagvattenmängder.

Genom arbete med gröna tak och väggar ökar den så kallade ekoeffektiva ytan, det vill säga den totala gröna ytan på en tomt. I takt med att fler använder grönytefaktorn för att arbeta med bevarande och introduktion av gröna lösningar i planeringen av stadsmiljön kommer troligen betydelsen av den ekoeffektiva ytan fortsätta att öka.

Vi vill därför att regelverket för byggnation förändras så att krav på produktion samt aktiva tak alternativt väggar kan ställas. Detta gäller särskilt på byggnader som lager och distributionsanläggningar.

Marielle Lahti (MP)

Nicklas Attefjord (MP)