Lanthandlar

Motion 2002/03:N303 av Viviann Gerdin och Annika Qarlsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statens servicebolag, som Svenska Spel, ATG-tjänster m.fl., skall sänka kraven på lanthandlarnas omsättningsnivå för att möjliggöra för små butiker i glesbygd att kunna erbjuda kunder likartad service.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att taket för hemsändningsbidraget höjs från dagens 90 till 110 kr.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagen om offentlig upphandling med målet att kunna dela in kommunens leveransställen i olika geografiska block.2

1 Yrkande 1 hänvisat till KrU.

2 Yrkande 3 hänvisat till FiU.

Butiken – hjärtat i byn

För många människor som bor på landsbygden och i glesbygden kan tillgången till en livsmedelsbutik vara avgörande för viljan att bo kvar alternativt flytta till orten. Att den grundläggande servicen kan erbjudas också de människor som bor ute på landsbygden är en förutsättning för en levande landsbygd. Där har lanthandeln en nyckelroll. Det är idag mycket svårt för många mindre lanthandlare att få ekonomin att gå ihop. Kundunderlaget krymper i takt med avfolkningen ute i många bygder, men dessutom har det också blivit allt svårare för den lilla lanthandeln att erbjuda kvarvarande kunder övrig samhällsservice, detta p.g.a. att staten ställer mycket höga krav på t.ex. lanthandelns omsättningsnivå.

Enligt uppgifter har statliga Svenska Spel hämtat hem många av sina terminaler hos lanthandlarna och övriga näringsutövare. Skälen anges vara för låg lönsamhet p.g.a. för liten butik. Detta agerande kan ifrågasättas med hänvisning till regeringens regionalpolitiska proposition, där det slås fast att det är angeläget att motverka ytterligare försämringar av servicetillgången i utsatta områden. Många kunder hos lanthandlarna är dessutom äldre och starkt beroende av att få service på nära håll därför att de saknar tillgång till kollektivtrafik och egen bil.

Många lanthandlare är beroende av varje möjlighet till extra inkomster. Ett bra komplement både för kunderna och lanthandlaren har varit att förmedla statens olika tjänster, t.ex. som ombud för Apotek, Post, Svenska spel, ATG-tjänster, utlämning av systemvaror m.m. Lanthandelns utökade serviceutbud har stärkt förutsättningarna att överleva ekonomiskt. Dessutom har lanthandeln blivit en viktig samlingspunkt och fyller även en social funktion för bygdens invånare. Därför bör de statliga bolagen sänka kraven på lanthandlarnas omsättningsnivå.

Hemsändningsbidraget

Lanthandeln kan också med stöd från stat och kommun göra en social insats genom att köra hem varor till gamla och handikappade. Tyvärr försvåras upprätthållande av servicen på grund av statens bestämmelser rörande takbeloppet för ersättning till lanthandlarnas hemsändning och kommunernas begränsade ekonomi. Länsstyrelsen har idag hanteringsansvaret för hemsändningsbidraget enligt förordningen om stöd till kommersiell service. Bidraget utbetalas till hälften av länsstyrelsen och till hälften av kommunerna och utger till lanthandlaren idag max 90 kronor per hemsändning.

SSLF, livsmedelshandlareförbundet, gjorde år 2000 en hemsändningsutredning där det framkom att den faktiska kostnaden för hemsändning var 101,35 kr. Undersökningen från 1996 visade att kostnaden då var 91 kr. Det är därför befogat att nu höja taket för hemsändningsbidraget och anpassa det till dagens kostnader, förslagsvis till 110 kr.

Lagen om offentlig upphandling

Även upphandling av livsmedel till kommunens verksamheter måste underlättas. Anbudsförutsättningarna för småköken bör avbyråkratiseras så mycket det är möjligt utan att begå brott mot lagen om offentlig upphandling. Det måste bli möjligt att kommunens leveransställen kan delas in i olika geografiska block där möjligheter ges för ortens lanthandlare att lämna anbud enbart för ett visst område. Det är en mycket viktig regional politisk åtgärd.

Alla de redovisade åtgärderna enligt ovan kan sammantaget bidra till ökad omsättning i den lokala lanthandeln. De kan dessutom bidra till besparingar inom kommunen genom minskade lagerutrymmen, mindre svinn för kommunen genom att lagringstiden för livsmedlen kan kortas ned och risken för förruttnelse minimeras. Genom bättre samordning av livsmedelsleveranser till detaljhandeln/lanthandlaren ute på landsbygden och i glesbygden sker även en positiv påverkan på miljön genom minskade transporter.

Stockholm den 17 oktober 2002
Viviann Gerdin (c)	Annika Qarlsson (c)