Kvalificering till välfärden

Motion 2020/21:1709 av Louise Meijer (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa flerbarnstillägget för de som aldrig arbetat och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att helt avskaffa rätten till retroaktiv föräldrapenning för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa föräldrapenningen till att bara omfatta rätt till grundersättning upp till 1 års ålder på barnet för de som aldrig arbetat och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bidrag och offentliga utbetalningar ska kunna förenas med krav på deltagande i språkundervisning, kompetenshöjande åtgärder och genomförande av samhällsnyttiga insatser och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den svenska välfärden finansieras av de som arbetar och betalar skatt i Sverige. Många av våra välfärdssystem bygger på försäkringsmodeller som utgår från att de allra flesta som tar ut från den gemensamma kassan också har betalat in till den gemensamma kassan först. Med dagens nivåer av antalet personer som aldrig blir självförsörjande håller systemet på att urholkas. Det riskerar både välfärdssystemen som sådana liksom tilltron till det offentliga. Sveriges välfärdssystem måste bygga på att de som arbetar och betalar skatt också är de som får åtnjuta ersättningarna när behov finns. För den som inte har arbetat ska ersättningarna vara så låga som möjligt.

Moderaterna vill att nyanlända ska omfattas av kravet på kvalificering till både garantipensionen och sjuk- och aktivitetsersättningen. Därtill att flerbarnstillägget enbart ska omfatta de som har permanent uppehållstillstånd eller jobb. Det är bra.

Flerbarnstillägget bör dock enbart tillkomma de som har arbetat och betalat skatt i tillräcklig utsträckning i Sverige, med undantag för de som har sociala förmåner från ett annat land som de med hänsyn till internationella överenskommelser och EU-rätt har rätt ta med sig till Sverige.

För föräldrapenningen gäller i dagsläget att nyanlända har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Därefter gäller rätt till 100 dagar. För föräldrar som har barn yngre än ett år gäller samma rätt som för övriga svenskar, nämligen 480 dagars föräldrapenning. Detta bör förändras. För den som är nyanländ och därmed inte har arbetat i Sverige eller i något annat land med överförbara sociala förmåner bör rätten till grundersättningen i föräldraförsäkringen enbart gälla upp till att barnet är 1 år. Detta med motkravet att föräldrarna deltar i svenskundervisning. Efter 1 års ålder har barnet rätt till en förskoleplats.

Vidare bör samtliga utbetalningar från det offentliga i form av bidrag kunna förenas med krav på motprestation såsom deltagande i språkundervisning, kompetenshöjande åtgärder och genomförande av samhällsnyttiga insatser.

Louise Meijer (M)