avMona Saint Cyr och Carl G Nilsson (båda m) Kursplanen i körkortsutbildningen

Motion 1988/89:T442

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:442

avMona Saint Cyr och Carl G Nilsson (båda m)
Kursplanen i körkortsutbildningen

Reaktionsbildning - bortträning - imitationsinlärning - djupinlärning
är några av de begrepp och ord, som nya körkortselever skall tillägna
sig för att bli bättre bilförare. Dessutom ska de studera hur grupptryck
uppkommer. De ska lära sig att begripa det principiella sambandet mellan
stressnivå och prestationsförmåga. De skall lära sig hur det finns reaktionsmönster
som kan uppvisas av olika individer i en stress-situation osv.
Kort sagt: Det relaterade ingår i trafiksäkerhetsverkets nya kursplan för
körkortsutbildning. I den ingår såväl psykologi som bildtolkning. Genom
dessa båda nyheter förmodas körskoleeleverna bli bättre och trafiksäkrare
bilförare. Därtill förutsättes, att varje elev skall deltaga i 20 teorilektioner i
trafikskola.

Hälften av teoriprovets 40 frågor skall gälla psykologi och tolkning av
trafikfotografier. Psykologilektionerna skall ledas av trafiklärare, som själva
först fått två dagars utbildning i ämnet. Psykologikravet kan komma att
diskriminera praktiskt duktiga men teoretiskt svaga elever.

Denna nya kursplan skall införas redan våren 1989. Men det finns ingen
enda undersökning i Sverige eller annorstädes, som dokumenterar, att
resultatet av en sådan satsning blir bättre bilförare. I stället kommer bilskolor
och bilskoleelever att få uppleva och utsättas för ett jättelilkt experiment i
blindo. Det rör sig om i snitt 130 000 elever varje år, som görs till
försökskaniner. För detta får de betala dyrt.

TSV har visserligen trott, att körkortsutbildningen kommer att fördyras
med ca 400 kronor/elev genom de nya inslagen, men erfarna trafikskolechefer
anser, att 2 000 kronor/elev ligger närmare sanningen.

Trafiksäkerhetsmässigt fins det ävenså anledning att ställa sig undrande till
detta experiment. På 1960-talet satsades också mycket på psykologi och
många teorilektioner. Men olycksstatistiken talade ett annat språk. Under
perioden 1958-1967 dödades i genomsnitt 1 141 personer årligen i trafikolyckor.
Med nuvarande kursplan som bakgrund trafikdödades 837 personer
årligen under perioden 1978-1987. Några entydiga motiv för förnyat och
förstärkt psykologiinslag ligger inte i dessa siffror, varför frågetecken växer
kring motiver att ändra gällande kursplan utan att veta, att något bättre sätts i
dess ställe.

Kostnadsaspekten är ett frågetecken inför nyordningen. Meningsfullheten
ett andra. Det tredje frågetecknet gäller effekterna på trafikskolor på
småorter och i glesbygd. Sverige har ett stort antal en- och tvåmans
trafikskolor. De återfinns givetvis främst i sådana bygder. Där har samma

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr T441-446

lärare hand om såväl teori- som körlektioner. Arbetsförhållandena följer Mot. 1988/89

också ett annat mönster i sådana bygder. Eleverna arbetar och studerar T442

många gånger på annat håll. Kvällarna nyttjas i stor utsträckning för

körlektioner. Om läraren skall hinna med föreskrivet antal teorilektioner, 20

per elev, måste han ägna sig åt detta alla kvällar, om inte utbildningstiden

skall bli orimligt lång. Vidare måste läraren då avvisa många önskemål om

kvällskörningar. Eleverna blir missnöjda över bristande serviceanda och

ordnar måhända sin utbildning på annat sätt. Underlaget rycks undan för

skolan, och utgången därav är given.

Även om de små skolorna skulle lösa problematiken med teorilektionerna
genom samordnad och gemensam undervisning, är detta inte praktiskt
gångbart. De stora avstånden är en realitet för många. Det finns ingen att
samordna sig med. Det vore olyckligt om TVS:s experiment skulle slå ut
dessa små trafikskolor, ty de är ryggraden i körkortsutbildningen. Då samma
lärare, som ofta känner eleverna personligen, har hand om både körningen
och teori kan han lätt integrera dessa moment i utbildningen.

Det kan inte vara skäligt att utan väl grundade undersökningar eller försök
göra så genomgripande förändringar på körkortsutbildningens område, när
man samtidigt kan förutsäga starkt negativa effekter; betydande fördyringar
för eleverna samt risk för att glesbygd och småorter förlorar sina körskolor.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket får i
uppdrag att redovisa ett entydigt positivt underlag, som motiverar en
ny kursplan för körkortsbehörighet B, innan kursplanen sätts i
tillämpning.

Stockholm den 24 januari 1989

Mona Saint Cyr (m) Carl G Nilsson (m)

4