Läkemedel för att hjälpa

Motion 2004/05:So265 av Jörgen Johansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att allt vårdarbete skall präglas av en helhetssyn på den vårdbehövande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att genomföra en översyn av förskrivning av läkemedel där bakgrund och orsakssamband till förskrivningen klargörs i syfte att skapa en mänskligare vård.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge kroniskt sjuka rätten att, vid behov och på egen begäran, köpa receptbelagda läkemedel mot sin specifika sjukdom.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att receptfria nikotinläkemedel kan säljas av alla näringsidkare.

Motivering

Vården skall inriktas på att trösta, lindra och bota. Som en del i det arbetet föreskrivs läkemedel till patienter. Grundläggande för allt vårdarbete måste vara att alla insatser präglas av en helhetssyn på den vårdbehövande. Detta bör ges regeringen till känna.

Läkemedels undergörande effekt genomsyrar allt vårdarbete. I dagens äldrevård är det inte ovanligt att personer har 24-25 olika mediciner varje dag. I en revision i Västmanland framkommer det att 40,5 procent av de gamla påäldreboenden får antidepressiva medel. Rimligheten i att nästan hälften av de boende har en diagnostiserad depression kan ifrågasättas. Om diagnosen är riktig bör man ställa frågan vad som är fel i samhället. Socialstyrelsen har i ett flertal rapporter påtalat äldres konsumtion av läkemedel. Där betonas vikten av att regelbundet se över läkemedelsanvändningen i särskilda boenden. Dessa rapporter, många decennier gamla, har uppenbarligen inte fått den förväntade effekten.

En förändrad attityd till läkemedel måste skapas. Analys av omvärldens syn på läkemedelsanvändning kopplat till andra sociala åtgärder bör genomföras. I det arbetet bör behovet av mänsklig värme inkluderas där t.ex. volontärer i vården kan göra en stor insats. Användandet av piller får inte ersätta kärlek!

Andra åtgärder som bör analyseras är möjligheten för huvudmannen att kontrollera förskrivningsrätten av läkemedel. Behovet av en genomgripande översyn av förskrivningen av läkemedel med bakgrund och orsakssamband bör göras för att skapa en situation för behövande som präglas av medmänsklighet. Detta bör ges regeringen till känna.

I samhället finns även grupper som har ett klart uttalat behov av läkemedel. Det är såväl kroniker som personer som har behov av receptfria läkemedel. Kroniker är efter många års sjukdom, mer eller mindre, experter på sin sjukdom. Mot bakgrunden av den självinsikten, och behovet av avlastning på vårdapparaten, bör de kroniskt sjuka ges möjligheten att vid behov, på egen begäran, köpa receptbelagda läkemedel anpassade till sin specifika sjukdom. Detta bör ges regeringen till känna.

Rökare som försöker sluta med sitt bruk har i omställningen ofta behov av nikotinpreparat. Dessa finns, i stor utsträckning, receptfria på Apoteket. Behov finns av att erbjuda dessa preparat även vid de platser där tobaksvaror säljs. Apotekets monopol förhindrar detta i dagsläget, vilket knappast kan sägas vara marknadsvänligt. Behovet av att kunna sälja nikotinläkemedel hos alla näringsidkare är ett steg för ett friskare Sverige och bör därför införas skyndsamt. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 19 september 2004

Jörgen Johansson (c)