Lagen om anställningsskydd

Motion 1989/90:A747 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A747

av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s)
Lagen om anställningsskydd

I lagen om anställningsskydd (LAS) som kom till 1974 finns en regel om
skadestånd för den arbetsgivare som trots dom i arbetsdomstolen inte vill ta
tillbaka en uppsagd anställd. Bestämmelsen har tillkommit därför att lagstiftaren
ansåg att det i enstaka fall kunde anses befogat med en sådan åtgärd,
trots att domstolen hade ansett uppsägningen ogiltig. För att se till att denna
möjlighet inte blev använd annat än i yttersta nödfall, var åtgärden belagd
med, som man då ansåg, mycket höga skadestånd.

I stora drag kan man säga att denna bestämmelse i LAS fungerade som
tänkt var under första tiden. Under senare år har dock, enligt vår uppfattning,
bestämmelsen börjat användas oroväckande mycket, framför allt mot
fackliga förtroendemän, som enligt det enskilda företaget varit alltför obekväma.
Tillåts denna utveckling fortsätta finns det risk att väsentliga delar
av 1970-talets arbetsmarknadslagstiftning urholkas, nämligen den delen som
avser att skydda den facklige förtroendemannen vad gäller anställning och
anställningsvillkor när denne företräder medlemmarna. En sådan utveckling
kan inte tillåtas fortsätta. Då det kanske kan finnas något enstaka fall även i
framtiden då en sådan åtgärd anses vara enda lösningen, torde en kraftig
höjning av skadeståndsbeloppen, förslagsvis en tredubbling, vara en lämplig
åtgärd för att uppnå detta syfte.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en höjning av skadeståndet enligt 39 § lagen om anställningsskydd.

Stockholm den 23 januari 1990

Sven-Ake Nygårds (s)

Bo Finnkvist (s) Rinaldo Karlsson (s)

Håkan Strömberg (s)

Sture Thun (s)