Till innehåll på sidan

Kriminalvårdens lokalanstalt Studiegården i Uppsala

Motion 1988/89:Ju507 av Gustav Persson m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ju507

av Gustav Persson m.fl. (s)

Kriminalvårdens lokalanstalt Studiegården i Uppsala

Kriminalvårdsstyrelsens Studiegården i Uppsala startade i januari 1967.
Den har 20 platser och är avsedd som en utslussningsanstalt under sista
delen av strafftiden för främst långtidsdömda. Placeringen här är frivillig
men den föregås av en mycket rigorös prövning.

Studiegårdens arbetsmodell har visat sig mycket framgångsrik. Ca 80 %
av de intagna återanpassas mot blott 1520 % vid andra anstalter. I många
fall kan behandlingen på Studiegården också minska de psykiska skadorna
som orsakas av lång vistelse på slutna anstalter.

Studiegårdens framtid i Uppsala är nu hotad av nedläggning. Kriminalvårdsstyrelsen
avser i stället att flytta hela verksamheten till Ljustadalen
utanför Sundsvall och i samband därmed även ändra dess innehåll och
inriktning.

Detta skulle enligt vår mening vara liktydigt med en nedläggning av en
mycket unik och framgångsrik verksamhet.

Studiegården är den enda anstalt i landet som kan erbjuda heltidsstudier
på grundskole-, gymnasieskole- och högskolenivå. Även om flertalet intagna
främst brister i grundläggande kunskaper utgör närheten till universitetet
en mycket stor tillgång, liksom Uppsalas allmänna tradition som
studieort.

Många långtidsdömda med begränsade kunskaper, som varit intagna på
andra riksanstalter och avser att söka till Studiegården, bedriver ofta målinriktade
studier i förberedande syfte inför placeringen på Studiegården.

Beslutet att en gång förlägga Studiegården till Uppsala grundade sig på
bedömningen att den skulle vara förlagd till en ort med ett så varierat utbud
av utbildning som möjligt och vara placerad i landet i närheten av stora
befolkningscentra. Ca 75 % av de intagna kommer från Mälardalsregionen
och de övriga från södra Sverige. De ursprungliga motiven för förläggning
till Uppsala finns således kvar och skulle verksamheten utvidgas borde en
ny anstalt placeras i södra Sverige med tanke på närhetsprincipen och
befolkningstätheten.

En lång erfarenhet visar att det är svårt för en intagen - framför allt för
långtidsdömda - att placeras långt från hemorten och anhöriga. Närhetsprincipen
vid placering av dömda har därför blivit ett allt starkare inslag i
vår kriminalvårdspolitik. Verksamheten som bedrivs på Studiegården utgör
givetvis inget undantag. Snarare är det så, att om denna unika och framgångsrika
kriminalvårdsverksamhet ska förbli lika framgångsrik bör närhetsprincipen
ligga fast.

Ett annat viktigt inslag i Studiegårdens framgångsrika verksamhet är
också att man kunnat skapa en positiv studiemiljö. Detta inte minst med
tanke på ett stort engagemang från den egna personalen men också från

utifrån kommande lärare som i sin tur medfört ett gott samarbete med olika
utbildningsorganisationer i Uppsala. All erfarenhet visar att det tar lång tid
att bygga upp ett sådant förtroendefullt samarbete.

Vi anser att genom den nu föreslagna flyttningen slår man sönder en unik
och väl fungerande kriminalvårdsverksamhet med större återpassning än
vid någon annan anstalt. Det skulle vara att ta ett steg tillbaka. Snarare
borde det vara så att Studiegården i Uppsala fick bilda mönster för liknande
verksamheter i andra delar av landet.

Kriminalvårdsstyrelsen framhöll så sent som i anslagsframställningen för
budgetåret 1987/88 att Studiegården har enligt styrelsens mening ett sådant
värde att den bör finnas kvar som öppen anstalt med 20 platser i Uppsalaregionen.
Detta blev också riksdagens beslut i den principplan som presenterades.

Vi finner således att mycket starka skäl finns för att Studiegården bibehålls
i Uppsala-regionen. Detta blir ännu starkare med hänsyn till att
kriminalvårdsstyrelsen på grund av hög beläggning och platsbrist tvingats
att åter öppna den slutna lokalanstalten i Uppsala.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bibehålla kriminalvårdsstyrelsens anstalt Studiegården
i Uppsala.

Stockholm den 24 januari 1989
Gustav Persson (s)

Arne Gadd (s) Ingrid Andersson (s)

Gunnar Thollander (s)

Mot. 1988/89
Ju507

10

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla kriminalvårdsstyrelsens anstalt Studiegården i Uppsala.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla kriminalvårdsstyrelsens anstalt Studiegården i Uppsala.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.