Lantbrukets arbetsmiljö

Motion 1988/89:A250 av Grethe Lundblad m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:A250

av Grethe Lundblad m.fl. (s)
Lantbrukets arbetsmiljö

Mot.

1988/89:

A250-259

Det moderna lantbruket anses ofta vara väl utrustat både vad gäller
byggnader och maskiner. De senaste årtiondena har också nya rörmjölknings-
och utgödslingssystem gjort flera tunga arbetsmoment lättare för
många lantbrukare. Samtidigt har man i växtodlingen fått flera och större
men också komplicerade maskiner; tyvärr tycks dock lantbrukaren eller
lantbruksarbetaren fortfarande vara drabbad hårt av skador eller sjukdomar
p.g.a. sin arbetsmiljö.

Jordbruket är en av de näringsgrenar som är mest drabbad av olycksfall i
arbetet. 1984 var jordbruket den bransch som hade högst antal olycksfall per
miljon arbetstimmar. Under 1980-talet har antalet dödsolyckor inom jordbruk,
skogsbruk och fiske legat omkring 25 per år. Dessa näringar svarar för
17 % av samtliga dödsolyckor i arbetslivet i Sverige, medan jord- och
skogsbruk sysselsatta endast utgör 2 % av den arbetsföra befolkningen.

Den senaste arbetsskadestatistiken är från 1986 och berör arbetsskador i
jordbruket 1982. Den visar att det främst är jordbrukaren eller lantarbetaren
som drabbas av olycksfall i arbetet. Under augusti 1982 anmäldes således 500
arbetsolyckor. Detta är antagligen ett resultat av det stora antalet maskiner i
skördearbetet, hög arbetstakt och långa arbetsdagar under skördeperioden.

Under 3:e kvartalet var fordon och arbetsmaskiner den skadeutlösande
faktorn i 20 % av olycksfallen, medan det under vintermånaderna var halkoch
fallolyckor som dominerade.

Ofta riskerar lantbrukaren som småföretagare att få fordon eller maskiner
som inte är riktigt anpassade till hans företag och arbetsmiljö. Statistiken
visar att 956 av 1 536 arbetsolyckor inom jordbruket 1982 inträffade vid
arbete med fordon eller arbetsmaskiner, 469 olyckor med handhållna
maskiner och verktyg och lil olyckor hade orsakats av arbete med hiss- och
transportanordningar för spannmål eller utgödsling. I 330 olyckor var
traktor inblandad och skördetröskan i 52 olyckor.

Ett annat riskområde inom jordbrukets arbetsmiljö är husdjursskötseln
där hanteringen av djuren har orsakat över 300 skador kanske ofta beroende
på att stallmiljön är anpassad efter djurens och inte alls efter djurskötarens
behov av utrymme.

Bland arbetssjukdomarna i jordbruket utgör belastningsskadorna, främst i
rygg, höftled, ben och fotled, nära 60 %. Ändock kan man förmoda att det
finns en underanmälning av arbetssjukdomarna, då jordbrukaren har svårt
att få skött sin verksamhet om han lägger av med arbetet.

Det fanns 1985 cirka 88 000 egenföretagare i jordbruket och 15 000 1

1 Riksdagen 1988/89. 3sami. Nr A250-259

Mot. 1988/89
A250

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att arbetsmiljön inom lantbruket bör analyseras
ingående av arbetsmiljöutredningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att Arbetsmiljöfonden i samarbete med Lantbruksuniversitetet
bör bedöma den nya lantbrukstekniken ur arbetsskadesynpunkt.

Stockholm den 23 januari 1989

Grethe Lundblad (s)

Johnny Ahlqvist (s) Jan Andersson (s)

Kaj Larsson (s) Bengt Silfverstrand (s)

stadigvarande anställda inom jordbruk och husdjursskötsel samt därtill 1 600
avbytare anställda i Lantbrukets avbytartjänst AB.

För alla dessa är det viktigt att bevakningen över teknikområdet skärps ur
arbetsmiljösynpunkt. Detta är särskilt viktigt, då det på grund av ny
djurskyddslagstiftning nya krav kommer att ställas på byggnader, teknisk
utrustning och produktionsteknik. Man kan förmoda att dessa myndighetskrav
främst kommer att bevaka djurens välbefinnande.

Men den jordbruksarbetande - antingen han är egenföretagare, anställd
eller avbytare - bör också i samband med förnyelse av stallmiljöer och
produktionsteknik kunna vara säker på att få en behövlig förbättring av sin
arbetsmiljö. Bl.a. inom äggproduktionen samt i samband med ökad utevistelse
och frigång för nötkreaturen torde luftmiljön i hönshusen och lösgående
djur kunna ge upphov till ökade risker för skador och sjukdomar.

Det är viktigt att man i det utredningsarbete som nu pågår om de farligaste
arbetsmiljöerna inte undervärderar eller glömmer bort hälsoriskerna vid
arbete inom jordbruket. Det kan också finnas anledning för Arbetsmiljöfonden
att i samarbete med lantbruksforskningen undersöka nya produktionsmetoder
och arbetsredskap ur arbetsmiljösynpunkt.

2