Kvinnor och pensionssystemet

Motion 1991/92:Sf230 av Margareta Viklund (kds)

Vårt nuvarande pensionssystem syftar till att ge oss en
ekonomiskt tryggad ålderdom. Systemet är uppbyggt av tre
delar -- folkpension, ATP och avtalspension. Folkpension
och ATP regleras genom lag och avtalspension genom
kollektivavtal. Därutöver finns också möjlighet att teckna
privata pensionsförsäkringar.

Allmän folkpension är 96% av basbeloppet (33.700
kronor år 1992) 32.352 kronor per år. Makar får dela på
157% av basbeloppet och får således vardera 26.455 kronor
per år. Den som har liten eller ingen ATP får 54% av
basbeloppet i pensionstillskott, dvs 18.198 kronor per år.

ATP-pensionen baseras på intjänade pensionspoäng
under de inkomstmässigt 15 bästa åren under förvärvslivet.
För att erhålla full pension krävs 30 år med pensionspoäng.
För att få tillgodoräkna sig ett ATP-år måste inkomsten
överstiga ett basbelopp. Maximalt kan man tillgodoräkna
sig 7,5 basbelopp per år.

Pensionspoäng beräknas enligt formeln u1Arbetsinkomsten
-- ett basbeloppu
ett basbelopp

ATP-pensionens storlek är 60% av den genomsnittliga
pensionsgrundande inkomsten under de femton bästa åren
och beräknas enligt formeln 60
% x u1medelpoäng av 15 bästa åren x ett basbelopp x
antal ATP-åru
30 (erforderligt antal poängår)

Den maximala medelpensionspoängen är 6,5.

Även om förhållandena förändrats avsevärt sedan ATP-
reformen genomfördes är det fortfarande männen, som
grupp betraktat, som vid sin pensionering har betydligt
bättre pensionspoäng än kvinnorna. År 1988 hade kvinnor
i genomsnitt 2,8 pensionspoäng och män 4,1. Full
pensionspoäng 6,5 hade samma år 1,9 procent av kvinnorna
och 14,1 procent av männen.

Detta beror dels på att kvinnors inkomster är låga i
förhållande till mäns, även om de har samma kompetens
och likartat arbete, dels på att kvinnor står för det mesta av
det obetalda arbetet i familjen. En kvinna som arbetat
deltid när barnen varit små kanske hinner tjäna in 30
yrkesverksamma ATP-år. Sällan eller aldrig kommer hon
dock efter ledighet för barnomsorg upp till lika hög
heltidslön som hon hade fått om hon hade arbetat heltid
utanför hemmet och inte varit ledig för exempelvis
barnomsorg. Det är inte ens säkert att hon lyckas få
heltidsarbete när familjens behov av det obetalda arbetet
minskar.

Kvinnor, som valt att vara hemma och helt ta hand om
omsorgen av sina barn, får idag ingen ATP och förlorar
även ofta rätt till ATP-år. Sedan år 1982 finns emellertid
möjlighet att tillgodogöra sig ATP-år för vård och omsorg
av barn som ej fyllt tre år. En förutsättning är att kvinnan
känner till förmånen och själv anmäler sin situation till
försäkringskassan. År 1988 anmälde sig 3570 kvinnor och 30
män till försäkringskassan i detta ärende. För att få kunskap
om förmånen bör försäkringskassan upplysa om att denna
förmån finns.

Ett annat rättvisekrav är att makar skall kunna dela de
ATP-poäng som intjänats under äktenskapet. Mannens i
regel högre intjänade pensionspoäng är ofta en följd av en
arbetsfördelning som man kommit överens om inom
familjen. Vid eventuell skilsmässa drabbas kvinnan mycket
hårt. Hon har stått för familjens service och omvårdnad,
men hon får inte ut någon trygghet för ålderdomen för
detta, eftersom hon inte kan tillgodoräkna sig mannens
intjänade ATP-poäng.

År 1987 var den genomsnittliga pensionen inklusive
avtalspension 48.100 kronor för kvinnor och 79.800 för
män. Den diskuterade höjningen av erforderligt antal ATP-
år från 30--40 år för att få full pension och ökningen av
antalet bästa inkomstår från 15--20, skulle innebära
ytterligare försämringar särskilt för kvinnan.

Mannen har kanske även tecknat en privat
pensionsförsäkring som han kan dra av vid
inkomstdeklarationen och på så sätt minska
inkomstskatten.

Fram till år 1988 skulle värdet av egen
pensionsförsäkring medräknas vid bodelning på grund av
äktenskapsskillnad. Numera skall värdet av den del av
pensionsförsäkringen som utgör ålderspensionering ej
medräknas vid bodelning, medan värdet av eventuell
efterlevandepension skall ingå. Enda möjligheten att ta
med värdet av ålderspensionen är att makarna är överens.
Detta innebär att klyftan mellan kvinnors och mäns
pensioner ökat ytterligare. Därför bör reglerna ändras så att
värdet av egen ålderspension åter skall inräknas vid
bodelning.

Bestämmelserna bör också ändras så att det finns
möjlighet för äkta makar att teckna en privat
pensionsförsäkring för sin maka/make och ha samma rätt till
avdrag vid deklaration som om försäkringen gällt den egna
personen. Detta skulle kunna innebära att framförallt
kvinnor inte blir helt medellösa vid en eventuell skilsmässa.

År 1987 gjorde 160.200 kvinnor i genomsnitt 9.200
kronor i avdrag för privat pensionsförsäkring och 316.900
män 12.100 kronor i avdrag för privat pensionsförsäkring.

För kvinnor som är födda 1945 och senare finns inte
längre möjlighet till änkepension/omställningspension i mer
än ett år om barnen är mer än 12 år gamla. Det vore
angeläget att få en utvärdering om hur änkor med liten eller
ingen inkomst klarat sin försörjning efter borttagandet av
den tidigare änkepensionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att makar skall kunna dela ATP-
poäng intjänade under äktenskapet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att makar skall ha rätt att teckna
privat pensionsförsäkring för varandra och kunna göra
avdrag för detta i deklarationen,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en återgång till tidigare regler om
värdet av ålderspension vid bodelning,2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvärdering av hur änkor med
liten eller ingen ATP klarar sin försörjning efter
borttagandet av den tidigare änkepensionen.

Stockholm den 22 januari 1992

Margareta Viklund (kds)

1Yrkande 2 hänvisat till SkU

2Yrkande 3 hänvisat till LU