Kurdistan - sårade delar av Turkiet och Irak

Motion 2003/04:U346 av Lotta N Hedström (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Turkiet skall redogöra för en nöjaktig lösning av den kurdiska frågan innan EU-medlemskap kan bli aktuellt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall verka internationellt för att en FN-sanktionerad folkomröstning anordnas i turkiska delen av Kurdistan i syfte att få veta hur det kurdiska folket vill utforma sin framtid.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall verka internationellt för att alla rättsliga bestämmelser som förhindrar bildandet av politiska partier på etnisk och kulturell grund i Turkiet bör avskaffas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall verka internationellt för att lagstiftningen i Turkiet skall garantera rätten till användning av det kurdiska språket som utbildningsspråk, samt rätten till fri användning av det i opinionsbildande syfte i alla medier.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen skall verka internationellt för att befolkningen i de kurdiska byar i Turkiet som förstörts och där befolkningen tvångsförflyttats skall återupprättas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör visa sitt stöd för det irak-kurdiska folkets önskemål om federala lösningar.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör inleda ett EU-biståndprogram riktat till irakiska Kurdistan för återuppbyggnad, mänskliga rättigheter och demokrati.

Bakgrund

Under de senaste decennierna har såväl folkrätten, de mänskliga rättigheternas tillämpning som den nationella demokratin i alla jordens länder alltmer uppmärksammats. Vissa diktatoriska regimer har fallit och ersatts med demokratiska styrelseformer. I många delar av världen råder det fortfarande förtryck och ockupation, som i Palestina, Kurdistan och Västsahara. I många år kallades Kurdistan det glömda landet. Men det borde idag inte råda någon tvekan om att även kurderna, detta i fem nationalstater utspridda folk, har samma rätt till demokrati, mänskliga rättigheter och självbestämmande som andra.

Turkiska Kurdistan

Kurderna i Turkiet har alltför länge förnekats av den turkiska staten och t.o.m. fått finna sig i att benämnas bergsturkar. Även andra etniska och religiösa minoriteters existens förnekas av den turkiska staten.

Förtrycket mot kurderna har pågått oavbrutet alltsedan den turkiska staten bildades efter första världskriget. Kurderna har förnekats inte bara sin existens, utan även sin kultur, sitt språk och sina mänskliga och nationella rättigheter. Den turkiska statens förtryck och förföljelse mot kurderna har varit främsta anledningen till att olika, ibland beväpnade, motståndsrörelser har bildats bland kurderna. Hela byar har raderats ut och tömts. Där måste folket få möjligheter att i trygghet återvända till sina hem och tillerkännas ekonomisk kompensation.

För att Turkiet ska kunna utvecklas demokratiskt behöver alla etniska minoriteters rättigheter både erkännas och tillämpas, inkluderat deras eget språk och kultur. Varje etnisk minoritet i nuvarande Turkiet ska behandlas med respekt och ges rätten att forma sitt sätt att styra över sig själv.

Miljöpartiet anser att Sverige ska verka för att Turkiet inte inbjuds till EU:s medlemsförhandlingar innan landet kan uppvisa hur man ska respektera och erkänna det kurdiska folkets och andra minoriteters rättigheter i Turkiet. En lista över konkreta åtaganden, d.v.s. ett handlingsprogram, måste föreligga redan innan medlemskapsförhandlingar inleds.

Vidare kränks den självklara rätten till självbestämmande. Miljöpartiet anser att regeringen ska verka för att en FN-sanktionerad folkomröstning anordnas i den turkiska delen av Kurdistan, i syfte att få veta hur det kurdiska folket vill utforma sin framtid – vill de leva inom Turkiet, vill de ha en federativ lösning eller vill de bilda egen stat?

Irakiska Kurdistan

Under mer än ett decennium har kurderna i irakiska Kurdistan haft ett relativt framgångsrikt självstyre i delar av irakiska Kurdistan. En egen administration har byggts upp och arbetet för demokrati går framåt. Rättvis och effektiv fördelning av maten där under perioden för sanktionsprogrammet Oil- for-Food gjorde att kurdiska barn på 1990-talet var mindre undernärda än barn i övriga delar av Irak.

Det kurdiska parlamentet i irakiska Kurdistan har förklarat att en typ av federalism, d.v.s. ett vidgat regionalt självstyre, borde vara utgångspunkten för de framtida relationerna med en central regering i Bagdad. Därför är det viktigt att Sverige redan nu visar sitt stöd för det kurdiska parlamentets val av federalismen som styrelseskick för det framtida Irak; ett styrelseskick som förordas även av många arabiska partier och organisationer i Irak. Genom att söka stöd även internationellt för denna modell skulle Sverige kunna bidra till att öka förutsättningarna för fred och stabilitet i Irak och irakiska Kurdistan. För att det nya Irak ska ha en rimlig chans att utvecklas mot en demokratisk stat krävs det erkännande och respekt för både det kurdiska folket och för andra etniska minoriteter i landet. Under de gångna decennierna har de irakiska regimerna förstört vad de har kunnat i irakiska Kurdistan: Byar har bränts, betesmark har minimerats, naturmiljön eroderats liksom infrastrukturen har försummats. Irakiska Kurdistan är därför i stort behov av omvärldens stöd. Dels humanitärt för att bygga upp landet och säkerheten igen, dels för att aktivt satsa på de mänskliga rättigheterna och demokratin. En positiv utveckling i irakiska Kurdistan skulle kunna bli en modell för positiv utveckling i hela regionen.

Med anledning av ovanstående borde Sverige i EU förbereda kort- och långsiktiga biståndprogram till irakiska Kurdistan, med inriktning på de mänskliga rättigheter och demokratiuppbyggnad.

Stockholm den 7 oktober 2003

Lotta N Hedström (mp)