Kunskap om livet efter gymnasiet

Motion 2004/05:Ub339 av Lennart Gustavsson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett tilläggsdirektiv till Skolverkets kursplaneöversyn i syfte att inkludera kunskap om livet efter gymnasiet.

Motivering

I dagens samhälle blir valen som varje individ skall göra alltfler och mer avgörande. Detta ställer stora krav på individen. Det gäller att veta om att valen ska göras och när och vilka konsekvenser de får, men även om att skaffa information som kritiskt granskas och om att dra slutsatser. För den som går på gymnasiet gäller det val som har med fortsatta studier och om att ta sig ut på arbetsmarknaden att göra. Men också i livet som familjemedlem, partner och i livet som konsument görs dagligen mängder av val.

I ett samhälle som kännetecknas av valfrihet gör sig skillnader i individers förutsättningar gällande på ett nytt sätt. För möjligheterna att göra väl grundade val kan faktorer som socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå spela en stor roll. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) betonas målet att minska snedrekryteringen till högskolan. Val skall göras utifrån individuella intressen och egen förmåga inte utifrån traditionella könsmönster, socioekonomiska möjligheter eller etisk bakgrund, inte heller ska man hindras utifrån funktionshinder, sexuell läggning etc.

Gymnasieskolan är då en viktig länk, inte bara när det gäller att uppfylla de formella kunskapskraven för antagning till högskolan utan också för att ge kunskap om valmöjligheter, ansökningsförfarandet och om livet som student och som arbetande.

Det finns många situationer i vuxenlivet som kan kännas skrämmande när man är ung. Det vi ofta talar om som "vett och etikett" handlar inte bara om reglerna för beteendet vid en fin middag utan om hur man över huvud taget uppträder i olika livssituationer - om anställningsintervju, att hävda sina rättigheter som konsument och om kontakt med myndigheter men också om mer privata situationer i relationer med sin partner, sina föräldrar, sina barn och andra medmänniskor.

Att må bra och göra vad man som enskild individ kan för att främja sin egen och andras hälsa kräver också kunskap. För den fysiska hälsan spelar fysisk aktivitet stor roll, och inom det området har satsningar inom skolområdet gjorts. När det gäller relationen mat - hälsa är det sämre ställt, trots att det är väl känt vilken betydelse vad och när vi äter har för vår hälsa. Sexualundervisning är ett annat område av stor betydelse för hälsa både fysiskt och psykiskt.

I regeringens ungdomspolitiska proposition (prop. 2004/05:2) tas ett steg i rätt riktning genom att i den kursplaneöversyn som uppdragits åt Skolverket ge verket i uppdrag att överväga hur kunskaper i arbetsrättsliga frågor kan ges ökad betydelse. Gymnasieskolan måste ta ett större ansvar än vad den gör i dag för att ge eleverna en god kunskapsgrund för livet efter gymnasiet och för alla de val som ska göras där, därför bör uppdraget till Skolverket utökas ytterligare.

Vad ska då en sådan grundutbildning innehålla?

1. Inför studier kan det handla om vilka studievägar som finns, hur universitetslivet fungerar och hur ansökan går till. Möjligheter att studera utomlands och om att söka stipendium kan vara av intresse för många. Undervisningen kan vara så konkret att ansökningsblanketter fylls i. Vidare behövs kunskap om studiemedelssystemet, men också om hur man sköter sin privata ekonomi, om bankärenden och om olika konsumenträttsliga frågor.

2. Att söka arbete är något som ofta sker redan under tiden i gymnasiet. Dåär det viktigt att ha kunskap om hur man beter sig vid en intervju, om arbetsrättsliga frågor, om löneförhandling och om skatter. Vad är en CV och hur kan en sådan utformas? Varför inte skriva CV, öva anställningsintervjuer genom rollspel och liknande mer praktiskt och konkret inriktade undervisningsformer?

3. Studier och arbete efter gymnasiet innebär för många unga att ta steget till den första egna bostaden. Kunskap om kösystem, hyreskontrakt och om rättigheter och skyldigheter som hyresgäst är viktig inför det stora steg som ett eget boende innebär. Viktigt är också valet av försäkringar, hushållsekonomi, mathållning och vård av hem och kläder.

4. För studier, arbete och ett i övrigt gott liv behövs kunskap om hälsa och om att leva tillsammans med andra. Att kunna välja och laga mat och finna ut lämpliga motionsformer kan vara livsavgörande. Genom hela livet är det relationer till andra som är det centrala. Sex- och samlevnadsundervisningen behöver utvecklas och kopplas till frågor om könsmaktsordning, konfliktlösning etc. Inte bara när det gäller fysisk aktivitet bör det finnas tillfälle att öva i gymnasieskolan, utan även när det gäller att laga mat och olika övningar som handlar om etiska val exempelvis val av livsmedel och andra konsumtionsval eller val av livsstil. Vuxenvärldens regelsystem, att kunna lyssna, möta olikhet m.m. kan ocksåövas på ett praktiskt sätt.

Livet efter gymnasiet är rikt på möjligheter. Gymnasieskolan bör ge eleverna redskap att se och hantera dessa och den kunskap som erfordras är så omfattande att det tveklöst ger underlag för ett eget ämne i gymnasieskolan. Vänsterpartiet avstår dock i detta läge från att föreslå något nytt ämne, utan vill inkludera kunskapen i flera befintliga ämnen. På så sätt kan gymnasieskolorna också inspireras till att utveckla lokala kurser inom området. Genom ändrade direktiv till Skolverket angående den kursplaneöversyn som pågår vill Vänsterpartiet inkludera det mest basala kunnandet om livet efter gymnasiet inom ramen för befintliga ämnen.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 September 2004
Lennart Gustavsson (v)
Britt-Marie Danestig (v)	Camilla Sköld Jansson (v)
Anders Wiklund (v)