Kulturmiljövården i skogen

Motion 2002/03:Kr208 av Gunilla Tjernberg (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av lagen om kulturminnen m.m.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utbildning om kulturhistoriska lämningar.

Motivering

Kulturminneslagen ger ett mycket starkt skydd för fornlämningar. Till en fornlämning hör ett så stort område som krävs för att bevara lämningen. Även arealomfattande röjningsrösen utgör fasta fornlämningar, enligt tolkningen av kulturminneslagen.

Nya och värdefulla inventeringar har lett till en kraftig ökning av antalet dokumenterade fornlämningar i skogslandskapet. Det gäller fornåkrar, hackerörsområden (röjningsrösen) m.m. Som exempel kan nämnas en studie av förekomsten av s.k. hackerör i Kronobergs län.

Hackerörsområden utgör där 5 % av den produktiva skogsmarken. På by- och fastighetsnivå kan det ibland handla om mycket större andelar. I Värmlands län har antalet kända fornlämningar fördubblats efter en inventering som gav 23 000 nya kulturhistoriska lämningar varav 10 % klassades som fornlämningar.

En konsekvensanalys av lagstiftningens effekter för skogsbruket bör snarast göras. Någon rätt till ersättning till markägaren för försvårat brukande finns idag inte kopplat till kulturminneslagen. Till lagen bör fogas en ersättningsregel för de fall där pågående markanvändning avsevärt försvåras.

Utbildningen kring fornlämningarna behöver ökas, både inom skogsvårdsstyrelser och länsstyrelser som är de myndigheter som är delaktiga i det praktiska arbetet med att bevara de kulturhistoriska lämningarna. Utbildning bör också erbjudas skogsägare och företag som erbjuder skogsbrukstjänster.

Stockholm den 15 oktober 2002

Gunilla Tjernberg (kd)