Kriminalvårdens visitationspatruller

Motion 1992/93:Ju507 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd)

Visitationspatrullernas verksamhet, bakgrund

Ett antal uppmärksammade rymningar i början av 1970-
talet samt den ökande förekomsten av narkotika vid
kriminalvårdens anstalter var anledningen till inrättandet av
de särskilda visitationspatrullerna. Den första patrullen
inrättades formellt vid anstalten Kumla. Därefter byggdes
verksamheten ut successivt och omfattar idag sju patruller
om totalt 23 tjänster. Dessa finns vid riksanstalterna Kumla,
Malmö, Hall, Tidaholm, Norrtälje, Norrköping och
Härnösand.

För att ytterligare intensifiera narkotikabekämpningen
utrustades sedermera patrullerna med narkotikahundar.

Man har alltså i över 20 års tid utvecklat kompetens och
erfarenhet och har även bidragit till större delen av de
beslag (75 %) som gjorts på landets anstalter. Detta har till
stor del berott på just den erfarenhet man erhållit under de
gångna åren. Framgångarna beror också på att man
utvecklat ett mycket gott samarbete med olika polisiära
enheter, framförallt Rikskriminalen. Detta
informationsutbyte är ofta känsligt och beroende av stort
förtroende mellan informatör och mottagare och kan oftast
inte ske i någon större krets utanför den homogena grupp
som visitationspatrullerna utgör.

Dessa informationsutbyten har en mycket förebyggande
effekt och har haft stor inverkan på att planerade
narkotikaströmningar till anstalterna kunnat stoppas. Det
gäller inte enbart narkotika utan även annan grov
brottslighet som planerats, samt även planerade
rymningsaktioner.

Kriminalvårdsstyrelsens förslag till ny organisation

Direktionen inom Kriminalvårdsstyrelsen har gett en
rationaliseringsgrupp i uppdrag att göra en översyn av
visitationspatrullernas verksamhet och organisation. Detta
uppdrag har utmynnat i att direktionen med
generaldirektören Björn Weibo i spetsen föreslagit att
visitationspatrullernas nuvarande arbetsformer skall
förändras. Förslaget går helt drastiskt ut på att helt enkelt
lägga ned den nuvarande verksamheten och som man
uttrycker det ''att det är en effektivisering av resurserna och
att kompetensen skall spridas bland annan personal på
anstalterna''.

Verksamhetsnyttan

Tyvärr verkar förslaget vara en ren skrivbordsprodukt
och riskerar att, om det genomförs, försämra resultatet, d v
s narkotika kommer att flöda mer okontrollerat på
anstalterna. Att slå sönder en effektiv expertorganisation är
helt förkastligt. Man måste ta hänsyn till nyttan med
visitationspatrullernas verksamhet. Den föreslagna
organisationsförändringen är ett hot mot riksdagens och
regeringens uppställda mål: att minska narkotikan i landets
fångvårdsanstalter.

Det finns alltid en risk att man teoretiskt kan påstå att
man genom olika organisationsförändringar minskar olika
problem. När det gäller narkotikaförekomst så är det
naturligtvis enkelt att ta bort den organisation som gör
beslagen och därigenom statistiskt påvisa att narkotikan
minskat på anstalterna. Sådana organisationsförändringar
har gjorts på andra håll inom statsförvaltningen men har
inte gagnat verksamhetsnyttan.

Visitationspatrullerna bör finnas kvar

Det har under den efterföljande debatten, sedan det
blivit känt att nedläggning hotar, framförts kritik mot
förslaget från de flesta håll som kan tänkas ha genomtänkta
uppfattningar i frågan. Naturligtvis skall den kompetens
som personalen har vid nämnda patruller förmedlas till
övrig vårdpersonal på anstalterna. Men att därför splittra
organisationen är inte nödvändigt eller önskvärt, om man
ser till de uttalade målsättningarna att i samhället begränsa
narkotikahanteringen, utan i stället hålla den på mycket hög
nivå och se till resultaten. Frigör den eller dem som på ett
pedagogiskt sätt kan vidareförmedla kunskaperna för
fortbildning av vårdpersonalen och höja kompetensen hos
den. Detta bör dock inte ske på bekostnad av nedläggning
av nuvarande organisation.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om visitationspatrullernas
förebyggande effekt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att verksamhetsnyttan måste
sättas främst,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte förändra nuvarande
arbetsform och inte lägga ned visitationspatrullernas
organisation,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i moptionen anförts om att fortbilda anstaltspersonal i
narkotikabekämppning utan att förändra
visitationspatrullernas nuvarande organisation.

Stockholm den 26 januari 1993

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Ulf Eriksson (nyd)

Richard Ulfvengren (nyd)

John Bouvin (nyd)

Harriet Colliander (nyd)

Arne Jansson (nyd)