Kvinnor och pensionssystemet

Motion 1992/93:Sf216 av Margareta Viklund (kds)

Regeringen tillsatte i december 1991 en arbetsgrupp med
uppgift att komma med förslag till reformerat
pensionssystem. ATP-systemet med dess nuvarande regler
ansågs vara ohållbart på sikt.

Det är inte svårt att hålla med om det påståendet. Även
om förhållandena förändrats avsevärt sedan ATP-reformen
genomfördes är det exempelvis fortfarande männen, som
grupp betraktat, som vid sin pensionering har betydligt
bättre pensionspoäng än kvinnorna. År 1990 hade kvinnor
i genomsnitt 3,1 pensionspoäng och män 4,4. Full
pensionspoäng 6,5 hade samma år 3,3 procent av kvinnorna
och 18,5 procent av männen.

Detta beror dels på att kvinnors inkomster är låga i
förhållande till mäns, även om de har samma kompetens
och likartat arbete, dels på att kvinnor står för det mesta av
det obetalda arbetet i familjen. En kvinna som arbetat
deltid när barnen varit små kanske hinner tjäna in 30
yrkesverksamma ATP-år. Sällan eller aldrig kommer hon
dock efter ledighet för barnomsorg upp till lika hög
heltidslön som hon hade fått om hon hade arbetat heltid
utanför hemmet och inte varit ledig för exempelvis
barnomsorg. Det är inte ens säkert att hon lyckas få
heltidsarbete när familjens behov av det obetalda arbetet
minskar.

Kvinnor som valt att vara hemma och helt ta hand om
omsorgen av sina barn får idag ingen ATP och förlorar även
ofta rätt till ATP-år. Sedan år 1982 finns emellertid
möjlighet att tillgodogöra sig ATP-år för vård och omsorg
av barn som ej fyllt tre år. En förutsättning är att kvinnan
känner till förmånen och själv anmäler sin situation till
försäkringskassan. År 1989 anmälde sig 2 360 kvinnor och
och någon enstaka man till försäkringskassan i detta ärende.
För att få kunskap om förmånen bör det vara självklart att
försäkringskassan upplyser om att denna förmån finns.

Fram till år 1988 skulle värdet av egen
pensionsförsäkring medräknas vid bodelning på grund av
äktenskapsskillnad. Numera skall värdet av den del av
pensionsförsäkringen som utgör ålderspensionering ej
medräknas vid bodelning, medan värdet av eventuell
efterlevandepension skall ingå. Enda möjligheten att ta
med värdet av ålderspensionen är att makarna är överens.

Detta innebär att klyftan mellan kvinnors och mäns
pensioner ökat ytterligare. Därför bör reglerna ändras så att
värdet av egen ålderspension åter skall inräknas vid
bodelning. Bestämmelserna bör också ändras så att det
finns möjlighet för äkta makar att teckna en privat
pensionsförsäkring för sin maka/make och ha samma rätt till
avdrag vid deklaration som om försäkringen gällt den egna
personen. Detta skulle kunna innebära att framförallt
kvinnor inte blir helt medellösa vid en eventuell skilsmässa.

I pensionsberedningens huvudbetänkande, som efter
många års arbete slutfördes år 1990, analyserades frågan om
delning av ATP-poäng mellan makar. Analysen omfattade
framförallt beskrivning av olika tänkbara och existerande
modeller samt deras såväl primära effekter som sekundära
konsekvenser på bland annat andra bidragssystem.
Slutsatsen av analysen blev att inte lägga fram några förslag
om pensionsdelning, då utredningen förutsatte att
nuvarande 30- och 15-årsregler i ATP-systemet skulle bli
kvar.

För att göra ATP-systemet mer rättvist bör makar kunna
dela de ATP-poäng som intjänats under äktenskapet.
Mannens i regel högre intjänade pensionspoäng är ofta en
följd av en arbetsfördelning som man kommit överens om
inom familjen. Vid eventuell skilsmässa drabbas många
kvinnor mycket hårt. Kvinnan har oftast stått för familjens
service och omvårdnad, men hon får inte ut någon trygghet
för ålderdomen för detta, eftersom hon inte kan
tillgodoräkna sig mannens intjänade ATP-poäng. Makarnas
sammantagna livsinkomst bör därför kunna ligga till grund
för framtidens pension. Det bör kunna skapas ett system för
pensionsdelning mellan makar. Genom att den
pensionsgrundande inkomsten inte baseras på 30--15-regeln
utan på en total livsinkomst ökar möjligheten att hitta ett
system för pensionsdelning som har övervägande fördelar
för framförallt kvinnan.

En sådan pensionsdelning kan göras varje år. Det som är
delat måste dock förbli delat, även om man ansöker om att
delningen skall upphöra. Ett upphörande av
pensionsdelning skulle i så fall gälla endast framåt i tiden
och inte retroaktivt. Ett sådant system skulle också
innebära att det blir möjligt att komma ur en
pensionsdelning när båda kontrahenterna begär det.
Delning av pension måste också gälla samboförhållanden
med gemensamma barn.

År 1987 var den genomsnittliga pensionen inklusive
avtalspension 48.100 kronor för kvinnor och 79.800 för
män. Förslaget om att höja erforderligt antal ATP-år från
30--40 år för att få full pension och ökningen av antalet bästa
inkomstår från 15--20, innebär ytterligare försämringar
särskilt för kvinnan.

Mannen har kanske även tecknat en privat
pensionsförsäkring som han kan dra av vid
inkomstdeklarationen och på så sätt minska
inkomstskatten.

För att i någon mån utjämna skillnaderna i
pensionssystemet bör makar kunna teckna privata
pensionsförsäkringar för varandra med möjlighet att göra
avdrag för detta i deklarationen.

År 1987 gjorde 160.200 kvinnor i genomsnitt 9.200
kronor i avdrag för privat pensionsförsäkring och 316.900
män 12.100 kronor i avdrag för privat pensionsförsäkring.

För kvinnor som är födda 1945 och senare finns inte
längre möjlighet till änkepension/omställningspension i mer
än ett år om barnen är mer än 12 år gamla. Det vore
angeläget att få en utvärdering om hur änkor med liten eller
ingen inkomst klarat sin försörjning efter borttagandet av
den tidigare änkepensionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att makar skall kunna dela ATP-
poäng intjänade under äktenskap och/eller
samboförhållande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att makar skall ha rätt att teckna
privat pensionsförsäkring för varandra och kunna göra
avdrag för detta i deklarationen,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en återgång till tidigare regler om
värdet av ålderspension vid bodelning,2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvärdering av hur änkor med
liten eller ingen ATP klarar sin försörjning efter
borttagandet av den tidigare änkepensionen.

Stockholm den 19 januari 1993

Margareta Viklund (kds)

1 Yrkande 2 hänvisat till SkU

2 Yrkande 3 hänvisat till LU