Landsbygdens utveckling

Motion 1989/90:A412 av Olof Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A412

av Olof Johansson m.fl. (c)
Landsbygdens utveckling

Sammanfattning

Landsbygdens utveckling och överlevnad är avgörande för hela Sveriges
framtid. Landsbygden rymmer naturresurser, miljövärden och kulturvärden
av stor betydelse för hela folket. Dessa värden måste förvaltas, tillvaratas
och vårdas för framtida generationer. Landsbygden måste därför utvecklas
till gagn för hela Sveriges befolkning. Målsättningen för landsbydgspolitiken
måste vara att Hela Sverige skall leva.

I motionen föreslås att ett åtgärdsprogram för att utveckla landsbygden
upprättas. Åtgärdsprogrammet innebär bl.a. följande:

* Ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag införs för att främja landsbygdens
utveckling om minst 750 milj. kr.

* Ett tioårigt program för förstärkning och beläggning av allmänna grusvägar
upprättas.

* Anslag till beläggning av grusvägar ökas med 1000 milj. kr.

* Ett öre/kWh av vinsterna från vattenkraften skall återföras till de regioner
där vattenkraftselen produceras. Detta ger dessa regioner ett årligt tillskott
på 600 - 700 milj. kr.

* En kraftig förbättring av den kommunala skatteutjämningen. Målsättningen
skall vara att kommunalskatten skall spegla den kommunala effektiviteten
och serviceutbudet, inte invånarnas inkomstnivå.

* Ett stimulansbidrag om 80000 kr/lägenhet till byggande av smålägenheter
på landsbygd och i småorter införs som ger ungdomar bättre möjligheter
att bo och forma sina liv på landsbygden och i småorter. Målsättningen är
att 1000 lägenheter skall byggas på landsbygden och i dess småorter under
nästa år.

* Ingen offentlig service på landsbygden får dras in utan att alternativ noga
prövats.

* Beslutet om folkbokföringen rivs upp och ansvaret för folkbokföringen
återförs till Svenska kyrkan.

* Ökat stöd till lantbruksnäringen för omställning och miljöförbättringar
med syftet att garantera rimlig lönsamhet för jordbruk i skogs- och mellanbygder.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A410-412

Mot. 1989/90
A412

Inledning

Bakgrund

Förändringarna i samhällsstrukturen och Sveriges omvandling från ett agrarsamhälle
till ett industrisamhälle under det senaste seklet har bl.a. inneburit
en omfattande flyttning från landsbygden till tätorter och städer. Industrialiseringsprocessen
har emellertid för såväl Sverige som andra industriländer
medfört ökad materiell standard för de enskilda människorna. Samhället har
tillförts ekonomiska resurser för angelägna reformer på olika områden. Målsättningen
med dessa reformer har bl.a. varit att skapa en likvärdig ekonomiskt
trygg tillvaro och ett större inflytande över den egna livssituationen för
de enskilda människorna. Samhället har vidare fått resurser till en förbättrad
offentlig service.

Parallellt med industrialiseringsprocessen har en riksdagsmajoritet mot
centerns bestämda vilja fört en koncentrationsinriktad politik. Detta har
bl.a. medfört en allt starkare befolkningskoncentration. Denna utveckling
har varit särskilt markant under 1960- och 1980-talen och befrämjats av
många koncentrationsdrivande politiska beslut. Med t.ex. särskilda administrativa
regleringar har också utvecklingen på landsbygden direkt förhindrats.

Centerns syn

Centerpartiet har i sitt politiska arbete hårt kritiserat den koncentrationspolitik
som förts och föreslagit åtgärder för att lindra dess ekonomiska och sociala
verkningar. Enligt vår mening tillgodoses kravet på en allsidig välfärd
innefattande såväl goda ekonomiska levnadsbetingelser som en god livsmiljö
bäst i ett decentraliserat samhälle. En balanserad utveckling är till fördel för
såväl landsbygd som stadsbygd, inte minst storstäderna.

Centern tror på den enskilda människans initiativförmåga, kreativitet,
förmåga och vilja att ta ansvar och fatta självständiga beslut samt vilja till
solidaritet.

Produktionsförutsättningar i form av mänskligt kunnande, samhällsinvesteringar
och råvarutillgångar måste tas tillvara över hela landet. Det finns ett
nära samband mellan ekonomisk utveckling och en bevarad ekologisk balans.
En politik som inte tar hänsyn till kravet på en god miljö leder ofelbart
till miljöskador som inte kan åtgärdas och därmed även till stora ekonomiska
förluster för samhället.

* Ökat stöd till kommersiell service på landsbygden innebärande bl.a. satsningar
på lanthandeln.

* Insatser för utbildning, forskning och breddat kultur- och föreningsliv och
inrätttande av Landsbygdens forskningsråd.

* En konsekvensanalys av statsbudgetens och skatteomläggningens effeKter
för landsbygdsbefolkningen.

* Skattebefrielse på alla biobränslen.

* Höjt avdrag till 15 kr/mil för arbetsresor.

En viktig del i en politik för en decentralistisk utveckling och en bra miljö Mot. 1989/90

är insatser för att utveckla landsbygden. En levande landsbygd med ett vitalt A412

och differentierat näringsliv, fungerande service och ett öppet landskap
m.m. har stor betydelse för långt fler än dem som är direkt engagerade i de
areella näringarna. Det gäller alla som är bosatta på landsbygden och i dess
tätorter men även för de större tätorternas befolkning.

Landsbygdens utveckling och överlevnad är avgörande för hela Sveriges
framtid. Landsbygden rymmer naturresurser, miljövärden och kulturvärden
av avgörande betydelse för hela folket. Dessa värden måste förvaltas, tillvaratas
och vårdas för framtida generationer. Landsbygden måste därför utvecklas
till gagn för hela Sveriges befolkning.

Det krävs mot denna bakgrund enligt vår mening ett åtgärdsprogram som
främjar en positiv utveckling och tar till vara de möjligheter landsbygden erbjuder.
Riksdagen bör enligt vår mening ta initiativ till att ett sådant program
upprättas.

I föreliggande motion redovisar vi de principiella förutsättningar som enligt
vår mening bör ligga till grund för ett sådant åtgärdsprogram. Det krävs
såväl infrastrukturella insatser som företagsinriktade och individinriktade åtgärder
om den nuvarande utvecklingen mot en allt större koncentration av
både befolkning och näringsliv skall brytas och vändas i sin motsats.

En medveten planering och samordning inom och mellan olika samhällssektorer
behövs. Det krävs också en helhetssyn från såväl beslutande politiska
organ som statliga verk och myndigheter på central, regional och lokal
nivå på planeringen av infrastruktur, bebyggelse, service m.m.

Konkreta politiska beslut måste ta sikte på att skapa förutsättningar för
en mer balanserad befolkningsutveckling i landet som helhet. Vid sidan av
generella åtgärder som syftar till att skapa en bättre regional balans krävs
riktade insatser i avsikt att rusta upp och utveckla landsbygdens basfunktioner.
En levande landsbygd förutsätter bra kommunikationer, närhet till skolor,
en fungerande service m.m. Målsättningen måste vara att Hela Sverige
ska leva.

Befolkningsutvecklingen

Utvecklingen har således inneburit en allt starkare koncentration av befolkningen
till storstäder och universitetsorter på bekostnad av landsbygden och
dess tätorter. Detta har bl.a. inneburit en starkt snedvriden åldersstruktur i
många avfolkningskommuner. Befolkningsomflyttningen har även medfört
en alltmer ensidig könsfördelning beroende på att unga kvinnor av bl.a. arbetsmarknadsskäl
tvingas flytta.

Under 1970-talet vände utvecklingen under några år och landsbygden fick
som helhet en omfattande återflyttning av tidigare utflyttade och en omfattande
nyinflyttning. Detta var uttryck för en reaktion mot koncentration och
dålig boendemiljö i storstäderna och en vision om en bättre livsmiljö.

Utvecklingen var inte enbart begränsad till tätortsnära landsbygdsområden
utan gällde hela landet. 1980 hade t.o.m. skogslänens glesbygdskommuner
ett inflyttningsnetto på drygt 1 000 personer. Utvecklingen stöddes av de
dåvarande centerledda regeringarna och för första gången fick Sverige under

dessa år en regeringspolitik som försökte främja en utveckling i hela landet Mot. 1989/90

bl.a. genom omfattande satsningar på småföretagsamhet, en ny jordbruks- A412

politik och inrättande av utvecklingsfonderna.

Avsaknaden av en offensiv närings- och regionalpolitik efter regeringsskiftet
1982 medförde emellertid att den positiva trenden bröts. Ett bottenläge
nåddes omkring mitten av 1980-talet. Flyttningsbalansen blev återigen negativ
för glesbygden. De tidigare nämnda kommunerna i skogslänen förlorade
t.ex. 1985 netto 1600 utflyttare. Utvecklingen påskyndades av den tredje vägens
socialdemokratiska ekonomiska politik, vilken innebar en prioritering
av storföretag och stora orter med starkt koncentrationsdrivande effekter
som följd.

Den negativa utvecklingen på landsbygden under 80-talet har i viss mån
kommit i skymundan av den positiva utvecklingen för enstaka centra och
vissa orter i skogslänen. Exempelvis har nästan hela Västerbottens län haft
en negativ utveckling medan Umeå har haft en kraftig tillväxt, vilket sammantaget
resulterat i en befolkningsökning för länet som helhet. Enligt regeringens
syn är då Västerbotten ett län i balans trots de betydande inomregionala
skillnader som råder i länet.

I tätortsnära landsbygdsområden har också på många håll en positiv befolkningsutveckling
fortsatt, vilket även förgyllerstatistiken för glesbygden
som helhet. Det finns idag en urbaniserad landsbygd, d.v.s. områden
där de flesta pendlar till arbeten på andra orter och endast en liten del av
befolkningen får sin utkomst inom de landsbygdsområden de är bosatta.

Även om under de senaste åren ett antal kommuner och kommundelar
återigen kunnat uppvisa en nettoinflyttning är koncentrationstendenserna i
samhället starka. Den positiva flyttningsstatistiken bygger på ett mycket
bräckligt underlag. Flyttningsnettot skulle ha varit betydligt sämre om regeringens
koncentrationsinriktade politik inte motverkats av det omfattande
lokala utvecklingsarbete som startats på många småorter av både enskilda
och kommuner. Befolkningsstatistiken har under de två senaste åren även
påverkats av att flyktingar i betydande omfattning placerats i mindre kommuner.

- Befolkningskoncentrationens effekter

För storstäderna har den pågående befolkningskoncentrationen inneburit
försämrad social- och naturmiljö, kommunikationsproblem och dyrt
boende. Svårigheterna att få barnomsorg, äldreomsorg, skolutbildning m.m.
att fungera tillfredsställande är stora. Påfrestningarna på den kommunala
ekonomin blir allt större bl.a. genom att kraven på nyinvesteringar i infrastrukturen
ökar.

För landsbygden och dess tätorter har befolkningsunderlaget kraftigt
minskat. Stora svårigheter har uppstått på grund av det vikande befolkningsunderlaget
att kunna upprätthålla nödvändig offentlig och privat service.

Landsbygden och dess tätorter har fått en kraftigt minskad andel av investeringar
för underhåll och upprustning av infrastruktur, försämrad arbetsmarknad,
minskat bostadsbyggande m.m.

Utvecklingen har vidare skapat betydande skillnader i ekonomiska livsbe

tingelser för de enskilda beroende på om man arbetar och bor på landsbyg- Mot. 1989/90

den eller i en stor stad. Utvecklingen har främst gynnat dem som i spekula- A412

tionssyfte kunnat utnyttja exempelvis den bristsituation som finns på bostads-
och hyresmarknaden i koncentrationsorterna.

Regeringspolitiken missgynnar landsbygden

Utvecklingen efter regeringsskiftet 1982 har medfört en allt kraftigare regional
och inomregional obalans. Landsbygdens problem och framtidsfrågor
har behandlats mycket styvmoderligt i samhällsarbetet. Mycket lite hänsyn
har tagits till de speciella förhållanden som råder på landsbygden. 11.ex. den
närings-, bostads-, trafik- eller utbildningspolitiska planeringen negligeras
nästan helt behovet av en positiv utveckling på landsbygden. Den socialdemokratiska
politiken har i hög utsträckning haft udden riktad mot landsbygden
och de mindre kommunerna.

Exempel på beslut initierade av den socialdemokratiska regeringen som
motverkar en positiv landsbydsutveckling är bl.a. följande:

- Slopat stöd till investeringar i alternativa energikällor

- Stora neddragningar av anslagen till länsvägnätet

- Minskat stöd till enskilda vägar

- Höjd kilometerskatt och höjd bensinskatt

- Indraget stöd till den kollektiva landsbygdstrafiken

- Flyttningen av ansvaret för folkbokföringen från Svenska Kyrkan till de
lokala skattemyndigheterna

- Slopat sysselsättningsstöd i stödområde C

- Försämrad skatteutjämning för utsatta kommuner.

Det finns tiotals exempel på regeringsbeslut som motverkar landsbygd och
småorter. Däremot är de beslut som syftar till att främja landsbygdens och
de små orterna mycket få. Regeringens koncentrationsinriktade politik har
också fått genomslag i de statliga verkens agerande. Posten, televerket, SJ,
m.fl. har genomfört försämringar av servicen för landsbygdens folk. I årets
budgetproposition framhåller föredraganden också bl.a. televerkets insatser
för glesbygden och modernisering av det allmänna telenätet måste avvägas
mot "verkets marknadsförutsättningar på andra områden. Företagen har
också klart kunnat konstatera att den socialdemokratiska regeringen fört en
koncentrationsinriktad politik och anpassat sin verksamhet efter detta.

-Skatteomläggningen 1990

Överenskommelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet hösten 1989
om finansieringen av den pågående skatteomläggningen innebär, att landsbygden
och dess småorter drabbas särskilt hårt. Framför allt införande av
moms på energi, med bl.a. kraftigt ökat bensinpris och försämrade konkurrensförhållanden
för biobränslen, drabbar hårt landsbygdens folk. Även införandet
av den s.k. hotell- och restaurangmomsen utgör ett kraftigt hot mot
turistnäringen, vilket kan innebära svåra ekonomiska påfrestningar för företag
i t.ex. fjälltrakterna och i övrig glesbygd. Även besluten om nominellt
oförändrade reseavdrag och sänkningen av rätten till avdrag för resor i tjäns

ten från 20 kr/mil till 12 kr/mil innebär kraftiga fördyringar för de boende på Mot. 1989/90

landsbygden. De sammantagna effekterna av skatteomläggningen medför A412

att möjligheterna att vara bosatt på landsbygden kraftigt försämras. Skarp
kritik har också riktats mot skatteomläggningen av bl.a. detta skäl.

Landsbygdskampanjen - Hela Sverige skall leva

Under år 1989 avslutades den av Europarådet initierade s.k. landsbygdskampanjen.
Kampanjen syftade till att försöka vända den negativa utvecklingen
för landsbygden i Europas länder.

En av de viktigaste effekterna av landsbygdskampanjen är att idéer och
förslag till många utvecklingsprojekt tagits fram av landsbygdens folk. Det
är av avgörande betydelse för en positiv utveckling att människors engagemang
tas till vara omgående. Detta har inte skett. Det är därför nödvändigt
att de krav och förslag till åtgärder som framkommit genom kampanjen nu
leder till omedelbara insatser från samhällets sida.

Många förslag från bygdekommittéerna och landsbygdsriksdagen rör möjligheterna
att utveckla landsbygdens näringsliv. De gäller bl.a. insatser för
att underlätta småföretagsamhetens villkor samt åtgärder som syftar till att
slå vakt om landsbygdens basnäringar. Kritiken mot förslag till förändringar
i beskattningen som anses missgynna landsbygden, t.ex. höjd bensinskatt, är
kompakt.

Vikten av olika typer av stöd för att bibehålla och upprätta servicefunktioner,
bevarat kulturlandskap, utvecklat kulturliv, förenklad offentlig administration
m.m. är andra exempel på förslag som framförs. Det bör slutligen
understrykas att man genomgående betonar nödvändigheten av en levande
landsbygd som ett led i strävandena att motverka miljöförstöringen och
skapa förutsättningar för god livsmiljö i både storstad och glesbygd.

Över 300 förslag från landsbygdskampanjen överlämnades till företrädare
för de politiska partierna vid en landsbygdsdag som anordnades på Skansen
sommaren 1988. Inget av förslagen har föranlett någon åtgärd från regeringens
sida.

Den dåvarande industriministern konstaterade att 35 000 människor har
deltagit i studiecirklar, vars syfte är att ta fram lokala handlingsplaner och
utvecklingsprojekt. Uppemot 150000 människor har varit med i lokala utvecklingsgrupper.
Uppemot 800 bygdekommittéer har anslutit sig till den
Nationella Folkrörelsekommittén.

Industriministern underströk vidare att Hela Sverige ska leva-kampanjen
är den största mobiliseringsrörelsen någonsin på den svenska landsbygden.

Nu måste vi också se till att den kraften hålls vid liv också i framtiden.

- Regionalpolitiska kommittén

Den enda konkreta åtgärd från regeringens sida som industriministern aviserade
i sitt tal på Skansen var att förslagen från landsbygdskampanjen skulle
överlämnas till den regionalpolitiska utredningen.

Den regionalpolitiska kommittén har sedermera avslutat sitt arbete utan
att den utlovade seriösa beredningen av förslagen genomförts. Analysen beträffande
landsbygdens problem och utvecklingsmöjligheter är bristfällig 10

och förslagen till åtgärder från majoriteten i utredningen är försumbara. Mot. 1989/90

Detta förhållande har skarpt kritiserats i en omfattande reservation från cen- A412

terns representant i utredningen. Utredningens majoritetsförslag riskerar om
det genomförs - kraftigt försämra möjligheterna till en positiv utveckling
för landsbygden och dess tätorter.

- Särskild landsbygdsdebatt

Regeringens bristande intresse för landsbygdsfrågorna bekräftades också av
den kritik som riktades mot regeringen från glesbygdsdelegationen. Ordföranden
begärde att få bli entledigad från sitt uppdrag och motiverade detta
med bl.a. följande:

Jag har under ett års tid fört diskussioner med och försökt förmå arbetsmarknadsminister
Ingela Thalén och hennes departement att engagera sig och
inse att nu växer fram nya möjligheter för en offensiv politik för landsbygden.
Möjligheter som dock kräver ett nytänkande från den regionalpolitisk!
ansvarige ministern. Jag har upplevt ett mycket starkt stöd från landsbygden
och de som engagerat sig i kampanjen. Jag har dessutom grundat mitt agerande
på en helt enig glesbygdsdelegation. Tyvärr måste jag konstatera att
glesbygdsdelegationens synpunkter mötts av ringa intresse, för att inte säga
oförståelse och misstro, från arbetsmarknadsdepartementets sida.

Med anledning av glesbygdsdelegationens kritik begärde vi från centerpartiets
sida en särskild riksdagsdebatt om landsbygdens utveckling. Några positiva
besked från regeringens sida gavs dock inte utan den dåvarande arbetsmarknadsministern
valde att helt krypa bakom det pågående utredningsarbetet.

- Budgetpropositionen

I den föreliggande budgetpropositionen tas inte vare sig de regional- eller
landsbygdspolitiska frågorna upp utan en särskild proposition aviseras till senare
i vår. Från centerpartiets sida kommer vi när propositionen presenteras
att ta upp den konkreta fördelningen av medel, glesbygdsdelegationens roll,
organisatoriska åtgärder för att fullfölja landsbygdskampanjen m.m. Vi
återkommer även till väganslagens storlek och fördelning när propositionen
om infrastrukturen inom trafikområdet läggs.

Centerförslag för en ny landsbygdspolitik
Allmänt

Det krävs således enligt vår mening en ny syn och en ny politik om utflyttningen
skall kunna vändas i långsiktigt varaktig inflyttning. Den nuvarande
utvecklingen riskerar leda till att många bygder helt utarmas inom några få
år.

Ett bibehållet engagemang och en fortsatt framtidstro hos de många människor
som deltagit i landsbygdskampanjen förutsätter vidare, att de idéer
och intentioner som presenterats omsätts i praktiken. Ett fortsatt utredande 11

leder till att entusiasmen svalnar och att planerade insatser inte kommer till Mot. 1989/90
stånd. A412

Landsbygdskampanjens intentioner och idéer är därför en central del av
den politik för en levande landsbygd som förordas i föreliggande motion och
som måste prägla den kommmande propositionen. Detta är en förutsättning
om riksdagen skall få reella möjligheter att ta beslut om konkreta riktlinjer
och anvisa resurser för att utveckla landsbygden och för att ge målsättningen
Hela Sverige skall leva ett reellt innehåll.

Tidigare centerförslag

Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang föreslagit kraftiga förstärkningar
i syfte att förbättra landsbygdens infrastruktur genom satsningar
på skola, vägar, kommunikationer, vägar, skatteutjämning, småföretagsamhet,
återföring av vattenkraftens övervinster till vattenkraftsregionerna
m.m.

I en omfattande reservation till regionalpolitiska kommitténs betänkande
redovisar centerrepresentanten i utredningen bl.a. förslag till insatser i avsikt
att främja landsbygdsutvecklingen. I reservationen konstateras bl.a. att
såväl samhällets regelsystem som det konkreta regionalpolitiska stödet får
en sådan utformning att landsbygdsbefolkningens inneboende vilja och
kreativa förmåga till utveckling och förnyelse av levnadsvillkoren på landsbygden
och i dess tätorter inte motverkas utan stimuleras. Det krävs således,
framhålls det i reservationen, dels insatser i form av ökade ekonomiska resurser/investeringar
i infrastruktur och näringsliv, dels att byråkratiska hinder
för företag och enskilda att utvecklas och ta framtidsinriktade initiativ
elimineras. I reservationen föreslås att ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag
införs och 750 milj kr anvisas för detta ändamål. I reservationen finns
även ett flertal andra förslag som tar sikte på att främja landsbygdens utveckling
och som enligt vår mening är centrala i åtgärdsprogram för landsbygden.

Centerpartiets alternativ till finansiering av skatteomläggningen innebär
också att låg- och medelinkomsttagare skyddas på ett bättre sätt. Landsbygdsbefolkningen
har genomsnittligt låga inkomster. Enligt vår mening är
det orimligt att finansieringen av skatteomläggningen till så stor del får bäras
av låginkomsttagare. Vi motsatte oss vidare bl.a. att moms på energi skulle
införas. Vi krävde kraftiga förbättringar av reseavdragen både för arbetsresor
och resor i tjänsten samt bibehållen lägre byggmoms m.m.

EG och landsbygden

I det pågående integrationsarbetet med EG är det viktigt att landsbygdsfrågorna
tas i beaktande. Inför de förestående förhandlingarna med EG om ett
närmande är det väsentligt med en offensiv landsbygds- och regionalpolitik
som motvikt till EG-marknadens koncentrationstendenser. EG-frågorna behandlas
i en särskild motion från centerpartiets sida.

12

Åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling Mot. 1989/90

A412
Infrastrukturella insatser

- Befolkningsutveckling

Vi anser att samhällsplaneringen skall utgå från att befolkningen på landsbygden
skall öka. Bl.a. kan förutsättningar för en sådan ökning skapas genom
de möjligheter till en mer diversifierad arbetsmarknad som den nya
tekniken ger. Den kommunala planeringen bör starkt verka för att varje
socken/församling får en positiv befolkningsutveckling. I norra Sverige bör
den enskilda byn vara utvecklingsenhet.

På de flesta håll måste svaga länkar i kedjan förstärkas, d.v.s. på många
små orter måste målsättningen vara ökad befolkning. Endast med ett tillräckligt
tätt nät av småorter som utvecklas kan vi på sikt garantera likvärdiga
levnadsbetingelser i alla delar av landet.

Vi vill vidare understryka att administrativa och statistiska regler inte får
avgöra om en by eller ort skall få utvecklas. Det är de lokala förutsättningarna
som måste få avgöra formerna för samhällsplaneringen. På åtskilliga
håll är tätortsnätet alltför glest för att motsvara kraven på service och närhet
för landsbygdsbefolkningen. Från kommunernas sida bör man sträva efter
att ta fram byggnadsplaner anpassade till en sådan decentraliserad bebyggelsestruktur.

- Rusta upp landsbygdens vägnät

Bra och fungerande kommunikationer är en grundläggande förutsättning för
ett boende på landsbygden och i dess tätorter. De som bor på landsbygden
har ofta långa pendlingsavstånd och lång väg till centralorten, service, skolor,
läkarvård etc. Det är därför väsentligt att betydande resurser av väganslagen
riktas mot landsbygdens vägnät. Under 80-talet har ofta det lågtrafikerade
vägnätet fått stå tillbaka för satsningar på motortrafikvägar och
andra stora leder. Vi anser därför att ett tioårigt program för förstärkning
och beläggning av allmänna grusvägar skall tas fram. Utöver dagens obetydliga
satsningar skall 1000 milj. kr. avsättas av väganslagen till beläggning av
grusvägar.

Kollektivtrafiken är även viktig för landsbygden. Den hittillsvarande utvecklingen
har inneburit betydande indragningar av järnvägslinjer och stationer
på landsbygden. Järnvägen har blivit ett trafiksystem främst för transporter
mellan stora befolkningscentra och företag med mycket stora transportvolymer.
Vi återkommer till dessa frågor som ovan nämns när den infrastrukturella
propositionen presenteras.

- Tele- och datakommunikationer

Bra telekommunikationer för bl a datatrafik är av största betydelse för att
företag skall kunna etablera sig på landsbygden. Hög kapacitet och teknik
på området har framförallt förbehållits vissa orter och linjenät. Det är enligt
vår mening väsentligt att hela landet får tillgång till avancerad teknik och
avancerat tekniskt kunnade.

- Bostäder för ungdomar

Bostadsbyggandet i småorterna har nästan uteslutande skett i form av friliggande
småhus. Endast i utpräglade bruksorter och större landsortssamhällen
har hyresfastigheter byggts. Denna bebyggelsestruktur gör det i allmänhet
omöjligt för unga människor att bosätta sig i småorter direkt när de flyttar
hemifrån. Likaså tvingas äldre och splittrade hushåll ofta att söka sig till
större tätorter för att få bostad. Småorterna blir segregerade, med i första
hand familjer med två vuxna och ungdomshushåll. Ungdomar över gymlasieålder,
ensamstående kvinnor och äldre har svårigheter att finna bostäder.
På så vis påskyndas helt i onödan utflyttningen från småorterna, och
personliga band och släktband försvagas.

Det är nu nödvändigt att stimulera till byggande av smålägenheter i byar
och småorter, både i form av hyreslägenheter och bostadsrätter. Detta är avgörande
för ungdomars möjligheter att kunna bo kvar på landsbygden eller
i dess tätorter. I samma situation som ungdomar är många ensamstående och
äldre. Det är svårt att få en lämplig bostad på hemorten, få hyresalternativ
finns.

Enligt vår mening bör därför ett särskilt stimulansbidrag om 80000 kr införas,
för att få till stånd ett lägenhetsbyggande. Målsättningen är att 1000
lägenheter årligen skall kunna byggas på landsbygden och i småorterna.
Detta bidrag bör stimulera kommunerna att i större omfattning planera och
bygga utanför centralorterna.

Kommunala bostadsstiftelser måste ta sitt ansvar att säkra tillgången på
bostäder i småorterna men även nya ägar- och brukarformer bör prövas. En
tänkbar modell är att invånarna i mindre orter kooperativt äger hus som hyrs
ut till ungdomar och äldre. Det är väsentligt att det även på landsbygden
finns olika upplåtelseformer att tillgå.

Enligt vår mening måste också de försämringar som genomförts för ombyggnader
rivas upp och de tidigare regler som gällde för räntenivåer återinföras.
Det skulle framförallt gynna områden där behovet av nyproduktion är
litet och upprustning av befintliga bostäder är stort.

Vi utvecklar dessa frågor mer i en särskild motion om de bostadspolitiska
frågorna.

- Slå vakt om de mindre skolorna

En viktig del i en positiv landsbygdsutveckling är en bra skola. Det är väsentligt
att både bildnings- och utbildningsbehov inte eftersätts. Nedskärningar
på skolan har främst drabbat skolor i glesbygd. Centerns krav på rejäla och
över landet likvärdiga satsningar i skolan är också en garanti för att landsbygdens
skolor kan bibehållas och utvecklas.

Vuxenutbildningen har stor betydelse för landsbygdens folk. De strukturförändringar
inom t.ex. jordbrukets område man står inför innebär krav på
nya kunskaper och därmed ökat utbildningsbehov. Decentraliserade gymnasie-,
lantbruks- och folkhögskolor är här av stor betydelse. De kan stimulera
till nytänkande och innovativa insatser för att främja landsbygdens utveckling.
Folkhögskolor och lantbruksskolor har betydande möjligheter att lokalt
spela en stor roll som centrum på landsbygden för bildning och kultur.

Skogsbruksskolornas möjligheter att utveckla nya verksamheter måste Mot. 1989/90
också utnyttjas i insatserna för att skapa en levande landsbygd. A412

Studieförbundens verksamhet har stor betydelse för landsbygdens människor.
I glesbygden är folkbildningsverksamheten ofta enda alternativet för
vuxna som söker utbildning och kulturupplevelser. Det är därför viktigt att
samhällets stöd till studieförbunden inte urholkas såsom skett under senare
år.

- Forsknings- och utvecklingsinsatser

Det är viktigt att forskningsinsatser som syftar till att utveckla landsbygden
baseras på landsbygdens förutsättningar. Det är därför nödvändigt att betydande
insatser sker på forskningsområdet som syftar till att utveckla landsbygden
och landsbygdens basnäringar. Tillvaratagandet av jord, skog och
andra resurser är avgörande för Sveriges ekonomi. Universitet och högskolor
måste få betydande resurser avdelade för forskningsinsatser i syfte att
utveckla landsbygden.

En väg att ytterligare stärka förutsättningarna för att få tillgång till korrekta
analyser av landsbygden och ett mer fullödigt beslutsunderlag och konkreta
förslag på insatser är inrättande av ett Landsbygdens forskningsråd.

Ett sådant råd skulle kunna komplettera de nuvarande forskningsråden och
forskningsinstitutioner och ges en inriktning som är konsekvent inriktad på
att initiera analyser och forskning kring landsbygdsutveckling. Detta bör ges
regeringen till känna.

Insatser för informationsteknologi i glesbygd är ett annat viktigt område
som måste stimuleras. Televerket, STU och andra myndigheter har här ett
stort ansvar för att den nya tekniken kommer landsbygden till del på
samma villkor som mer tätbefolkade områden. Det förutsätter en utbyggnad
och förstärkning av tele-datanätet och att en viss andel av berörda verks och
myndigheters resurser för detta ändamål avdelas till projekt som syftar till
en utveckling av landsbygden.

Vi förutsätter att Post- och Teleutredningen beaktar dessa krav i de förslag
utredningen kommer att lägga.

- Utveckla landsbygdens näringsliv

Möjligheterna att vända den negativa befolkningsutvecklingen i många
kommuner förutsätter en breddning och differentiering av näringslivet.

Landsbygdens basnäringar, jord- och skogsbruk med binäringar, kan inte ensamt
svara för försörjningsunderlaget.

Det behövs därför såväl en nyetablering av företag som utveckling av befintliga
företag utanför de areella näringarna. Småindustrier, hantverk, hemslöjd,
turism, äldreomsorg, barnomsorg är exempel på verksamheter som
måste utvecklas för att tillsammans med landsbygdens basnäringar ge en
framtidsinriktad utveckling.

15

- Utveckla tjänsteproduktion och förvaltning

En stor del av den ekonomiska tillväxten på senare år har skett inom tjänstesektorn,
både privata och offentliga tjänster. Det är nödvändigt att denna
tillväxt även kanaliseras till småorter och landsbygd.

Kommunerna kan här ta egna initiativ. En taxiväxel behöver t.ex. inte
vara lokaliserad till centralorten i kommunen. Kontakten med chaufförerna
sker ändå med radio, och med kunderna via moderna mobila nät.

På liknande sätt skulle man inom all statlig och kommunal förvaltning
kunna flytta ut enheter till mindre orter. Det kan antingen ske genom att
hela enheter utlokaliseras eller genom att vissa funktioner utlokaliseras. Utvecklingen
av alltmer avancerad teknik på tele-dataområdet, elektronik
m.m. skapar allt bättre förutsättningar att lägga ut vissa funktioner på entreprenad
till småföretag och enskilda i småorter eller genom att arbete läggs
ut som distansarbete.

Arbetsuppgifter som kan vara lämpliga finns på alla nivåer inom statlig
och kommunal verksamhet. Alltifrån utrednings- och konsulttjänster till löneberäkningar,
revision, registreringsarbete, fakturering o.s.v.

Även vårdarbete kan på detta sätt decentraliseras till småorter och glesbygd.
Eget boende, servicebostäder och gruppbostäder kan genom långsiktig
planering och aktivt stöd från patienterna med fördel decentraliseras till
alla kommundelar.

- Turism

Det är nödvändigt att vid sidan av den framväxande massturismen kring
vissa heta turistregioner skapa förutsättningar för en mer småskalig och lokalt
anpassad turism. Med stöd från glesbygdsdelegationen har också ett sådant
arbete inletts i syfte att utveckla t.ex. fäbodsturism och byturism. Sedan
många år tillbaka har även s.k. bondgårdssemestrar anordnats. Utvecklingen
av turismen längs inlandsbanan är ett annat exempel på lågpristurism
som bygger mycket på resenärernas egen initiativkraft. Turistrådet och
andra samhällsinsatser har varit alltför ensidigt inriktade på de stora koncentrerade
turistsatsningarna. Samhället måste även stödja denna typ av decentraliserad
och enkel turism, som har förutsättningar att ge sysselsättning i
många delar av landet.

En resurs för turismen på landsbygden är också de stora värden som finns
där i form av kulturmiljöer, vilka bättre bör utnyttjas inom turistnäringen.

En väsentlig del i en fungerande turism på landsbygden är också goda
kommunikationer genom bl.a. förbättrade flygförbindelser till de mer glest
befolkade regionerna och bra vägar. Förbättrade flygförbindelser till fjällnära
områden från storflygplatserna i Sverige och övriga Europa skulle på
ett avgörande sätt kunna bidra till en ökad turism i fjälltrakterna.

- Landsbygdens elektrifiering

Det kvarstår enligt vår mening fortfarande ett betydande behov av upprustning
och nyanläggning för att vidmakthålla och fullfölja landsbygdens elektrifiering.
Centerpartiet anser det därför mycket angeläget att det tillförs mer
resurser för detta ändamål. Detta är nödvändigt om det skall vara möjligt att 16

Mot. 1989/90
A412

fullfölja de uppgifter som riksdagen avsåg när beslut fattades om upprust- Mot. 1989/90

ningsprogrammet för landsbygdens elektrifiering. Inga medel för detta än- A412

damål anges i årets budgetproposition, vilket innebär att möjligheterna att
såväl elektrifiera återstående fastigheter som att rusta upp landsbygdens elnät
rycks undan. Vi tar upp denna fråga i vår motion angående energifrågor.

- Barnomsorg

Landsbygden behöver väl fungerande barnomsorg.Det är nödvändigt för
ilandsbygden att barnfamiljerna får en rättvis behandling om unga familjer
skall kunna bosätta sig på landsbygden.

Alternativa barnomsorgsformer måste finnas och stor flexibilitet vad gäller
öppettider. Även när det gäller lokalernas storlek och standard samt
barngruppernas storlek krävs en stor flexibilitet. Vid valet av driftform är
det viktigt att kunna ta tillvara den form som passar de lokala förutsättningarna.
Det kan således röra sig om daghem, familjedaghem, föräldrakooperativ,
föreningsdrivna daghem, trefamiljssystem, ersättning till förälder för
vård av barn i hemmet, m.m.

Valfrihet är grunden för all barnomsorg. Barnen och föräldrarnas behov
måste sättas i centrum. De ekonomiska förutsättningarna måste bli likvärdiga
oavsett val av omsorgsform. Det är bl.a. mot denna bakgrund vårt förslag
om införande av ett beskattat vårdnadsbidrag för alla barn i förskoleåldern
skall ses.

- Bredda och utveckla landsbygdens kultur- och föreningsliv

En god landsbygdsutveckling måste utöver materiella förhållanden, sysselsättning,
bosättning och kommunikationer även innefatta en utveckling av
kultur- och föreningsliv. Kultur och kulturaktiviteter är förutsättningar för
att hela Sverige ska leva och ett levande lokalt kulturliv en nödvändighet för
en bra social gemenskap.

För en god trivsel på landsbygd och i småort krävs ett utvecklat kulturliv
och tillgång till olika fritidsaktiviteter för alla familjemedlemmar. I arbetet
för att hela Sverige ska leva spelar kulturlivet därför en huvudroll. Förekomsten
av ett rikt och varierat kulturliv har också betydelse för människors
val av boendemiljö och bostadsort. Möjligheterna att få tillgång till god litteratur
och konst måste underlättas.

De många samlingslokalerna runt om i människors närmiljöer är grundförutsättningar
för lokalt kulturliv och ett forum för amatörarbetet i föreningar,
folkrörelser och studieförbund. Där finns möjligheten för professionella
konstnärer att medverka med teaterföreställningar, körverksamhet,
konserter, bildkonstutställningar m.m.

Tillgång till jakt, fiske och en vacker natur är viktiga beståndsdelar i fritiden
på landsbygden. TV, radio och video kan inte ersätta behovet av utvecklat
kultur- och föreningsliv. Det är särskilt angeläget att bredda och utveckla
möjligheterna till fritidsaktiviteter för kvinnor och ungdomar. Kommunerna
och de ideella föreningarna har här ett särskilt ansvar för att även skapa förutsättningar
för de fritidsaktiviteter som flickor föredrar.

Många kommuner har uppmärksammat att kultursatsningar skapar ökad 17

sammanhållning på en mindre ort, ger större självkänsla och utrymme för Mot. 1989/90

kreativitet samt kontakter med människor från andra delar av landet. Det är A412

enligt vår mening en betydelsefull uppgift för kulturrådet att stimulera en
fortsatt utveckling av kulturprojekt i mindre orter. En avsevärd del av samhällets
kultursatsningar måste komma mindre orter och landsbygd till del.

En bättre fördelning av landstingens och kommunernas kulturanslag är
också nödvändig om en breddning och utökning av kulturlivet på landsbygden
skall kunna ske.

Centerpartiet tar upp de kulturpolitiska frågorna i en särskild partimotion.

- Riv upp beslutet om att (lytta folkbokföringen

På regeringens förslag har riksdagen fattat beslut om att folkbokföringen
skall flyttas från församlingarna till de lokala skattemyndigheterna. Denna
koncentration och försämring av servicen till enskilda människor genomförs
till en merkostnad på en kvarts miljard. Beslutet innebar att ca 2200 arbetstillfällen
försvinner, merparten från landsbygdsförsamlingarna. Detta drabbar
främst kvinnor på landsbygden. Centerpartiet anser att detta beslut
måste omprövas och ett nytt beslut fattas, där det fastslås att församlingarna
skall ha ansvaret för folkbokföringen. Praktiskt har det också visat sig
mycket svårt och som tidigare nämnts blir kostnaderna totalt långt mer än
vad som förutsattes vid beslutet att flytta folkbokföringen. Beslutet innebär
också avsevärda kostnader för Svenska kyrkan som måste bygga upp en alternativ
och parallell organisation för registrering av medlemmar. Enligt
centerpartiets mening är detta ett beslut av riksdagens majoritet som inte
kan försvaras ur några synpunkter. Vi kräver i en partimotion från centerpartiet
att beslutet skall rivas upp.

Företagsinriktade åtgärder

- Jordbruk

På den rena landsbygden och i skärgården är basen jord- och skogsbruk med
binäringar och fiske. Det är enligt vår mening väsentligt att all brukningsvärd
åkermark används. Detta kan kräva ett nytänkande inom jordbruket och en
vilja att pröva nya verksamhetsformer. Detta bör bl.a. kunna ske genom en
mer differentierad produktion där jord- och skogsbruket t.ex. på ett aktivt
sätt medverkar i förnyelsen av energisystemet. Odling av energigrödor och
energiskog bör få stor betydelse vid denna förnyelse. Stimulanser för nya
verksamhetsformer bör därför införas. En annan väsentlig förutsättning för
en sådan utveckling är att det finns en reell vilja hos statsmakterna att skapa
en marknad och ekonomiska förutsättningar för en inhemsk produktion av
drivmedel baserad på biomassa.

Livsmedelspolitiska arbetsgruppens (LAG) förslag till ny jordbrukspolitik
innebär bl.a. en kraftig och snabb avreglering samt krympning av det
svenska jordbruket. Från centerpartiets sida har vi många invändningar mot
LAGs förslag och vi vill i detta sammhang redovisa vår principiella syn på
den framtida jordbrukspolitikens utformning. Jordbruket och jordbrukarna
måste ges rimliga villkor. 18

Omställningen av jordbruket får inte innebära en omställning till mindre Mot. 1989/90

produktion och sänkt lönsamhet, utan till annan produktion och med utnytt- A412

jande av nya möjligheter och förbättrad lönsamhet. Lantbruket måste ha en
lönsamhet som möjliggör ett långsiktigt resursbevarande jordbruk över hela
landet, inte bara på de mycket goda jordarna i slättbygderna. Ett aktivt jordbruk
har stor betydelse för skogslänen och för de syd- och mellansvenska
skogsbygderna.

Riksrevisionsverket har visat att lönsamheten i det svenska jordbruket är
mycket låg. Det krävs konkreta åtgärder för att nå en kraftigt ökad lönsamhet
så att ekonomiskt bärkraftiga enheter kan skapas över hela landet.

Riksdagen har beslutat att produktionsmålet i jordbruket inom det norrländska
stödområdet skall motsvara 1984 års nivå. Från centerpartiets sida
vill vi understryka vikten av att detta mål fullföljs.

Det är vidare av avgörande betydelse för jordbruksnäringens fortlevnad
att nyetableringar kan komma till stånd. I dagsläget upphör jordbruksdriften
i skogslänen när en äldre brukare slutar sin verksamhet.

Läget inom jordbruket är följden av dålig lönsamhet och bristen på en
långsiktig jordbrukspolitik. Vi anser att samhället måste garantera jordbruket
i skogs- och mellanbygderna en väsentligt bättre lönsamhet än dagens
och ge förutsättningar så att animalieproduktion kan bedrivas i dessa bygder.

Vidare måste i samband med den kommande omställningen betydande resurser
avsättas och förutsättningar skapas så att åkermark kan användas för
produktion av energigrödor m.m. Detta som ett led i förnyelsen av energisystemet
och ofta med utnyttjande av god åkermark.

Sammanfattningsvis innebär våra krav om ny inriktning av jordbrukspolitiken
i syfte att främja en positiv landsbygdsutveckling följande:

* Gränsskydd för och stöd till export av livsmedel får ej avvecklas snabbare
än i vår omvärld, d. v.s. jordbrukarna skall kunna konkurrera med omvärlden
på lika villkor.

* Samhället måste ta ansvaret för övergång till annan lönsam produktion på
avsevärda arealer, främst i södra Sverige. Samhället har vid flera tillfällen
tagit ansvar vid omstruktureringar av andra näringsgrenar, t.ex. varvsindustrin.

* Bibehållet produktionsmål för jordbruket i norra Sverige på 1984 års nivå.

* Ett pris- och stödsystem som möjliggör att jordbruk även kan bedrivas såväl
i norra Sverige som i syd- och mellansvenska skogs- och mellanbygder,
genom ett pristillägg som ger en rimlig kostnadstäckning för eget arbete
och eget kapital.

* Kraftigt ökade anslag till forskning och utveckling anpassat till jordbrukets
förutsättningar i skogs- och mellanbygder.

Från centerpartiets sida kommer vi att närmare utveckla dessa frågor i särskild
motion om jordbrukspolitiken och när propositionen med förslag om
en ny jordbrukspolitik presenteras.

- Skogsbruk

Skogen är den mest betydelsefulla förnyelsebara naturresursen i glesbygden.

Den ger underlag för arbete åt många människor i skogsbruket och skogsin

dustrin. Enbart i ett län som t.ex. Värmland är det ca 19000 sysselsatta inom Mot. 1989/90

skogsnäringen. I de rena glesbygderna, där det ofta är ont om andra arbets- A412

tillfällen, har skogsbruket stor betydelse. I många glesbygdskommuner är
skogsnäringen den helt dominerande basen för försörjningen. Det är därför
viktigt att befrämja en utveckling av skogsnäringen bl.a. genom en lokal vidareförädling
av råvaran samt utveckling av ett mot skogsmiljön mer skonsamt
skogsbruk.

Vi vill vidare erinra om att skogvårdsavgiften är en omotiverad extra skatt
på skogsbruket. Vi föreslår därför i annat sammanhang att den skall avskaffas.

- Kombinationssysselsättningar

Även kombinationssysselsättningar och olika typer av brukningskombinationer
är önskvärda och måste underlättas. Skogen och jordbruket kompletterar
varandra. Men även andra kombinationer är intressanta, exempelvis
säsongsarbete i skogen kombinerat med arbete inom turistnäringen. En
medveten satsning på kombinationssysselsättningar är också viktig för kvinnors
sysselsättning på landsbygden.

- Småföretagsutveckling

Av Sveriges 369000 företag, exkl jordbruket, är 368000 småföretag med
färre anställda än 200 anställda. Det finns bara 1000 storföretag. Mer än 99
procent av företagen har således mindre än 200 anställda och 96 procent
högst 19 anställda. En tredjedel av alla verksamma i näringslivet arbetar således
i företag med högst 19 anställda. Småföretagen har en utomordentligt
stor betydelse för landsbygdens utveckling. En rad olika åtgärder för att stimulera
småföretagande är därför nödvändigt, såsom t.ex. ett minskat uttag
av skatter och avgifter för de små företagen. En ökad satsning på riskfyllda
projekt från utvecklingsfondernas sida i syfte att öka tillgången på riskkapital
och stimulera nyföretagande på landsbygd och småorter är av största vikt.

Gynnsamma arvsskatteregler som underlättar generationsskiften i familjeföretag
är en annan viktig fråga.

- Kvinnligt företagande

Befolkningskoncentrationen har även lett till en alltmer ensidig könsfördelning
i glesbygdskommunerna. Ensidig näringsstruktur och svårigheter för
kvinnor att få arbete har inneburit att alltfler kvinnor sökt sig till mer expansiva
regioner för att få utbildning och arbete. Detta leder till en bristfällig
social miljö i avfolkningsbygderna. Framför allt är utflyttningen av unga
kvinnor från landsbygden ett av de största hoten mot landsbygdens fortlevnad.
Dynamiken i utflyttningsområdena minskar, de sociala problemen ökar
och bygden utarmas.

Utflyttningen beror bl.a. på att den kvinnliga arbetsmarknaden på landsbygden
är ytterst begränsad. Karriärmöjligheterna är få och de arbeten som
finns är lågt betalda. Därför är det väsentligt att det satsas på att tillskapa
arbetstillfällen för kvinnor på landsbygden.

20

För landsbygdens utveckling är således såväl satsningar på kvinnligt ny- Mot. 1989/90

företagande som en bättre arbetsmarknad för kvinnor betydelsefull. A412

Kvinnliga företagare är ofta inriktade mot serviceområdet. Det är av särskilt
intresse med tanke på att många bedömare anser att den privata tjänstesektorn
kan förväntas bli det mest expansiva området under de närmaste decennierna.

Det är enligt vår mening vidare väsentligt att kvinnliga företagare på
landsbygden tar till vara och utnyttjar de möjligheter data- och kommunikationstekniken
ger.

Även om viss uppmjukning skett är de regionala utvecklingsfondernas
verksamhet huvudsakligen inriktad på tillverkningsindustrin och turism.

Bl.a. med tanke på utvecklingen inom dataområdet finns inom serviceområdet
stora möjligheter för ett ökat kvinnligt företagande. Det är enligt vår
mening viktigt, inte minst med tanke på kvinnors engagemang som företagare,
att ytterligare bredda fondernas målgrupp och ge kvinnor som driver
serviceföretag möjlighet att få stöd från fonderna. Vi föreslår därför att
kvinnliga företagare som innehar eller avser starta företag inom servicenäringarna
skall få möjlighet att i större utsträckning erhålla stöd via utvecklingsfonderna.
Detta skulle underlätta möjligheterna till eget företagande
inom tjänstesektorn och bidra till den offentliga sektorns förnyelse, vilket
skulle kunna vara särskilt betydelsefullt i områden med dåligt utbyggd service.

Enligt vår mening kan vidare kvinnors möjligheter till utveckling och
avancemang inom dessa kvinnodominerade yrkesområden förbättras om
möjligheterna till eget företagande inom tjänstesektorn vidgas. Centerpartiets
förslag om vårdnadsbidrag underlättar valet av olika driftsformer inom
barnomsorgen. Förutom den traditionella kommunala barnomsorgen öppnas
möjligheter även för bildande av kooperativa och enskilda tjänsteföretag.
Det torde vara ostridigt att möjligheterna att utveckla idéer och avancera
inom sitt yrke utökas när mer än en arbetsgivare finns på marknaden.

Ett nytt fält för kvinnligt företagande öppnas. Det är enligt vår mening också
positivt eftersom det kan vara ett verksamt bidrag till förnyelsen av den offentliga
sektorn.

Individinriktade åtgärder

- Avdrag för arbetsresor

Avdrag för arbetsresor med egen bil medges med 10,20 kr/mil, minskat med
ett schablonavdrag på 3 000 kr.

Riksdagens beslut om nominellt oförändrade reseavdrag innebär i realiteten
en kraftig försämring med tanke bl.a. på den chockhöjning av bensinpriset
som momsbeläggningen av energi medför. Reseavdraget (10.20 kr /mil)
är 1991 efter skatt som reseersättning i verkligheten värt mellan en och tre
kronor per/mil beroende på inkomstläge och schablonavdrag.

Vi föreslår mot denna bakgrund att avdraget för arbetsresor skall vara 15
kr/mil.

21

Sammanfattning av åtgärdsprogram för landsbygden

Sammanfattningsvis innebär våra viktigaste förslag för utveckling av landsbygden
i denna motion och i annat sammanhang följande:

* Ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag införs om minst 750 milj kr för att
främja landsbygdens utveckling.

* Uppräkningar av länsanslagen för att skapa bättre förutsättningar för investeringsprojekt.

* Ett tioårigt program för förstärkning och beläggning av allmänna grusvägar.

* För beläggning av grusvägar ökas för nästa budgetår anslaget till grusvägar
med 1000 milj kr inom de totala väganslagen.

* Ett öre/kWh av vinsterna från vattenkraften skall återföras till de regioner
där vattenkraftselen produceras. Detta ger dessa regioner ett årligt tillskott
på 600 - 700 milj kr.

* En kraftig förbättring av den kommunala skatteutjämningen. Målsättningen
skall vara att kommunalskatten skall spegla den kommunala effektiviteten
och serviceutbudet, inte invånarnas inkomstnivå.

* Ett stimulansbidrag på 80 000 kr per lägenhet till byggande av smålägenheter
på landsbygd och i småorter införs som ger ungdomar bättre möjligheter
att bo och forma sina liv på landsbygden och i småorter.

* Ingen offentlig service på landsbygden får dras in utan att alternativ noga
prövats.

* Inga avgifter skall tas ut från egenföretagare på det första basbeloppet.
Det innebär ett minskat avgiftsuttag på mer än 11000 kr. Skatteregler ändras
i syfte att underlätta möjligheterna för småföretagsutveckling.

* Industriella satsningar för att stärka småföretagsutvecklingen.

* Insatser för utbildning och forskning.

* Ett landsbygdens forskningsråd inrättas.

* Ökat stöd till lantbruksnäringen för omställning och miljöförbättringar.

* Skattebefrielse på alla biobränslen.

* Ökat stöd till kommersiell service på landsbygden innebärande bl.a. satsningar
på lanthandeln.

* Avdrag med 15 kr/mil för arbetsresor och resor i tjänsten medges omgående.

* Medel avsätts för elektrifiering av landsbygden och upprustning av landsbygdens
elnät.

* Beslutet om folkbokföringen rivs upp och ansvaret för folkbokföringen
återförs till Svenska kyrkan.

* En konsekvensanalys av skatteomläggningens effekter på landsbygdsbefolkningen.

Landsbygdsutvecklingen och samhällsekonomin

En politik som främjar landsbygdens utveckling kommer enligt vår mening
att ge en ökad ekonomisk tillväxt, förbättra miljön samt frigöra stora ekonomiska
resurser, vilka annars i onödan måste satsas på utomordentligt dyra
infrastrukturella investeringar i koncentrationsorter som är på väg att
spränga sin infrastruktur.

Enligt vår mening behövs en fördjupad analys av statsbudgetens effekter
vad avser landsbygdsutvecklingen. Detta är nödvändigt om en korrekt bild
av den nuvarande läget skall kunna ges och om ett relevant beslutsunderlag
skall kunna föreläggas riksdagen. En sådan analys av såväl skatteomläggningens
som statsbudgetens effekter skall noggrant kartlägga effekterna av
statsbudgetens utfall för landsbygdens folk. Detta bör ges regeringen till
känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av insatser för landsbygdens utveckling
samt hos regeringen begär förslag till ett åtgärdsprogram för landsbygdens
utveckling i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett landsbygdens forskningråd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om landsbygdens utveckling och samhällsekonomin
samt hos regeringen begär förslag om en analys av statsbudgetens och
skatteomläggningens effekter för landsbygdsbefolkningen i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 19 januari 1990

Olof Johansson (c)

Mot. 1989/90
A412

Karl Erik Olsson (c)

Görel Thurdin (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Karin Söder (c)

Gunnar Björk (c)

Gunilla André (c)

Pär Granstedt (c)

Börje Hörnlund (c)

Karin Israelsson (c)

Agne Hansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Larz Johansson (c)

23