Långsiktig investering i tobaksprevention

Motion 2001/02:So422 av Annelie Enochson och Fanny Rizell (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de utmaningar Nationella folkhälsokommittén formulerat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett lagförslag om förbud mot kvarvarande tobaksreklam.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att långsiktigt säkerställa adekvata resurser för tobakspreventivt arbete på alla nivåer.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av snusforskning.

Motivering

Tobaksbruket har generellt sett minskat under senaste årtiondena. En kontinuerlig minskning av rökningen har dock avstannat de senaste åren, och fortfarande finns mer än en miljon dagligrökare i riket. Vid fortsatt rökning kommer hälften av dem att dö i förtid; hälften av dessa kommer att förlora 20–25 år av sitt liv. Cirka 8 000 svenskar dör i förtid varje år i rökrelaterad sjukdom. Samtidigt vill två av tre rökare sluta röka, hälften av dem säger sig vilja ha hjälp att komma ur sitt nikotinberoende – men tillgången på sådan hjälp är långt ifrån tillfredsställande.

Bland gravida kvinnor har rökvanorna minskat markant, mycket p g a medveten och skicklig satsning inom mödrahälsovården. Fortfarande röker dock 13 % av kvinnorna när de kommer till MVC, och endast hälften av dem lyckas sluta. Arbetet med att även få papporna rökfria har varit framgångsrikt, men 1998 var det fortfarande 14 % som rökte under barnets första månader.

Rökvanorna bland 16-åringar har de senaste åren varit stationära: 36 % av flickorna och 30 % av pojkarna i årskurs 9 säger sig röka. Pojkarna är totalt större nikotinanvändare än flickorna genom sitt uttalade snusbruk. Pojkars snusande har sedan 1997 ökat från 21 till 27 %, bland flickor är motsvarande siffror 3 och 5 %. Fortfarande anger dessa 16-åringar att ett av de vanligaste sätten att komma åt tobaksprodukter är att köpa dem själv, trots den lagstadgade 18-årsgränsen för försäljning.

Dokumentationen över den skadliga effekten av passiv rökning har ökat markant under det senaste decenniet, bl a genom svenska undersökningar. Rökning under graviditet ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Mammans rökning under graviditet eller under spädbarnstiden ökar barnets risk att få astma med 60 %. Risken för hjärt-kärlsjukdom och lungcancer ökar med omkring 30 % hos icke-rökare som lever ihop med rökare. Trettio minuters vistelse i rökig miljö räcker för att minska blodflödet i hjärtat hos en icke-rökare. Av den svenska befolkningen uppger sig 10 % dagligen vara exponerad för tobaksrök, bland restaurangpersonal är denna siffra så hög som 32 %.

Nationella folkhälsokommittén har sett tobaksområdet som ett av de mest angelägna att angripa. Bland ett stort antal nationella folkhälsomål har kommittén föreslagit följande mål på tobaksområdet:

• En tobaksfri livsstart från år 2010

• En halvering till år 2010 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa

• En halvering till år 2010 av andelen rökare bland de grupper som röker mest

• Ingen skall utan eget val utsättas för rök i sin omgivning

Kommittén har också preciserat ett antal utmaningar till aktörer på olika nivåer som ett sätt att peka på behovet av ett brett, konsekvent och kontinuerligt tobakspreventivt arbete för att nå de föreslagna målen. Ingen komponent i strategin ersätter den andra. Rökfria miljöer är stödjande miljöer. Inget motsatsförhållande finns mellan strävan att få ungdomar att inte börja röka och satsning på stöd för den som vill sluta. Om inte vuxenvärlden tar sitt ansvar och minskar rökvanor kan vi inte förvänta oss underverk i det förebyggande arbetet bland barn och ungdom.

Bland utmaningarna märks:

Till nationella aktörer

• Tobakslagen bör skärpas avseende rökning i serveringslokaler och avseende licensiering av tobakshandeln.

• Statens folkhälsoinstitut bör ges uppdrag att samordna det nationella och lokala tobaksarbetet.

• Skolverket bör verka för att förbättra skolans ANT-undervisning.

Till landstingen

• Ökad satsning på mödra- och barnhälsovården.

• Ökat ansvar för rökslutarstöd.

• En helt rökfri hälso- och sjukvårdsverksamhet.

• Integrera tobaksprevention med annat folkhälsoarbete.

Till kommunerna

• Förbättra information och undervisning kring tobak i skolan.

• En helt rökfri barn-, ungdoms- och vårdverksamhet.

Till fackliga organisationer och invandrarorganisationer

• Satsa på rökslutaraktiviteter för medlemmarna.

Till arbetsgivare

• Erbjud anställda olika former av rökslutarstöd.

Kommittén uttalar sig inte om tobaksreklamområdet. Detta har sin förklaring i att det vid den aktuella tidpunkten förelåg ett EU-direktiv om förbud mot direkt och indirekt tobaksreklam och sponsring med tobakspengar. Hösten 2000 underkändes dock detta direktiv av EG-domstolen varför kommissionen nu gör ett nytt försök att åstadkomma ett alternativ.

Kommittén pekar slutligen på en avgörande faktor för att de nationella målen ska nås: att adekvata resurser ställs till förfogande för de insatser som behövs. Regeringen har i budget aviserat 30 miljoner kronor per år i tre år med början 2002 för detta arbete som ska ledas från Statens folkhälsoinstitut. Detta är en bra början men torde inte förslå i längden. Det är viktigt att påverka synsättet kring sådana medel och principiellt diskutera och besluta om hur hälsofrämjande och förebyggande arbete ska finansieras. Tobakspreventivt arbete torde vara en av de mest kostnadseffektiva verksamheter som vi kan investera i.

Stockholm den 2 oktober 2001
Annelie Enochson (kd)	Fanny Rizell (kd)