Kreditupplysningsregister

Motion 2003/04:Fi210 av Marie Engström m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av beloppsgränsen för betalningsförsummelser och en översyn av gallringstiderna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betalningsanmärkningar på Internet.

Bakgrund

Uppgifter i ett kreditupplysningsregister om en försenad eller utebliven betalning kan få mycket stora konsekvenser för den enskilde. En sådan uppgift kan i mycket hög grad påverka den enskildes vardagliga frihet. Det kan t.ex. gälla hyra av bostad eller byte av elleverantör. Ur integritetssynpunkt bör därför kreditupplysning inte innehålla uppgifter om enstaka mindre betalningsförseningar. Det är dessutom i många fall fråga om förstagångsgäldenärer och det rör sig ofta om mindre belopp. I vissa fall kan det också vara så att betalningsförseningar beror på omständigheter som gäldenären inte rådde över eller på missförstånd från gäldenärens sida. Anledningen till betalningsförsummelsen behöver alltså inte bero på bristande betalningsvilja eller bristande betalningsförmåga

Ungdomar

Allt fler unga människor klarar inte av att betala sina räkningar i tid. I åldrarna 18–25 år kan noteras ett ökat antal betalningsanmärkningar. Det är också i den här åldersgruppen som antalet anmärkningar ökar snabbast. För unga människor som är i det skedet i livet att man vill skaffa bostad, telefonabonnemang, ta lån eller göra möbelinköp på kredit kan en betalningsanmärkning vara mycket allvarlig. Finns man i kronofogdens register är man också exponerad för alla som begär kreditupplysning.

Ny lagstiftning

Från och med 1 oktober 2001 har ändringar gjorts i sekretesslagen så att vissa uppgifter kommer att omfattas av sekretess hos kronofogdemyndigheten. Syftet är att komma till rätta med problemet att uppgifter om enstaka betalningsförsummelser ska leda till de konsekvenser som beskrivits ovan. Sekretessen inträder i princip i och med att betalning sker och målet kan anses avslutat. Sekretess gäller dock inte om en person vid fler än ett tillfälle inte betalat sina skulder inom föreskriven tid. I klartext betyder det att om en person får mer än en betalningsanmärkning under loppet av två år så omfattas inte dessa uppgifter av sekretesskyddet.

Vårt förslag

Den förändrade lagstiftningen som beskrivits ovan tycker vi är ett steg i rätt riktning. Det är dock inte tillräckligt. Kreditupplysningar kommer även i fortsättningen att innehålla uppgifter om enstaka mindre betalningsförseelser om än i mindre omfattning än tidigare. Vi anser det därför nödvändigt att se över möjligheten att införa en beloppsgräns under vilken betalningsförsummelser över huvud taget inte ska bli föremål för registrering i kreditupplysningsregister. En beloppsgräns kan vara knuten till en enskild skuld eller till ett sammanlagt skuldbelopp. I sammanhanget anser vi också att man bör överväga att förkorta gallringstiderna för mindre betalningsförsummelser.

Översynen av beloppsgränser och gallringstid ska göras med beaktande av personlig integritet och med beaktande av vilka uppgifter som anses vara nödvändiga, adekvata och relevanta i ett kreditupplysningsregister. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Kreditupplysningsföretag kan, med stöd i en regeringsrättsdom, lägga ut uppgifter om en persons betalningsanmärkningar på Internet, utan att den som berörs behöver informeras. För att förhindra att konsumenternas ställning försvagas bör även detta bli föremål för översyn.

Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 september 2003
Marie Engström (v)
Lennart Beijer (v)	Lars Bäckström (v)
Siv Holma (v)	Per Rosengren (v)
Gunilla Wahlén (v)