Läkarutbildningen

Motion 1988/89:Ub742 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub742

av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
Läkarutbildningen

Kalmar län är det läkarglesaste länet i landet. Detta framgår av en undersökning
utförd av byrådirektör Nils Sundin på socialstyrelsen i samarbete
med Spri och Landstingsförbundet. I denna kartläggs hela den svenska
primärvården, landsting för landsting, vårdcentral för vårdcentral.

Många tror att det är norrlandslänen som har den svåraste situationen
när det gäller läkare. Den senaste statistiken, gjord 1985, visar dock på
motsatsen. Det är ett antal landsting i södra Sverige som har de största
problemen. Bland dessa är Kalmar län allra mest drabbat. Var tredje
inrättad allmänläkartjänst är vakant. I bl. a. Hultsfred, Högsby och Emmaboda
är det sedan länge stora problem.

I Hultsfred finns det bara en distriksläkare på en befolkning på 16 700
invånare. Dessutom har man ett kostsamt stafett-system med läkare
från Danmark som reser dit och jobbar på sina lediga veckor.

Även om antalet läkare inte avgör sjukvårdens standard, långt därifrån,
är dessa siffror oroväckande. Det finns inte mycket som talar för att
situationen blivit speciellt mycket bättre sedan 1985.

Under åren 19821985 inrättades bara i de läkartäta landstingen i
runda tal dubbelt så många läkartjänster som det utbildades läkare. Detta
innebär i sin förlängning att de redan i dag läkarglesa landstingen även i
framtiden kommer att få stora problem med sin läkarrekrytering om inget
sker med utbildningen.

Ett viktigt mål för läkarförsörjningen måste vara att söka få till stånd en
jämnare regional fördelning av resurserna än för närvarande. Om detta
sker inom offentlig eller privat sektor är i sig inte det avgörande; målet är
en förstärkning i underförsöijda områden.

I fråga om möjligheterna att stimulera läkare att etablera sig i de läkarglesaste
områdena i landet har olika åtgärder redan prövats. Till dessa hör
geografiskt riktade åtgärder, t. ex. en nyetableringstaxa med högre besöksarvoden
än normaltaxan under de första verksamhetsåren. Åtgärder av
detta slag har hitintills haft begränsat genomslag.

Andra sådana eventuella rekryteringsfrämjande åtgärder kan vara:

närings- eller stimulansbidrag för företagsetablering (startbidrag),

driftsbidrag från den lokala sjukvårdshuvudmannen

planmässig avskrivning av studieskulder (ändringar i studiemedelssystemet).

Den individuella lönesättningen ger också numera möjligheter att via
lönesättning locka läkare till svårrekryterade områden.

Alla dessa eventuella åtgärder till trots kommer problemen för de läkarglesa
landstingen som ligger långt från utbildningsorterna att bestå.

1 regeringens budgetproposition föreslås att 20 platser flyttas från läkarutbildningen
i Lund till Umeå.

Detta kommer att innebära att Kalmar län får ännu svårare att rekrytera
läkare. Det finns, som också framgår i skrivelsen från utbildningsdepartementet,
en tendens att de examinerade från läkarlinjen stannar kvar på
utbildningsorten eller i regionen.

Därför måste som vi ser det de 20 platserna vid läkarutbildningen i
Lund finnas kvar. Dessutom måste en plan tas fram för en ökad dimensionering
av läkarutbildningen med sikte på att förstärka underförsörjda
områden och få till stånd en jämnare regional fördelning.

Hemställan

Med stöd av vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om oförändrad dimensionering av läkarutbildningen
i Lund,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en utökad dimensionering
av läkarutbildningen.

Stockholm den 25 januari 1989

Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)

Mot. 1988/89
Ub742

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

14