Kulturpolitiken

Motion 1988/89:Kr205 av Olof Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Kr205

av Olof Johansson m.fl. (c)
Kulturpolitiken

Sammanfattning

I denna partimotion om kulturpolitiken föreslår centern bland annat
följande:

- En kultur- och folkrörelsefond bör inrättas budgetåret 1990/91 med 250
mil j kr som tas från de närmare 5 miljarder kr som staten tar in varje år
från spel och lotterier. Budgetåret 1991/92 bör fonden tillföras 450 milj kr.
Medel från fonden bör delas ut första gängen hösten 1990.

- En strategi för att nå decentraliseringsmålet i 1974 års kulturpolitiska
beslut måste utvecklas. En parlamentarisk utredning bör tillsättas
härför.

- Teater-, dans- och musikinstitutioner bör få 100 nya grundbelopp.

- Regionala museer bör få 14 nya grundbelopp.

Förslag om radio och TV har tidigare under allmänna motionstiden
framlagts i en annan partimotion. Vissa frågor rörande anslags- och
organisationsfrågor på kulturområdet behandlas också i kommittémotioner
och enskilda motioner från centerhåll.

Centerns kultursyn

Enligt centerns mening är en av kulturens viktigaste uppgifter att skapa
gemenskap och föra människor samman. Kulturen skall också medverka till
att underlätta den enskilda människans personliga utveckling. I det demokratiska
förnyelse- och utvecklingsarbetet måste kulturen spela en central
roll. Stimulans till debatt och kritisk granskning av företeelser i vårt samhälle
är därför en central uppgift för kulturen. Det måste också konstateras att det
är en legitim uppgift för kulturen att ge berikande underhållning och
avkoppling för människorna i dagens komplicerade samhälle.

Till de angelägnaste uppgifterna hör att erbjuda barn och ungdom en
rikare kulturmiljö och förbättra deras möjligheter till eget skapande. Barnets
iver att upptäcka, känna och uppleva med sina sinnen mäste få utrymme för
att barnet på ett riktigt sätt skall utvecklas till vuxen. De behöver stimulans
och upplevelser för att lära sig nya begrepp och utveckla ett levande och
mångskiftande språk.

En väsentlig del av centerns kultursyn utgör konstaterandet att en mycket
stor del av de många människornas kulturupplevelser kommer till stånd utan
samhället direkta medverkan. Böcker skrivs och läses, musik spelas av

ensembler och framställes på grammofonskivor för stora lyssnarskaror,
körsång utövas av mängder av människor, konstnärer framställer sina verk
och teatergrupper agerar utan att detta är resultat av vare sig statliga eller
kommunala beslut. Till detta kommer all den verksamhet som sker i
folkrörelsernas regi. I ett pluralistiskt demokratiskt samhälle är det viktigt att
det är så. Samhällets uppgift på kulturområdet blir med denna utgångspunkt
inte att styra utan att verka stödjande och förutsättningsskapande.

Kulturarvets växande betydelse måste uppmärksammas mer. En ökad
förståelse för detta medverkar till att ge oss den gemenskap och den tolerans
mot andra kulturer som behövs för att vi skall kunna möta en alltmer oviss
framtid där vårt samhälle undergår stora förändringar. En betydelsefull roll i
detta arbete spelar hembygdsrörelsen. Genom lokalt förankrad verksamhet
på socken/församlingsnivå och genom omfattande ideellt arbete av funktionärer
och medlemmar utgör rörelsen en betydelsefull resurs i kulturmiljövården.
Hembygdsföreningarna medverkar till att bevara och levandegöra den
lokala kulturtradition som ger människorna en kulturell identitet.

För att främja kvaliteten i kulturlivet och skapa förebilder är det viktigt att
det finns goda möjligheter för yrkesverksamma kulturutövare att verka på
rimliga villkor.

Samhällets kulturpolitiska uppgifter

En av kulturens viktigaste uppgifter är att utveckla meningsutbytet mellan
människor. Kulturen blir därmed en av grundstenarna i det demokratiska
samhällsbygget. Framträdande uttryck för detta synsätt är regeringsformen
och tryckfrihetsförordningen varigenom grunden läggs för församlings- och
yttrandefriheten. Litteratur och teater är helt beroende av att friheten att
yttra sig i tal och skrift finns.

Samhället har ett betydande ansvar för att kulturarvet kan föras vidare.
Genom att känna och förstå det förflutna blir vi också rustade att möta
framtiden. Genom museer och underhåll av historiska byggnader medverkar
stat och kommun i denna viktiga kulturpolitiska uppgift. För att en väl
fungerande radio och television i allmänhetens tjänst skall kunna erbjudas i
alla delar av landet krävs också ett aktivt engagemang från samhällets sida.

Genom utbildningsinsatser kan samhället medverka till att professionella
kulturutövare på ett lämpligt sätt förbereds för framtida insatser inom olika
kulturyrken.

Det är viktigt att det i alla delar av landet får byggas upp ett allsidigt
kulturliv. Det är en mycket betydelsefull uppgift för samhället att medverka
till detta. Samhällets uppgifter på kulturområdet är således mångskiftande.
Här har bara kunnat ges exempel som svårligen låter sig sammanfattas i
någon sammanhållen doktrin om samhällets kulturuppgifter nu och i
framtiden. Några riktlinjer kan dock urskiljas:

- Samhället har en viktig uppgift i att garantera och utveckla yttrandefrihet
och församlingsfrihet.

- Samhället skall främja mångfald och variation i kulturyttringarna.

Mot. 1988/89

Kr205

7

- Samhället skall verka för att det i alla delar av landet kan utvecklas ett
aktivt kulturliv. Samhällets roll blir således att fördela resurser och skapa
förutsättningar.

- Samhället har ett ansvar för att yrkesverksamma kulturutövare bereds en
rimlig försörjning.

Statens anslag till kulturen

Det är en mycket liten del av statsbudgeten som går till kulturella ändamål.
Det är också tydligt att kulturens kompensation för åttiotalets inflation har
varit otillräcklig. Särskilt under det senaste året har framför allt bristande
förutsättningar att täcka de löner avtalen givit upphov till varit framträdande.
Flera kulturinstitutioner har försatts i en akut krissituation.

Behoven av en ingående analys av kulturens ekonomiska villkor i vårt land
är idag mer angelägen än någonsin. En sådan analys bör ligga till grund för
formulering av långsiktiga handlingslinjer. Enligt centerns mening bör
analysen inriktas på att formulera ett långsiktigt mål för den ekonomiska
omfattningen av statens kultursatsningar. Fram till år 2000 bör man uppnå
målet att en procent av statsbudgeten går till kulturella ändamål. I den nu
presenterade statsbudgeten uppgår kultursatsningarna (Kulturverksamhet i
studieförbunden, C 4; Kulturverksamhet m m, F 1-37; Film, G 1-3;
Kulturtidskrifter. G 7; Litteratur, G 10-17; Kulturutbyte med utlandet, H 7)
till 2 227 milj. kr. vilket utgör 0,59 % av en statsbudget på 375 miljarder.

Det är också angeläget att klarlägga om det finns kompletterande
finansieringskällor för kulturen. Från centerns sida har vi föreslagit att en
kultur- och folkrörelsfond inrättas med medel från den alltmer expanderande
statliga spel- och lotteriverksamheten.

Kulturfinansiering genom sponsring

I den allmänna diskussionen om kulturens finsieringsfrågor brukar ofta
synen på sponsring belysas. Det kan finnas anledning för riksdagen att uttala
sin syn på denna företeelse när det gäller sponsring av statliga eller
statsunderstödda kulturverksamheter.Enligt centern mening måste sponsring
kunna accepteras om följande riktlinjer iakttas:

- Sponsring får inte vara avgörande för om en verksamhet skall existera
eller ej.

- Sponsringen skall avse en klart avgränsad och definierbar del av
verksamheten och ske på ett sådant sätt att inte allmänna anslagsgivare
binds för ett fortsatt ekonomiskt åtagande i det fall sponsringen upphör.

- Sponsorernas budskap får inte vara påträngande och störa det kulturella
innehållet.

Kultur- och folkrörelsefond

Centern har i motioner såväl 1987 som 1988 krävt en prövning av möjligheterna
att inrätta en kultur- och folkrörelsefond med en del av de medel som
tillförs staten genom spel och lotterier. Denna idé har mött ett betydande
gensvar. Kulturen skulle på detta sätt kunna få del av en ny finansieringskälla

Mot. 1988/89

Kr205

8

som är både långsiktig och stabil. Inrättande av en sådan fond är också Mot. 1
naturlig mot bakgrund av att staten genom en omfattande spelverksamhet Kr205
dränerar intäktsmöjligheterna för folkrörelse- och kultursektorn. I budgetpropositionen
beräknar regeringen att skatter, avgifter och rörelseöverskott
från spel och lotterier skall ge 4,9 miljarder kr budgetåret 1989/90.

Mot bakgrund av det gensvar vårt förslag fått är vi nu beredda att
framlägga en tidsplan för inrättande av fonden samtidigt som omfattningen
och organisationen skisseras.

Enligt centerns mening bör fonden byggas upp enligt följande tidsplan och
riktlinjer:

- En organisationskommitté tillkallas våren 1989.

- Denna kommitté utformar förslag till regler för fondens styrning och
förvaltning samt formulerar utkast till utdelningsprinciper.

- Regeringen förelägger vårriksdagen 1990 erforderliga förslag.

- En första avsättning på 250 miljoner kr görs budgetåret 1990/91.
Budgetåret 1991/92 avsätts minst 450 miljoner kr vilket torde utgöra
närmare 10 % av statens intäkter från spel.

- Första utdelning ur fonden sker i november 1990.

- Fonden skall inrikta sin anslagsgivning på nydanande och utvecklande
insatser. Kulturinstitutionernas grundbehov skall också i fortsättningnen
klaras via direkta statsanslag.

- Fonden bör ledas av en styrelse som utses av riksdagen eller regeringen.

Såväl kulturell som finansiell kompetens skall finnas företrädd i styrelsen.

- För de skilda kulturområdena bör finnas särskilda kommittér för
bedömning och utdelning. Kommittéerna bör inrymma aktiva kulturutövare
, fristående bedömare med expertinsikter (exemeplvis rekryterade ur
kritikerkåren), forskare/lärare inom aktuell disciplin och allmänföreträdare
med förankring bland avnämarna. Uppdragen bör vara tre-åriga
utan möjlighet till omedelbart omval. Ledamöterna skall inneha sina
uppdrag på grundval av personlig kapacitet och erfarenhet. Självfallet
kan olika organisationer inom kultursektorn erbjudas möjlighet att
inkomma med nomineringsförslag.

Decentralisering, samverkan och gemensamt
resursutnyttjande

I 1974 års kulturpolitiska beslut fick decentraliseringsmålet en mycket
framskjuten ställning. Med stöd av denna målsättning har bland annat de
regionala kulturinsitutionerna byggts ut. Denna utbyggnad innebär dock inte
att man kan säga att det svenska kulturlivet idag är decentraliserat. Det är
tvärtom så att svenskt kulturliv ger ett mycket centraliserat intryck. Det visar
sig nämligen att grundbeloppen till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (F 15) till en mycket stor del - hela 57 % - hamnar i
storstadsområdena.

För att åtminstonde uppnå ett läge där storstadsområdena och övriga
landet tilldelas lika stort antal grundbelopp till teater-, dans och musikinstitutioner
måste ytterligare cirka 290 belopp inrättas. Enligt centerns mening bör

denna nivå uppnås senast under 1991. Under 1989 bör därför Kulturrådet få
möjlighet att inrätta ytterligare upp till 100 grundbelopp att fördelas till
institutioner utanför storstäderna. Kostnaden härför är ca 10 milj kr per
helår. Det torde emellertid vara svårt att inrätta dessa redan från det statliga
budgetårets början eftersom kommunal medverkan fordras. Vi är dock redo
att tillskjuta hela beloppet redan nu för att medge en allmän förstärkning av
grundbeloppsnivån till följd av löneutvecklingen. Den satsning vi nu föreslår
skulle också verksamt bidra till att häva det mycket svåra sysselsättningsläget
för skådespelare och musiker. Det är också angeläget att insatserna i län som
saknar egen teater kan förstärkas när rådet fördelar det yrkade tillskottet.

Det är i och för sig både naturligt och angeläget att rikets huvudstad har ett
rikt och allsidigt kulturliv. Det är en följd av att de nationella riksinstitutionerna
finns där. Enligt centerns mening är det nu mycket angeläget att de
Stockholmsbaserade institutionernas ansvar för kulturlivet i hela landet
markeras och utvecklas.

Enligt centerns mening måste statsmakterna samla sig kring en kulturpolitisk
strategi för att förverkliga decentraliseringsmålet i 1974 års kulturpolitiska
beslut. Uppgiften att utforma en sådan bör anförtros en parlamentarisk
utredning. Bland annat bör följande moment ingå i utredningens arbete för
att främja såväl decentralisering som samverkan:

- En översyn görs av systemet med grundbelopp så att det bättre kan främja
decentraliseringsmålet. Målsättningen bör vara att storstäder och övriga
landet skall ha en sådan andel av grundbeloppen som motsvarar deras
respektive andel av landets befolkning. Som en del i en sådan utveckling
bör ingå precisering av riksinstitutionernas lokala funktion i Stockholms
kulturliv och vilka de nationella och internationella funktionerna är.

- Turnéverksamheten bör utvecklas. Det innebär t ex att det för Operan
och Dramaten fastställes en viss andel föreställningar som skall ges i andra
delar av landet. Det är därvid särskilt angeläget att sådana orter som
ligger långt från Stockholm och som inte nås av bussbolagens teaterreseerbjudanden
ges företräde.

- Skådespelare, sångare och musiker som under kortare eller längre
perioder ej medverkar i uppsättningar på Operan eller Dramaten borde
på förmånliga villkor kunna "lånas ut" till regionala scener och fria
grupper. Framförallt Operans resurser måste ges möjlighet att utnyttjas
effektivt för att skapa en levande musikteater över hela landet. Detta bör
beaktas bland annat i avtalssammanhang och vid planeringen av uppsättningar.

- De fem ansvarsmuseernas (Historiska museet. Naturhistoriska riksmuseet,
Nordiska museet. Etnografiska museet och Statens konstmuseer) och
övriga centrala museers medverkan i erfarenhetsutbyte, informationsverksamhet
och utställningar över hela landet måste utvecklas ytterligare.
Konst och andra förmål som finns magasinerade vid de centrala muséerna
bör lånas ut för att komplettera regionala samlingar där det finns sådana
önskemål. Eventuella försäkringsproblem måste lösas.

- Samverkan mellan radio/television och levande teater, musik, opera och
balett måste utvecklas. Medborgarna har genom avgifter och skatter
byggt upp såväl televisionen som kulturinstitutionerna. En nära samver

Mot. 1988/89

Kr205

10

kan dem emellan till allmänhetens tjänst och gagn är därför biide naturlig
och nödvändig i den mediasituation vi kommer att möta i framtiden.
Även den tekniska utvecklingen torde komma att underlätta en utveckling
i den riktning vi här har skisserat.

Ifråga om regionala museer kan konstateras att flera av dem inte når upp
till en acceptabel miniminivå ifråga om resurser. Enligt vår mening måste
varje sådant museum tilldelas minst femton grundbelopp för att kunna
fullfölja sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För närvarande är det sex
museer som ej når upp till denna nivå (Stockholms läns museum, Smålands
museum, Blekinge museum, Värmlands museum, Västmanlands läns museum
och Länsmuseet-Murberget). Om en miniminivå på 15 grundbelopp skall
uppnås måste dessa museer tillföras sammanlagt ytterligare 14 grundbelopp.
Kostnaden härför är 1,2 miljoner kr.

Vi har tidigare i denna motion redovisat våra förslag rörande de centrala
riksinstitutionernas ansvar för kulturlivet i hela landet. För att dessa
institutioner skall kunna förväntas medverka i ett sådant framåtsyftande
utvecklingsarbete är det viktigt att inga direkt akuta ekonomiska svårigheter
föreligger. Emellertid är detta dessvärre fallet för närvarande. Löneavtalet
har givit en sådan utdelning för anställda vid institutionerna att en förstärkning
av finansieringen måste komma till stånd som är mer långtgående än den
regeringen nu föreslår. Det är emellertid angeläget att i detta sammanhang
markera att denna särskilda anslagsförstärkning måste ses som inledningen
till ett utvecklingsarbete med den inriktning vi skisserat i denna motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om samhällets kulturpolitiska uppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om analys av kulturens ekonomiska villkor och
formulering av ett långsiktigt mål för statens ekonomiska kultursatsningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om sponsring inom kulturområdet.

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en
kultur- och folkrörelsefond från och med budgetåret 1990/91 uppbyggd
med en andel av skatter, avgifter och rörelseöverskott som
tillfaller staten genom spel och lotterier enligt de riktlinjer som anges i
motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts för att föreslå insatser för att förverkliga decentraliseringsmålet
i 1974 års kulturpolitiska beslut enligt de riktlinjer som
anges i motionen.

6. att riksdagen till F15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoclt
musikinstitutioner anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 10 000 000 kronor förhöjt anslag om 287 377 000 kronor att
nyttjas till de ändamål som anges i motionen.

Mot. 1988/89

Kr205

11

7. att riksdagen till F 34. Bidrag till regionala museer anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 200 000 kronor förhöjt
anslag om 44 249 000 kronor att nyttjas till ytterligare 14 grundbelopp
till de ändamål som anges i motionen,

8. att riksdagen till F10. Bidrag till Operan anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 11 000 000 kronor förhöjt anslag om
197 671 000 kronor,

9. att riksdagen till F12. Bidrag till Dramatiska teatern anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 9 000 000 kronor förhöjt
anslag om 108 675 000 kronor.

Stockholm den 17 januari 1989

Olof Johansson (c)

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Gunnar Björk (c)

Pär Granstedt (c)

Karin Israelsson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Görel Thurdin (c)
Karin Söder (c)
Gunilla André (c)
Börje Hörnlund (c)
Agne Hansson (c)
Larz Johansson (c)

Mot. 1988/89

Kr205

12