Kulturmiljövård

Motion 1988/89:Kr284 av Sinikka Bohlin och Iris Mårtensson (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Kr284

av Sinikka Bohlin och Iris Mårtensson (s)
Kulturmiljövård

Våren 1988 antog riksdagen propositionen Kulturmiljövård. En ny samlad
kulturminneslag antogs och en rad nya angelägna bidrag till kulturmiljövården
inrättades. Återupprättandet av byggnadsvårdsbidraget sköts
emellertid på framtiden. 1 riksdagsarbetet (bl.a. bet. KrU 1987/88:21)
gjordes då en klar markering att byggnadsvården skulle ges en hög prioritet
i budgetarbetet.

Anslaget till byggnadsvård inom anslaget F 28. Kulturmiljövård har
årligen under 1980-talet uppgått till mellan 15 och 17 milj.kr. Detta
innebär att anslaget reellt sett, med hänsyn till byggnadskostnadsutvecklingen
skrivits ned med i genomsnitt 8% per år, och totalt till ca 60% av
sitt ursprungliga värde. Bidraget tillkom som ett resultat av byggnadsvårdsutredningens
arbete. Utredningen redovisade i sitt betänkande SOU
1979:17 i parlamentariskt samförstånd ett bidragsbehov av 40 milj.kr. i
1977 års penningvärde, vilket i dag motsvarar ca 100 milj.kr.

Kulturmiljöpolitiken får inte ens bibehålla den ansvarsnivå som godtogs
i början av 1980-talet. Detta är särskilt allvarligt när förutsättningarna för
byggnadsvården nu har försämrats på andra sätt. Beredskapsmedel var
förut en viktig stödmöjlighet till byggnadsvård. Nu, med goda byggkonjunkturer,
har medlen i stort sett försvunnit och en regeländring omöjliggjort
bidragsgivning enligt reglerna för byggnadsvårdsbidrag. Vårdinsatser
som planerats ske som beredskapsarbeten ställs alltså in i den långa
väntelistan för ordinarie bidrag.

Behovet av bidrag och skadeverkningarna av uteblivna bidrag dokumenteras
av riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna som har det direkta
ansvaret för den statliga byggnadsvården. Hos riksantikvarieämbetet finns
en kö med väl motiverade ansökningar, de flesta framförhandlade och
prioriterade av länsantikvarierna vid länsstyrelserna innan de sänts vidare.
Det är alltså inte fråga om en allmän bidragsgivning utan ett målmedvetet
vårdarbete för våra viktigaste kulturlämningar, som på detta sätt stagnerar
och gör planeringsinsatser meningslösa. I Gävleborgs län t. ex. finns
vårdinsatser planerade för 20 milj.kr. Med nuvarande bidragsnivå utan
beredskapsmedel kommer det att ta mycket lång tid att genomföra dessa
projekt. Kulturmiljöpropositionens intentioner måste fullföljas åtminstone
så långt att byggnadsvården inte nedrustas.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om resurser till kulturmiljövård.

Stockholm den 25 januari 1989

Sinikka Bohlin (s) Iris Mårtensson (s)

Mot. 1988/89
Kr284

13

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till kulturmiljövård.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till kulturmiljövård.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.