Lagstifta om könskvoterade valberedningar i börsbolagen

Motion 2012/13:C437 av Mats Pertoft och Jonas Eriksson (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lagstifta om könskvotering i valberedningarna till börsbolagens bolagsstyrelser.

Motivering

Inget land i världen pratar så mycket om jämställdhet och gör så lite för att uppnå den som Sverige. Kvinnor utgör i dag 14 procent av börsbolagens ledningsgrupper och tre procent av börsens vd:ar. 28 procent av alla chefer i den privata sektorn är kvinnor. 21 procent av vd:arna i statligt ägda bolag är kvinnor. 71 procent av alla deltidsanställda är kvinnor. Kvinnor tar ut 76 procent av all föräldraledighet och 64 procent av alla VAB-dagar. Män har högre medellön än kvinnor i alla de tio största yrkesgrupperna. I yrkesgrupperna företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän är medellönen ca 9 000 kronor högre i månaden för män. Män tjänar mer än kvinnor hela livet; störst är skillnaden i 35-årsåldern då män tjänar drygt 80 000 kronor mer om året (scb.se 2012). Trots detta är jämställdhetsdebatten fokuserad på andelen kvinnor i börsbolagsstyrelser.

De mansdominerade valberedningarna är lata och letar bara i bastun. Den lite tillspetsade slutsatsen drar stiftelsen Allbright som i en rapport konstaterar att sex av tio börsbolag helt saknar kvinnor i valberedningarna.

Det är valberedningen som formellt föreslår hur styrelsen ska se ut, men ytterst är det förstås ägarna som bestämmer. Om börsbolagens styrelser fortsatt är kraftigt mansdominerade, 77 procent är män, så ser det ännu sämre ut i valberedningarna. Där utgör männen 87 procent och över hälften av alla bolag har ingen kvinna alls. Fast rapporten visar å andra sidan inte att fler kvinnor i sig skulle välja kvinnor till styrelserna i större utsträckning.

I styrelserna ökade kvinnornas andel under en rad år när kvoteringsfrågan debatterades flitigare. Men de senaste åren har utvecklingen stannat upp och det skulle dröja fram till 2083 innan det är 50–50 i börsbolagens högsta organ om trenden håller i sig.

Rapporten visar bland annat att

• 60 procent av börsens bolag har valberedningar utan kvinnor

• valberedningsproffs är vanligt förekommande

• styrelseordförande är gatekeeper och avgör vem som kommer in styrelsen

• huvudägarna bromsar tillväxttakten av kvinnor i styrelserna

• om man inte finns med i ägarnas nätverk blir man inte påtänkt för att sitta i en styrelse.

I rapporten från Allbrightstiftelsen tar man avstånd från lagstiftad kvotering. Samtidigt är fakta så tydliga och arbetet att bryta de patriarkala nätverken går extremt långsamt.

Att lagstifta om kvoterade styrelser kan vara trubbigt och inverka menligt på möjligheten att finna rätt kompetens för bolaget, men som framgår av rapporten avgörs styrelsens sammansättning av valberedningen, som i sin tur baserar sina förslag på sina respektive privata nätverk. När börsbolagen och dess ägare med all önskvärd tydlighet visar upp en sådan oförmåga att utöka sina nätverk med kompetenta kvinnor föreslår vi därför att valberedningarna i börsbolagen könskvoteras. Kvinnor känner fler kvinnor, män verkar känna mest män, och de som i slutändan förlorar mest på att missa kvinnornas kompetens är börsbolagen själva.

Därför vill vi med denna motion föreslå att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör utreda hur man kan införa en könskvotering på börsbolagens valberedningar.

Stockholm den 4 oktober 2012
Mats Pertoft (MP)	Jonas Eriksson (MP)