Lagen om färdtjänst

Motion 2000/01:T821 av Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att tillsätta en utredning för att förändra
färdtjänstlagen.
Lagen om färdtjänst

Den nya lagen om färdtjänst har varit i kraft i snart två år och redan nu
kan vissa problem identifieras.

Det har t.ex. blivit betydligt svårare än tidigare att få rätt till ledsagare
inom färdtjänsten. Detta är ett problem för många grupper av
funktionshindrade.

De flesta har svårt att hitta på en ny plats, men det är extra besvärligt för
exempelvis synskadade som kanske behöver "låna någon annans ögon" för att
överhuvudtaget ta sig fram. Färdtjänst är en möjlighet.

Enligt den nya lagen om färdtjänst är det hemkommunen som måste
godkänna färd på annan ort. Något som försvårar för många och framförallt
den som vill studera på annan ort. Den studerande måste då förlita sig på att
hemkommunen ställer sig välvillig till tjänsten eftersom den inte är
obligatorisk enligt lagen. Trafikhuvudmannen har inte bara fått rätten att
utföra tjänsten utan också till viss myndighetsutövning, d.v.s. rätten att
besluta om vem som skall ha rätt till färdtjänst.

I propositionen 1999/2000:79 - Från patient till medborgare, en nationell
handlingsplan för handikappolitiken - anges ett av tre huvudområden vara
"att skapa ett tillgängligare samhälle". Handikappolitiken är ytterst en fråga
om demokrati och innebär att alla skall ha lika rätt och lika möjligheter att
bestämma över sina liv och få sina önskemål respekterade.

Personer med funktionshinder skall kunna delta på lika villkor i
samhällslivet. Därför bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att
förändra färdtjänstlagen.

Stockholm den 3 oktober 2000

Anne-Katrine Dunker (m)

Patrik Norinder (m)