Kuba
Motion 1998/99:U604 av Lars Ohly m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Blockaden
Kuba är ett land som sedan mer än 35 år är utsatt för krigföring från stormakten USA. USA:s blockad mot Kuba har varit mycket negativ för landet, dess ekonomi och försörjning med livsmedel och läkemedel. Det handlar om utpressning för att uppnå underkastelse. När Sovjetunionen föll samman i början av nittiotalet tappade Kuba 85 % av sin exportmarknad. Hela Kubas ekonomi var p.g.a.blockaden uppbyggd på handeln med Sovjet och Östeuropa och produktionen sjönk katastrofalt. USA:s upptrappning av blockaden - med Helms-Burtonlagen 1996 och dess mer än trettio tillägg - försämrar situationen ytterligare. Framför allt drabbas sjukvården. Kuba kan bara med oerhörda uppoffringar upprätthålla sin unikt höga standard inom sjuk- och hälsovård.
Blockaden kostar Kuba nästan 2 miljarder dollar per år, vilket är mycket för ett land som har mindre än en tiondel av Sveriges resurser. Genom blockaden fördyras import av livsmedel, läkemedel och industriprodukter. Den innebär att aidssjuka inte kan få den medicin de behöver och att hjärtsjuka inte kan få pacemaker, antibiotika och andra avgörande läkemedel. Blockaden leder till att cancersjuka inte kan få adekvat behandling, att det saknas respiratorer, att vaccin inte kan tillverkas för att råvaror inte får köpas. Blockaden har inneburit att Bayer, Siemens, Ninc, Telectronics, Vitalmec, Myers, Eli Lilly, Pharmacia och andra läkemedelsföretag eller företag som säljer medicinsk utrustning har tvingats upphöra med sin försäljning till Kuba.
Blockadens konsekvenser är stora och mycket negativa för kubanerna. Det naturliga för många kubaner skulle vara att ha goda förbindelser med det närmaste grannlandet, där också många kubanska invånare har släktingar och vänner.
Blockaden bryter mot internationella avtal och folkrätten. USA:s försök att tvinga Kuba till underkastelse på USA:s villkor upplevs som ett direkt intrång i ett självständigt lands politik. USA har en historia av direkta och indirekta militära interventioner i Latinamerika och övriga världen. De flesta kubaner är beredda att försvara sitt lands oberoende mot USA:s krav på över- höghet. USA:s agerande försvårar Kubas införlivande i den internationella ekonomin och blockaden hindrar den demokratiska utvecklingen i landet.
Kubas utbildningssystem, sjuk- och hälsovård
Kuba har efter revolutionen utvecklat en hög utbildningsnivå. Alla kubaner har rätt till gratis utbildning. Analfabetism är utrotad och andelen universitetsutbildade är hög. Hälso- och sjukvården är väl utvecklad. Spädbarnsdödligheten ligger på samma låga nivå som i europeiska länder och väsentligt lägre än i jämförbara länder i tredje världen.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter omfattar mer än yttrande- och tryckfrihet. Det handlar också om att leva upp till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och konventionerna om barns och kvinnors rättigheter samt om rätten till social utveckling. Med beaktande av detta är Kubas respekt för de mänskliga rättigheterna på en helt annan nivå än vad som är fallet i de flesta andra länder i tredje världen.
Kuba har enpartisystem inskrivet i konstitutionen. Inom dess ram har ett omfattande deltagande i den politiska processen skapats, där medborgarna väljer sina företrädare. För att bli vald till Nationalförsamlingen, Asamblea Nacional Poder Popular, krävs inte medlemskap i det kommunistiska partiet, men en majoritet är de facto medlemmar. Valförfarandet påminner om ett långtgående personvalssystem. Föreningsfriheten är emellertid starkt be- gränsad.
Det finns en uttalad kritik mot bristen på demokratiska rättigheter från många enskilda och grupper av oppositionella. Yttrandefriheten är begränsad och personer som offentligt kritiserar regimen riskerar förföljelse och arresteringar. De fyra ledande oppositionella inom gruppen "Intern opposition" greps sommaren 1997 och sitter ännu fängslade utan rättegång. Amnesty International och Röda korset äger inte tillträde till fängelser och får inte bedriva verksamhet där. Den officiella kubanska hållningen är att de oppositionella grupperna misskrediterar Kuba internationellt och försämrar ekonomin. De kubanska myndigheterna anser också att de oppositionella står i nära förbindelse med terroristgrupper - understödda av exilkubaner i Miami - som inte ens drar sig för bombattentat. Sommaren 1997 ägde elva sprängattentat rum på turistanläggningar i Havanna. Vid ett av dessa dödades en italiensk turist.
Den kubanska rädslan för terroristangrepp är förståelig. Men den ursäktar inte faktiska övergrepp mot organisations- och yttrandefriheten, förföljelse av oppositionella eller fängslanden utan rättegång. Behovet av en demo- kratisering - innebärande en yttrandefrihet, tryckfrihet och organisations- frihet värd namnet - är därför stort. Sveriges viktigaste bidrag till en sådan demokratisering är att uppmuntra dialog i stället för konfrontation med det kubanska samhället, att bekämpa USA:s blockad och att utveckla för- bindelser med det kubanska samhällets alla delar.
USA, FN och Kuba
Varje år röstar FN:s generalförsamling om att fördöma USA:s blockad. För varje år blir stödet för Kubas motion med krav på ett upphörande av blockaden allt starkare. Vid den senaste omröstningen var det endast två stater som röstade för blockaden: USA och Israel. 12 stater lade ner rösterna medan 157 röstade mot blockaden, däribland Sverige. Trots att världens länder sedan 1992 har krävt att USA skall häva blockaden mot Kuba, har USA trappat upp sitt agerande. I USA finns dock senatorer och kongressledamöter, kyrkoledare och andra företrädare för frivilligorganisationer samt en lång rad företrädare för näringslivet som aktivt motsatt sig blockaden. Sverige måste både inom FN och i direkt kontakt med USA agera för att få slut på USA:s långvariga brott mot internationell lag och internationella avtal.
EU och Kuba
Kuba har omfattande kontakter med EU och det finns en politisk dialog. EU har tidigare kraftfullt motsatt sig USA:s försök att diktera världshandeln genom införandet av Helms- Burtonlagen och har även föreslagit motåtgärder. Förra året behandlade den svenska riksdagen den svenska regeringens "förslag till lag om EG:s förordning om skydd mot extraterritoriell lagstiftning som antas av tredje land". Denna skyddsförordning kom till som ett direkt svar på den amerikanska lagstiftningen, där sanktioner mot investeringar och handel med Kuba antagits.
Enligt uppgifter från USA:s utrikesminister Madeleine Albright i "Inside U.S Trade" den 7 augusti 1998, har EU-kommissionen gått med på att motarbeta europeiska investeringar eller handel med kubanska företag som tillhört USA-bolag eller exilkubanska USA-medborgare. Albright hänvisar till "Överenskommelse med avseende på regler för att stärka investerings- skyddet" som slöts mellan USA och EU-kommissionen den 18 maj i London. Avtalet slöts med hänvisning till MAI, Multilateralt Avtal om Investeringar, som om det redan vore ett faktum, vilket i sig är uppseende- väckande.
De flesta EU-länder röstar mot blockaden i FN:s generalförsamling. EU har också gjort starkt motstånd mot USA:s anspråk på att genomdriva sin nationella lagstiftning över hela världen genom den så kallade Helms- Burtonlagen. "Överenskommelsen" innebär dock att EU lovar att motarbeta europeiska företags investeringar och handel med Kuba om de berör "olagligt exproprierad USA-egendom".
I en bilagd förklaring säger EU-kommissionären Leon Brittan att "det verkar som Kubas exproprieringar för mer än 35 år sedan bröt mot internationell lag". Detta påstående är häpnadsväckande eftersom EU då godtar USA:s påstående om "olaglighet" utan internationell rättslig prövning. Allt talar för att Kubas nationaliseringar skett i enlighet med internationell lag och att det ligger inom varje lands suveränitet att nationalisera egendom mot rimlig ersättning. USA har dock aldrig varit berett att förhandla om ersättning, till skillnad från Schweiz, Frankrike, Spanien, Storbritannien, Kanada, Italien m.fl., som har avtal med Kuba om ersättning. Detta är ett erkännande av nationaliseringarnas laglighet. Som motprestation för EU:s accepterande i praktiken av Helms-Burtonlagen kommer USA:s president att förhandla med kongressen om att ytterligare skjuta upp ikraftträdandet av 4 § i samma lag, den paragraf som utsträcker lagen till utländska företag. Madeleine Albright skriver följande:
EU har nu förenat sig med oss för att förmå investerare att hålla händerna borta. För första gången under Castros långa regim har EU officiellt erkänt att hans expropriering av USA-egendom var olaglig. Detta är ett utomordentligt genomslag för de principer som styr "Libertad Act" (Helms- Burtonlagen). Överenskommelsen med EU kommer att främja Helms- Burtonlagens mål mer än USA kan göra självt. Castro tolkar detta, helt korrekt, som en internationalisering av "Libertad Act". Européerna har lovat att främja vår gemensamma politik genom offentliga uttalanden och demarcher till exproprierande stater.
Det är folkrättsligt en skandal att ett land försöker pressa på andra stater sin egen lagstiftning. Sådana extraterritoriella krav från USA:s sida måste bestämt avvisas.
För två år sedan förde EU upp Helms-Burtonlagen inför Världshandels- organisationen, WTO, som stridande mot internationell lag om frihandel eftersom USA tar på sig rätten att bestraffa utländska företag och regeringar som handlar med Kuba. Nu påstår USA att EU accepterat Helms- Burtonlagen. Detta strider såväl mot EU:s tidigare ställningstaganden som mot vad den svenska riksdagen tidigare uttalat och likaledes mot Sveriges eget agerande i FN. Sverige måste nu agera för att bestrida USA:s folkrättsvidriga krav och arbeta för en återgång till EU:s tidigare tydliga avståndstagande till Helms-Burtonlagen och om så behövs föra upp frågan i WTO igen.
Det finns inget handelsavtal mellan Kuba och EU. Ett sådant handelsavtal med EU existerar för övriga länder i Latinamerika och skulle vara av stort värde för Kuba. Den kritik som finns inom EU gentemot Kuba avseende brist på yttrandefrihet och flerpartisystem måste framföras, men bör inte stoppa ett sådant avtal. En jämförelse kan göras med Colombia och Peru, som båda har sådana avtal med EU, eller med Turkiet, som har en gynnad ställning till EU. I dessa länder finns ett formellt demokratiskt styrelseskick, men i praktiken råder en mycket urholkad demokrati där politiska mord, försvinnande och straffrihet för grova brott råder. Handelsavtal och utvecklad kontakt mellan EU och samtliga dessa länder kan ha en positiv effekt vad gäller utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter.
Kontakter med Sverige och svenska företag
Sverige har sedan gammalt relationer med Kuba på olika plan, även om de inte på långt när återhämtat sig från avbrottet 1991. Därför behöver de utökas för att Sverige inte skall hamna på efterkälken i förhållande till andra europeiska länder som har betydligt mer utvecklade mellanstatliga och kommersiella förbindelser med Kuba. Det finns i dag drygt 250 företag med utländskt kapital på Kuba. P.g.a. risken att bli svartlistad i USA är många företag tveksamma till att ge sig in i affärer med Kuba. Några svenska företag, såsom Sandvik, Alfa-Laval, Volvo finns dock representerade på Kuba. Svenska resebyråer säljer charterresor till Kuba. Ett svenskt företag har tillsammans med en italiensk vinproducent startat vintillverkning på Kuba. Svenska företag är välkomna och kan spela en positiv roll i Kubas utveckling.
Biståndsbudgeten
Det skulle vara mycket bra om enskilda organisationer, med erfarenheter från andra länder i Latinamerika, också kom till Kuba. Rädda Barnen skulle kunna spela en positiv roll i att förhindra att gatubarn - i spåren av den fattigdom som följer med blockaden - åter blir en verklighet i Havanna, på samma sätt som i t.ex. Rio de Janeiro och Lima. Svenska kvinnoorganisationer har en uppgift att tillsammans med kubanska kvinnoorganisationer och myndigheter stoppa prostitutionen som återigen existerar på Havannas gator.
Men det finns även exempel på samarbete inom andra områden, såsom forskning och arbete inom hälsosektorn, där svenska insatser bör öka. Upprustning av bostadshus är ett annat eftersatt område. Gamla delar av centrala Havanna behöver restaureras i snabbare takt än vad Kuba självt orkar med och där kan svenska bidrag komma väl till pass. Arbetet med Agenda 21, fungerande system för återvinning av avfall och andra initiativ inom miljöområdet bör också komma i fråga för svenska insatser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall arbeta för en återgång till EU:s tidigare inställning till Helms-Burtonlagen och för ett klargörande av att EU:s medlemsländer inte avser förhindra europeiska företags handel med eller investeringar i Kuba,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska regeringen i EU skall agera för att ett handelsavtal upprättas mellan EU och Kuba,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU skall agera för att underlätta för krediter via Exportkreditnämnden (EKN) för företag som vill handla med Kuba,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall arbeta för att underlätta och utöka kontakterna mellan olika delar av det kubanska samhällslivet och Sverige,
5. att riksdagen begära att regeringen utövar sin möjlighet att som aktieägare i Pharmacia arbeta för ett återupptagande av försäljningen av livsviktig medicinsk utrustning och läkemedel till Kuba,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall agera för att öka respekten för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter på Kuba, bl.a. genom att underlätta folkrörelsers och andra frivilligorganisationers tidningsutgivning.
Stockholm den 23 oktober 1998
Lars Ohly (v)
Murad Artin (v) Berit Jóhannesson (v) Maggi Mikaelsson (v) Stig Sandström (v) Willy Söderdahl (v) Eva Zetterberg (v)
Yrkanden (12)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall arbeta för en återgång till EU:s tidigare inställning till Helms-Burtonlagen och för ett klargörande av att EU:s medlemsländer inte avser förhindra europeiska företags handel med eller investeringar i Kuba
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall arbeta för en återgång till EU:s tidigare inställning till Helms-Burtonlagen och för ett klargörande av att EU:s medlemsländer inte avser förhindra europeiska företags handel med eller investeringar i Kuba
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska regeringen i EU skall agera för att ett handelsavtal upprättas mellan EU och Kuba
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska regeringen i EU skall agera för att ett handelsavtal upprättas mellan EU och Kuba
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU skall agera för att underlätta för krediter via Exportkreditnämnden (EKN) för företag som vill handla med Kuba
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU skall agera för att underlätta för krediter via Exportkreditnämnden (EKN) för företag som vill handla med Kuba
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall arbeta för att underlätta och utöka kontakterna mellan olika delar av det kubanska samhällslivet och Sverige
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige aktivt skall arbeta för att underlätta och utöka kontakterna mellan olika delar av det kubanska samhällslivet och Sverige
- Behandlas i
- 5att riksdagen begär att regeringen utövar sin möjlighet att som aktieägare i Pharmacia arbeta för ett återupptagande av försäljningen av livsviktig medicinsk utrustning och läkemedel till Kuba
- Behandlas i
- 5att riksdagen begär att regeringen utövar sin möjlighet att som aktieägare i Pharmacia arbeta för ett återupptagande av försäljningen av livsviktig medicinsk utrustning och läkemedel till Kuba
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall agera för att öka respekten för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter på Kuba, bl.a. genom att underlätta folkrörelsers och andra frivilligorganisationers tidningsutgivning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall agera för att öka respekten för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter på Kuba, bl.a. genom att underlätta folkrörelsers och andra frivilligorganisationers tidningsutgivning.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.