Laisvallsprojektet

Motion 1991/92:Bo516 av Olle Lindström och Per-Richard Molén (m)

Ändring av naturresurslagen med syfte att godkänna
Laisvallsprojektet i Arjeplogs kommun

Boliden Mineral AB ansökte 1990 hos den dåvarande
regeringen om ändring av naturresurslagen för att kunna
genomföra en överledning av vatten från Laisälven till
Skellefteälven. Överledningen ingår som ett delprojekt i
det s.k. Laisvallsprojektet.

Laisvallsprojektet syftar till att:

1. Överleda Laisälvens vatten till Skellefteälvens
vattensystem för att på så sätt erhålla ökad
elkraftproduktion. Viss del av kraftvinsterna skall ge ett
kostnadsbidrag som möjliggör fortsatt gruvbrytning i
Laisvall.

2. Genom invallning torrlägga del av Storlaisan för att på
så sätt komma åt blymalm som i dag ej kan brytas eftersom
den ligger under sjön. På detta sätt förlängs gruvans
livslängd från år 1996 till år 2010.

Laisälven som är ett biflöde till Vindelälvens
vattensystem får enligt NTR 3 kap. 6 § inte påverkas av
vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för
kraftändamål.

För att genomföra detta projekt måste således en
lagändring åstadkommas. I mineralråvarukommitténs
betänkande (SOU 1989:92) konstateras att ny tillgänglig
malmbas i befintliga blygruvor i världen ser ut att minska
påtagligt under 1990-talet. För att tillgodose
konsumtionsbehovet under senare delen av 1990-talet krävs
nya fynd. Den nuvarande prospekteringsverksamheten är
enligt kommittén för närvarande för liten för att kompensera
det årliga uttaget. Den internationella marknaden för
produktionen i Laisvall -- en av Europas största blygruvor --
synes mot bakgrund av mineralkommitténs resonemang
vara säkrat för överskådlig tid. Till detta kommer projektets
värde av att en nationell produktion av bly kommer att
bestå för många år framåt. Det måste läggas stor vikt vid att
sysselsättningen vid Laisvallsgruvan kan säkras för minst 15
års tid om projektet kommer till stånd.

Regionalekonomiska effekter

Arjeplogs kommun, till ytvidden en av landets största
kommuner, har en befolkning på ca 2 800 personer. De
anställda vid Laisvallgruvan motsvarar 90 procent av
industrisysselsättningen i kommunen. Kommunen kan utan
överdrift karaktäriseras som en ur arbetsmarknadssynpunkt
synnerligen utsatt kommun. Gruvan i Laisvall är
kommunens enda arbetsplats av omfattning förutom
kommunen själv. Näringslivet i övrigt kännetecknas av
traditionella landsbygdsnäringar såsom renskötsel, fiske,
skogsbruk och turism. Endast en mindre del av
råvaruproduktionen förädlas lokalt. Under senare år har
viss ny verksamhet vuxit fram, främst biltestverksamheten.
Denna bedöms möjligen kunna öka i någon omfattning. I
övrigt finns i dagsläget ingen självklar verksamhet med
påtaglig utvecklingspotential i kommunen.

I Laisvalls gruva sysselsätts ca 200 personer och totalt
bebos gruvsamhället av ca 400 personer, vilka i stort sett
samtliga har sin utkomst från gruvdriften, primärt eller
sekundärt.

Blymalmen förädlas i Rönnskärsverken i Skellefteå vars
blylinje sysselsätter 100 personer.

Sysselsättningseffekten av Laisvallsprojektet uppgår till
i genomsnitt ca 730 arbetstillfällen per år fram till år 2010.
Av dessa bedöms ca 550 komma Arjeplogs kommun till
godo. Övriga tillfaller Skellefteälvens utbyggnad och
Rönnskärsverken.

Elkraftstillskott

Nettotillskottet för överledningen uppgår till 650 GWh.
Detta motsvarar elkraftskonsumtionen för en stad av
Umeås storlek. Med ytterligare åtgärder i befintliga
kraftverk och om man gör Storlaisan till ett
regleringsmagasin kan totalt ca 800 GWh utvinnas.

Enligt det koncept och de kalkyler som Boliden AB
redovisat är det ställt utom allt tvivel att projektet är mycket
lönsamt, såväl energiproduktionen som malmbrytningen.
Genom de nya arbetstillfällen som Laisvallsprojektet
skapar, inte minst för servicenäringarna i kommunen, måste
den samhällsekonomiska effekten betraktas som mycket
fördelaktig.

Vid varje ingrepp i våra älvar och övriga vattendrag
påverkas naturligtvis den yttre miljön. De naturvärden som
onekligen hotas måste givetvis i så stor utsträckning som
möjligt skyddas. Det borde ändå vara möjligt att förena en
värdefull natur med en ur samhällsekonomisk synpunkt god
investering.

Inlandskommunernas överlevnad är beroende av att
tillgängliga naturresurser vid behov kan tas i anspråk. Även
om de här sökta åtgärderna innebär stora ingrepp i områden
med betydande naturvärden överväger nyttan av projektet.

Regeringen bör vidare i samband med prövningen av
ärendet försäkra sig om att vissa redovisade
vattenkraftsvinster avsätts för långsiktiga åtgärder i närmast
berörda inlandskommuner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att åstadkomma en ändring av
naturresurslagen så att Laisvallsprojektet kan genomföras.

Stockholm den 27 januari 1992

Olle Lindström (m)

Per-Richard Molén (m)