Kvinnor som företagare

Motion 2003/04:N256 av Gunilla Wahlén m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatser för att öka kvinnors företagande.

2 Kvinnliga företagare bidrar till tillväxten

25 procent av företagen i Sverige drivs av kvinnor. Av nystartade företag är det 30 procent. Det är en ökning av kvinnligt nyföretagande, men ökningen är för liten och över tiden är det ingen ökning alls. Det finns alltså en stor potential inom kvinnligt entreprenörskap som inte tas tillvara i det svenska samhället i dag. Samma normer och regler som finns mellan män och kvinnor i arbetslivet återfinns naturligtvis inom företagandet.

Enligt en nyligen genomförd undersökning har det visat sig att när kvinnor har startat företag, har de som grupp liknande problem och hinder som hela företagargruppen. Det gäller såväl tidsbrist, regler och administration som finansiering och konkurrens.

Frågan man då måste ställa sig är varför bara 30 procent av de nystartade företagen startas av kvinnor, när kvinnor utgör ungefär 50 procent av landets befolkning? Finns det några specifika problem för kvinnor vad avser företagande?

Det har visat sig att de största problemen för kvinnor vid företagande ligger före själva starten av företaget. Det innebär att insatser för att öka kvinnligt företagande skall koncentreras till fasen innan starten av företaget. Ur jämställdhetssynpunkt och ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att öka det kvinnliga företagandet. Kvinnors möjligheter och förmågor skall tas tillvara i alla delar av samhället, även i egenföretagarvärlden.

3 Kvinnor och samarbete

Samverkan företag emellan har en positiv effekt på ekonomi och tillväxt i företagen. Det har visat sig att kvinnors samarbete med andra företagare är lägre än mäns. Det har visat sig att nätverk och samarbete mellan företag och människor är av mycket stor vikt för att företagandet skall bli framgångsrikt. Om det är så att kvinnor i lägre omfattning bildar nätverk och samarbeten över företagsgränser anser vi att insatser bör intensifieras för att öka nätverksbyggandet. Nätverk och samarbete mellan företag uppkommer på egna initiativ men staten kan delta genom att informera och stödja denna process.

4 Insatser för ökat kvinnligt företagande

En mycket viktig och avgörande del i att öka kvinnligt företagande ligger i att synliggöra kvinnors företagande. Här behövs ett spridande av kunskap om förebilder och erfarenheter! Som vi påpekat är just startandet problemfyllt. I dag är de flesta nyföretagarrådgivare män. Det är därför viktigt att den statliga rådgivningen har ett jämställdhetsperspektiv i alla delar. Kvinnliga nyföretagarrådgivare behöver därför rekryteras. Vissa regioner har i dag kvinnliga affärsrådgivare, men även denna verksamhet bör utvecklas.

Det föreligger även stora skillnader mellan olika regioner i landet vad avser antalet kvinnliga företagare. Denna skillnad bör uppmärksammas och olika regioner bör arbeta utifrån sina förutsättningar för att öka antalet kvinnor som startar företag.

Även ökad samverkan mellan företag och företag och högskolor/universitet bör stödjas i större omfattning. Många samverkans- och klusterprogram är i dag inriktade på manliga branscher och därför behöver samverkans- och klusterprojekt starta i branscher där kvinnor i större utsträckning etablerar sig som t.ex. företagsnära tjänster.

Staten har en viktig roll att fylla i fråga om alla de brister som nämnts ovan eftersom marknaden själv inte kan lösa dessa problem. Vad i motionen anförs om ökat kvinnligt företagande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2003
Gunilla Wahlén (v)
Lennart Beijer (v)	Lars Bäckström (v)
Marie Engström (v)	Siv Holma (v)