avLarsWernerm.fi. Kvinnors arbetsmiljö

Motion 1988/89:A223

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:A223

avLarsWernerm.fi.
Kvinnors arbetsmiljö

Varannan anställd är kvinna. Under efterkrigstiden, framför allt under 60och
70-talen ökade kvinnornas förvärvsintensitet markant. Det är kvinnorna
som bär upp den gemensamma sektorn - i äldreomsorg, barnomsorg,
sjukvård, hemtjänst och lokalvård dominerar kvinnorna. Men kvinnorna
finns också i industrin, framför allt bland det som kallas lättare industriarbeten,
men som i verkligheten innebär mycket svåra påfrestningar för
kroppen. Kvinnorna arbetar inom administration och kontor, där bildskärmsarbetet
ökar snabbt, och i handeln som t ex kassörskor.

Det är framför allt kvinnor som utgör arbetarklassen i dag. Deras arbete är
ofta lågt värderat i status och lönemässigt, fastän det i vårt allmänna
medvetande hör till det mest angelägna och uppskattade i samhället. Många
gånger är också arbetsmiljö och arbetsförhållanden i övrigt bristfälliga och
skadliga. Det är definitivt inte fråga om kvarstående problem från en i stort
sett svunnen tid. Skador och sjukdomar orsakade av arbetet ökar i omfattning.

Industrin

50% av de privatanställda LO-kvinnorna har ensidiga arbeten. Om man
betänker att ett monteringsarbete som år 1940 hade en arbetscykel på 6
timmar i dag är nere i 2 minuter, så är det lätt att inse att många arbeten har
blivit mycket ensidiga. När kvinnor arbetar inom industrin, är det just dessa
ensidiga arbeten, där samma rörelsemoment ständigt upprepas, som blir
deras. Ibland har t o m en s.k. anpassning till kvinnorna bidragit till
detta. Traditionellt manliga beståndsdelar i arbetet, som underhåll och
reparation av maskiner och fordon har lagts över på särskild servicepersonal,
och naturliga möjligheter till omväxling har därmed försvunnit.

74% av anmälda arbetssjukdomar hos kvinnor är belastningsskador. Det
beror inte på att kvinnor har vekare kroppskonstruktion än män, det beror på
att det i högre grad är kvinnor som gör de mest monotona och återupprepande
arbetena.

När kvinnor börjar arbeta i traditionellt manliga jobb hävdas det ofta att
tunga arbeten är olämpliga för de svagare kvinnorna. I själva verket innebär
många av hävd kvinnliga sysselsättningar, t.ex. vårdbiträdets eller lokalvårdarens,
tyngre kroppsarbete än de manliga jobben. Det är alltså ett argument
som baseras på fördomar och inte på verklighet. Dessutom är det så att
medan de traditionellt manliga tunga jobben rationaliserats och underlättats

Mot. 1988/89

A223

Den gemensamma sektorn

Att vårda sina medmänniskor borde vara det högst värderade arbetet av
alla. Men i vårt samhälle är det tvärtom. För lite personal, brist på vikarier
och dåliga arbetstider skapar orimliga arbetsmiljöer med både fysisk och
psykisk stress. Många och tunga lyft är en viktig del av problematiken. Inom
vården liksom på andra håll går det inte att isolera arbetsmiljön från frågor
om arbetets organisering. Arbetsmiljöerna i den gemensamma sektorn blir
inte acceptabla förrän det anställs tillräckligt många och arbetstiderna blir
bättre. Det gäller även barnomsorg och äldreomsorg. Inom hemtjänsten
ökar arbetsmiljöproblemen i takt med att allt fler äldre bor hemma längre
och i takt med att hemsjukvården ökar. Hemtjänstarbetet blir tyngre. I
hemmen finns inte utrustning för t.ex. att lyfta människor.

Kommuner och landsting måste få mer resurser till att förbättra arbetsförhållanden
och arbetsmiljöer. En viktig arbetsmiljöåtgärd är att påbörja
genomförandet av 6-timmarsdagen med bibehållen lön genom att börja med
de tyngsta arbetena inom den gemensamma sektorn.

Kontor

Utvecklingen inom kontorsarbetet är ett tydligt exempel på hur ny teknologi
skapat nya arbetsmiljöproblem trots de arbetsrättsreformer som genomförts i
samhället, vilket visar att dessa är helt otillräckliga. Bildskärmsarbetet har
medfört många problem. Arbetet har även här blivit ensidigt med arbetsställningar
och upprepade rörelser som ger upphov till skador och sjukdomar och
med befarade eller konstaterade skador av bildskärmen i sig.

Kraven på ordentliga analyser innan ny teknik och nya metoder införs
måste skärpas.

Andra områden

Kvinnor utsätts för dåliga arbetsmiljöer även i många andra branscher:
lokalvård, restaurang och handel är några exempel. Handeln är också en
bransch där arbetet blivit mer uppstyckat och enahanda. En kassörska i ett
snabbköp får göra en oerhörd mängd små lyft under dagen. Hon sitter
dessutom ofta i drag från ytterdörrar.

För kvinnor i alla branscher gäller fortfarande att arbetsmiljöeffekter på
kvinnan och barnet under graviditet inte är tillräckligt beaktade. För att inte
tala om så specifika kvinnoproblem som menstruationsstörningar med svåra
smärtor och blödningar som följd. Det är fortfarande ett tabubelagt område,
där sambanden mellan störningar och brister i arbetsmiljö och arbetsförhållanden
inte är beaktade.

med ny teknologi, så är kvinnors tunga arbeten fortfarande till största delen
manuella.

Ackordsarbetare är mer utsatta än andra för belastningsskador. Ackordsarbete
måste därför förbjudas, och fackligt förtroendevalda måste få större
möjligheter att stoppa farliga arbeten.

8

Arbetsmiljön-en maktfråga Mot. 1988/89

A223

Tillsättandet av arbetsmiljökommissionen är ett utdelande av underbetyg åt
den lagstiftning och de samhälleliga styrorgan som finns när det gäller
arbetsmiljö. Följdfrågan blir: hur skall lagstiftningen och tillsynen skärpas
för att bli ett stöd i kampen för bättre arbetsmiljöer? Det handlar i grunden
om makten på arbetsplatserna.

Både män och kvinnor tvingas i vårt land, som säger sig vara ett föredöme
bland välfärdsstater, arbeta i skadliga arbetsmiljöer och under förhållanden
som är dåliga. Det behövs krafttag när det gäller arbetsmiljön för alla. Ändå
är det viktigt att särskilt ta upp kvinnornas problem, därför att regeringen
inför arbetet i arbetsmiljökommissionen har satt en begränsning. Man ska ta
upp de 400 000 sämsta jobben. Men vilka är de sämsta? Att upprepa samma i
och för sig lätta rörelse hundratals gånger på en dag kan vara mer skadligt än
att gör några tunga lyft. Med traditionella värderingar av tungt och lätt arbete
är det stor risk att kvinnornas arbetsmiljöproblem ställs åt sidan.

Ett exempel på hur kvinnors arbetsmiljöproblematik nedvärderas är
bedömningen av belastningsskador, som ju i hög grad drabbar kvinnor, hos
försäkringskassorna. Först efter många års facklig kamp, med överklaganden
och långa processer har bedömningarna ändrats. Men över 20 000
människor fick sina arbetsskador bortdömda innan praxis ändrades, och de
har inte fått nya prövningar. Och fortfarande finns det uppenbara arbetsskador
som inte bedöms som sådana, t ex handledsskador. Det är också framför
allt kvinnorna som drabbas av de nya arbetsmiljöproblemen, t ex vid
bildskärmsarbete.

Egentligen behövs det inte fler utredningar och arbetsgrupper. Det är inte
bristande kunskaper som gör att vi har så många dåliga arbetsmiljöer. Det
behövs ingen forskning för att förstå att ackordsarbete är skadligt. Det är en
självklarhet. Vad som behövs är makten att genomdriva förändringar när
vinstkraven sätter stopp, eller produktivitetsutvecklingen som man säger hos
kommuner och landsting.

Det behövs:

- Större befogenheter för fackligt förtroendevalda att stoppa farliga
arbeten

- Hårdare straff för brott mot arbetsmiljölagstiftning

- Ackordens avskaffande

- 6-timmarsdag med bibehållen lön, tunga vårdarbeten först

- Resursförstärkning till kommuner och landsting för att anställa fler i vård
och människoomsorg

Dessa krav har vpk ställt i olika motioner till årets riksmöte. I denna
motion begränsar vi därför kraven till att omfatta den nyligen tillsatta
arbetsmiljökommissionen. Med tanke på kvinnors speciella problematik när
det gäller arbetsmiljö föreslår vi att regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till
arbetsmiljökommissionen.

9

Hemställan Mot. 1988/89

A223

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att arbetsmiljökommissionen ges
tilläggsdirektiv om att särskilt uppmärksamma kvinnors arbetsmiljöproblematik.

Stockholm den 23 januari 1989

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Annika Åhnberg (vpk)

10

gotab 16600, Slockholm 1989