Lagen om anställningsskydd

Motion 2002/03:A226 av Karin Pilsäter (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa åldersdiskrimineringen i lagen (1982:80) om anställningsskydd.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen (1982:80) om anställningsskydd enligt vad som anförs i motionen om åldersdiskriminering.

Motivering

Lagen om anställningsskydd (1982:80) reglerar bland annat vad som händer när anställda sägs upp. Där finns regler som säger att den som är över 45 år ska gynnas när så kallade turordningslistor ska sättas upp, vid återanställningar samt vid skadestånd vid felaktiga uppsägningar och avskedanden. I alla tre fallen får den som har fyllt 45 år tillgodoräkna sig sin anställningstid dubbelt (för upp till 60 månader, alltså fem hela år, med start på 45-årsdagen).

Jag anser att de här reglerna är diskriminerande. De har säkert tillkommit i syfte att skydda äldre anställda men motverkar i dag detta syfte.

Ett av skälen sägs vara att man ska ta hänsyn till att äldre anställda oftare har försörjningsansvar. Men är inte sannolikheten större att 35-åringar har barn att försörja och bolån att amortera?

Men den verkliga diskrimineringen riktar sig mot dem som är minst 45 år och söker ett jobb. Som arbetsmarknaden ser ut i dag med täta konjunktursvängningar och fler tidsbundna entreprenader, måste företagen allt oftare öka eller minska sina kostymer.

Vilken arbetsgivare väljer att anställa en 55-åring framför en 35-åring, när lagen säger att 55-åringen har förtur mot yngre kolleger, om företaget måste säga upp personal? Lagen om anställningsskydd försvårar för medelålders människor som försöker ta sig in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivaren ställs också inför dilemmat att se hur lojala yngre anställda blir förbisprungna av senare anställda, när det gäller turordningen vid en eventuell arbetsbrist. En 41-åring som har varit anställd i exempelvis nio år får tillgodoräkna sig 108 månader om företaget måste avskeda folk. En 55-åring som bara har jobbat hälften så länge får räkna med lika många månader och hamnar på samma plats på turordningslistan.

Det kan finnas skäl för att samhället ska skydda äldre arbetskraft, men det faktum att litet äldre anställda också har äldre utbildning måste kompenseras med kompetensutveckling. Allmänt anställningsskydd är en viktig drivkraft för att företag och offentliga organisationer ska ansvara för löpande kompetensutveckling. Av det skälet bör 3 § tredje stycket i lagen om anställningsskydd ses över så att den dubbla LAS-tiden avskaffas.

Stockholm den 21 oktober 2002

Karin Pilsäter (fp)