Kvinnorna i framtidens Gävleborg

Motion 1991/92:A414 av Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Den framtida utvecklingen av samhället, av Gävleborgs
län, bygger på att förutsättningar till självständig utveckling
och ett eget liv skapas, inte bara för männen utan i
synnerhet för kvinnorna. De unga kvinnorna flyttar i dag i
betydligt större utsräckning än de unga männen. Detta
beror bl.a. på den ensidiga arbetsmarknaden och en
bristfällig social miljö.

Gävleborgs län har många orter med ensidigt näringsliv.
Uppdelningen i en manlig och kvinnlig arbetsmarknad
skapar problem. I många av bruksorterna med en
traditionell industri har företagen svårt att rekrytera
kvalificerad personal på grund av brister på jobb för
medflyttande. Bristen på jobb för kvinnor har lett till
arbetslöshet bland kvinnor och till en stor utflyttning.

Speciellt viktigt för kvinnor i Gävleborgs län i dag är att
möjligheterna till arbete och utbildning inte försämras
ytterligare. Över 50% av kvinnorna återfinns inom den
offentliga sektorn. Det finns en stor oro bland kvinnorna
när den borgerliga regeringen nu föreslår stora
besparingar , minskade statsbidrag till kommuner och
landsting. Nu måste alla möjligheter tas tillvara för att ge
kvinnor möjlighet till andra sysselsättningar.

Kooperativa utvecklingscentra

En väg att gå är att ge kvinnor möjlighet att bilda
kooperativ inom vård och omsorg. Även för sysselsättning
på landsbygden kan kooperativ vara ett utmärkt alternativ.
För att man ska få reella möjligheter att starta och driva
kooperativ måste det finnas fullgoda möjligheter att få
utbildning, rådgivning och även visst initialstöd.

På många håll i landet finns lokala kooperativa
utvecklingscentra (LKU) och i Gävleborg har precis
påbörjats ett projekt för att undersöka förutsättningarna att
starta ett sådant. I årets bugetproposition har en mindre
summa reserverats för dessa men den är långt ifrån
tillräcklig. Det finns starka skäl för att större summa
avsättes för dessa så att både befintliga och LKU under
uppbyggnad ges reella möjligheter att bedriva verksamhet.
Förslagen i Nykooperativa utredningen bör snarast
genomföras.

Kvinnliga resurspersoner

Utvecklingsfonder och näringslivsorganisationer hos
kommuner är i huvudsak inriktade på att ge råd till företag
i branscher som domineras av män och som sysslar med
tillverkning. Kvinnor finns oftast inte i dessa branscher,
deras huvudsakliga områden återfinns inom service, vård
och hantverk. Det är områden som inte betraktas lika
väsentliga som tillverkande företag och följaktligen vänder
sig kvinnor inte heller till de etablerade organisationerna.

I Gävleborgs län finns i dag projekt både hos
Utvecklingsfonden och på några kommuners
näringslivsorganisationer med kvinnliga rådgivare som
särskilt skall ägna sig åt kvinnliga företagare.
Erfarenheterna visar att när denna resurs finns så finns det
plötsligt också ett stort behov av dessa. Många kvinnliga
företagare har fått råd, hjälp att starta eget, och en anpassad
utbildning som gjort att man nu driver egna företag.

Slutsatsen är att det behövs särskilda resurspersoner på
utvecklingsfonderna och i kommunerna som ägnar sig åt de
kvinnliga företagarna.

Direktiv och resurser för jämställdhet

I flera av Gävleborgs läns kommuner finns i dag också
särskilda kvinnoprojekt som med olika inriktning ägnar sig
att främja kvinnors möjligheter till utbildning och arbete.
Alla erfarenheter visar här att så fort det finns en person
som kan ägna sig åt att lyfta fram och belysa kvinnors
situation så händer det också saker. Nya utbildningar
kommer till stånd, kvinnor får råd och positiv stöttning till
förändring och vågar börja att förändra sin situation.
Projekten är alltså positiva händelser men så snart projektet
upphör så faller allt snart tillbaka i det vanliga.

För att få in kvinnoperspektiv i offentlig verksamhet
måste det finnas permanenta resurser för det och en uttalad
styrning från statsmakterna. Det räcker inte med en ny lag
om jämställdhet. Det måste finnas tydliga direktiv och
särskilda resurser att driva jämställdhetsarbete.

Utbildning

En i länet högt prioriterad framtidssatsning är att
säkerställa och utvidga verksamheten vid Gävle/Sandvikens
högskola. En första och absolut nödvändig åtgärd är
nybyggnad av lokalerna.

Flera undersökningar visar att kvinnor periodicerar sin
utbildning d v s studerar under perioder hela livet. Kvinnor
anpassar sitt liv efter familjens och barnens behov. Detta
gör att kvinnor i mycket stor utsträckning är beroende av
att utbildning finns att tillgå i närheten av bostadsorten. De
försök med decentraliserad högskoleutbildning som gjorts
har slagit mycket väl ut och attraherat många kvinnor.

I Gävleborgs län kommer tre interaktiva TV-studios att
tas i bruk i februari 1992 i Bollnäs, Hudiksvall och på
högskolan i Gävle. Denna teknik kan öppna nya
möjligheter till högskolestudier på distans och kan komma
många kvinnor till del. Ju snabbare antalet studios kan öka
desto fler kommer att få nya studiemöjligheter. Önskvärda
platser för nya studios är Edsbyn, Delsbo, Hofors och
Bergsjö.

Den nedskärning som nu föreslås inom den kommunala
vuxenutbildningen kommer att hårt drabba kvinnorna i
Gävleborgs län. Flertalet (66% i länet) av de studerande på
Komvux är kvinnor. Deras möjligheter att skaffa sig
behörighetsgivande utbildningar blir nu ytterligare
beskurna. I det arbetsmarknadspolitiska läget som råder i
länet behövs dessa resurser bättre än någonsin förr. Detta
är särskilt viktigt i ett län där utbildningsnivån är en av de
lägsta i landet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokala kooperativa
utvecklingscentra,1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tydliga direktiv och permanenta
resurser till jämställdhetsarbete,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av interaktiva TV-
studios,2

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för kommunal
vuxenutbildning.2

Stockholm den 22 januari 1992

Sinikka Bohlin (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Ulrika Messing (s)

1 Yrkande hänvisat till NU

2 Yrkandena 3-4 hänvisade till UbU