Lärarrekryteringsfrågor

Motion 1989/90:Ub515 av Larz Johansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub515

av Larz Johansson m.fl. (c)
Lärarrekryteringsfrågor

Inledning

Skolans viktigaste resurs är lärarna. Detta påstående - sorn de flesta torde
kunna ställa sig bakom - blev i hög grad tydliggjort under den senaste lärarkonflikten.
Tillgång på välutbildade och engagerade lärare är ett livsvillkor
för att skolan skall fungera på det sätt vi alla önskar, dvs bibringa eleverna
goda kunskaper och färdigheter samt fostra dem till harmoniska och samhällsnyttiga
medborgare. För att garantera en likvärdig utbildningsstandard
i hela landet krävs vidare att tillgången är väl anpassad till behoven, dvs att
det vid varje tillfälle finns tillräckligt många lärare utbildade för att svara
mot efterfrågan.

Att rätt dimensionera lärarutbildningen har genom åren visat sig vara en
grannlaga uppgift. Behoven varierar naturligtvis i förhållande till barnkullarnas
storlek men dessa variationer är ju möjliga att förutse, åtminstone med
sex års framförhållning. Även sådana förhållanden som kommande pensionsavgångar
i lärarkåren är möjliga att förutse liksom sådana variationer
som är betingade av att lärartätheten förändras, även om det då oftast rör
sig om betydligt kortare planeringstider. Däremot är det betydligt svårare att
möta sådana skillnader i lärartillgången som beror på en ökad eller minskad
yrkesfrekvens hos de redan utbildade lärarna. Här handlar det dessutom om
andra åtgärder än utbildningsplanering och eller dimensionering.

Bara under den senaste 10-årsperioden har vi kunnat se exempel på betydande
svängningar när det har gällt tillgång på behöriga lärare. I början av
80-talet upplevde vi en period med betydande brist på behöriga lärare som
innebar stora problem för skolväsendet i vissa regioner. Andelen obehöriga
lärare kunde uppgå till 15 - 20 % och ibland ännu mer. Mitten av 80-talet
däremot kom att kännetecknas av begreppet övertalighet och en del kommuner
tvingades varsla lärare om uppsägning på grund av arbetsbrist. Även
de fackliga organisationerna varnade för att många lärare skulle komma att
bli arbetslösa och nyutbildade lärare som inte fick tjänster sökte sig bort från
läraryrket. Nu - vid ingången till 90-talet - står vi inför en ny period med
lärarbrist. En period som kan bli både lång och besvärlig om vi inte är beredda
att vidta kraftfulla åtgärder över hela fältet för att möta den befarade
bristsituationen.

Centerns förslag till åtgärder

I det följande skall vi försöka att beskriva ett antal olika åtgärder som vi menar
måste vidtas för att möta den situation som vi har beskrivit i det föregående.
Varje förslag är viktigt, vart och ett för sig, men det är först om de
sätts in tillsammans som de kan ha en avgörande betydelse för att påverka
lärartillgången både på kort sikt och i ett längre perspektiv.

En faktor som självklart är av stor betydelse för lärarrekryteringen är de
löner och arbetsvillkor i övrigt som kommer att erbjudas lärarpersonalen.
Detta är dock en fråga som ligger vid sidan om riksdagens kompetensområde
eftersom det är parterna på arbetsmarknaden som förhandlar om dessa villkor
men bör nämnas i detta sammanhang. Om skolväsendet skall kunna
hävda sig mot arbetsmarknaden i övrigt så måste man kunna erbjuda konkurrenskraftiga
löner och en arbetsmiljö som uppfyller alla de krav som vi
ställer på andra jämförbara arbetsplatser. Landets kommuner som nu har
det hela och fulla arbetsgivaransvaret, inklusive förhandlingsrätten, har nu
ett stort ansvar för att ge de grundläggande förutsättningarna för att läraryrket
skall vara ett attraktivt yrke.

Utbildningens dimensionering

I detta sammanhang vill vi först erinra om den debatt som fördes om utbildningens
dimensionering och lokalisering i samband med beslutet om den nya
lärarutbildningen. Från centerns sida krävde vi redan då betydligt högre dimensioneringstal
än de regeringen föreslog och de som en majoritet i riksdagen
kunde enas omkring. Nu har verkligheten visat att våra förslag var väl
underbyggda och i varje fall inte tilltagna i överkant. Även i fråga om lokaliseringen
till fler orter än de som ursprungligen föreslogs har centern fått rätt
och riksdagen har senare korrigerat det första - och felaktiga - beslutet.

Nu står vi inför nya dimensioneringsbeslut där det gäller att väga in den
information som nu står till buds. Det kan då konstateras att födelsetalen för
de senaste åren vida överstiger de tal som tidigare har utgjort underlag för
dimensioneringsberäkningarna (1986 års befolkningsprognos). Det verkliga
antalet födda barn blev 1986 +3 000 i förhållande till prognosen och 1987
+4 000. Även 1988 ligger de verkliga födelsetalen betydligt över prognosen
liksom de uppskattade siffrorna för 1989. Man bör även ta med i beräkningen
den relativt stora flyktinginvandring som nu äger rum.

Mot denna bakgrund föreslår vi att grundskollärarlinjen - med inriktning
mot årskurs 1-7 - dimensioneras för en årlig antagning av 2 500 studerande
från och med 1990/91 och de närmaste 5 åren därefter. Grundskollärarlinjen
- med inriktning mot årskurs 4-9 - bör dimensioneras för en antagning
av 1 700 studerande 1990/91 men med en beredskap att kraftigt höja antagningskapaciteten
redan 1992 med ytterligare 700 platser. Ämneslärarlinjen
för gymnasieskolans teoretiska ämnen bör ges 500 antagningsplatser 1990/91
men även här kommer det att krävas en kraftig ökning upp mot det tredubbla
antalet i mitten på 90-talet. Planeringen bör inriktas mot en successiv
ökning.

Mot. 1989/90

Ub515

13

Utbildningens lokalisering

Den kraftiga utökning av antalet utbildningsplatser som vi nu föreslagit gör
det nödvändigt att åter igen se över lokaliseringen av lärarutbildningen. I
första hand bör man pröva möjligheterna att ge fler orter hela grundskollärarlinjen,
dvs såväl åk 1-7 som åk 4-9. Vidare bör man titta på den geografiska
spridningen över landet och i det sammanhanget beakta behoven av
en fast organisation som bas för lärarfortbildningen. Grundutbildning och
fortbildning har många gemensamma inslag och kan tillsammans betyda
mycket för den lokala skolutvecklingen. Inte minst är det till stor fördel om
lärarutbildarna som arbetar i grundutbildningen också kan användas i fortbildningsverksamheten.
Till sist bör också nämnas att en utökad dimensionering
ger helt nya möjligheter inför ett kommande beslut om lokalisering
av lärarutbildningen i Storstockholmsområdet.

Rekryteringsåtgärder

Samtidigt som det nu är angeläget att planera för en kraftigt utökad dimensionering
av lärarutbildningen får man inte glömma bort att det under de
senaste åren varit svårt att ens fylla det antal utbildningsplatser som nu står
till buds. Till detta förhållande finns det som bekant många bidragande orsaker:
en ny utbildning, skärpta förkunskapskrav, en negativ syn på läraryrket,
stor efterfrågan på arbetsmarknaden i övrigt etc. Dessa förhållanden får
dock inte avhålla regering och riksdag från att fatta sådana beslut så att lärarutbildningen
ges en tillräcklig omfattning. Däremot gäller det nu att se till
att åtgärder vidtas så att intresset för lärarutbildningen ökar, helst i en sådan
omfattning att det blir konkurrens om utbildningsplatserna.

Den första åtgärden som bör vidtas är en utökad information, såväl till
eleverna på grundskolans högstadium som till gymnasieskolans elever. Särskilda
utbildningsinsatser bör riktas mot skolornas syofunktionärer och yrkesvägledare.
På många ställen är kunskaperna om den nya lärarutbildningen,
av naturliga skäl, ganska bristfällig. Skolöverstyrelsen bör tilldelas
särskilda resurser för detta ändamål.

För det andra bör tillträdeskraven till lärarutbildningen ses över. Inte i så
måtto att de nu höga kvalitetskraven sänks, utan i syfte att bredda rekryteringsunderlaget.

Den tredje åtgärden som är aktuell är att skapa bättre möjligheter till kompletteringsutbildning
för sådana sökande som inte fullt ut når upp till förkunskapskraven.
Denna kompletterande utbildning måste ovillkorligen ligga
före den egentliga lärarutbildningen och inte samtidigt som nu är fallet vid
en del högskolor. En väg som borde prövas är den modell med tekniskt basår
som används vid några tekniska högskolor. En annan möjlighet är att
använda Kom-Vux för den uppgiften.

För det fjärde måste vi skapa förutsättningar att rekrytera äldre sökande
med arbetslivserfarenhet till lärarutbildningarna. Idag är praktiskt taget alla
som söker till lärarutbildningarna direktsökande från gymnasieskolan eller
sådana som söker inom de närmaste åren därefter. Utbildningen skulle vinna
på om man fick fler lärarkandidater med arbetslivs- och livserfarenhet. Samtidigt
skulle rekryteringsunderlaget breddas högst avsevärt och skolan till

Mot. 1989/90

Ub515

14

föras erfarenheter sorn många gånger saknas idag. I detta syfte bör särskilda
informationsinsatser riktas mot Kom-Vux, AMS och folkhögskolorna.

Den femte åtgärden som kan komma ifråga är åtgärder för att förmå redan
utbildade lärare som lämnat yrket, att komma tillbaka till skolan. Även här
handlar det om information om de möjligheter som yrket erbjuder, åtföljt
av erbjudanden om reaktiveringskurser för de som är intresserade. Skolöverstyrelsen
och UHÄ bör ges resurser för att utforma ett lämpligt kursutbud.

För det sjätte bör olika former av kompletterande lärarutbildningar erbjudas
dem som redan idag är verksamma i skolan som obehöriga lärare. Många
har arbetat som lärare under lång tid och hunnit skaffa sig värdefulla erfarenheter
och kunskaper och en del har redan en omfattande utbildning i botten,
även om det inte är en fullständig lärarutbildning. För många handlar det
således om att komplettera sin utbildning men en viktig förutsättning är oftast
att det kan ske på ett sådant sätt att man kan arbeta under tiden - i varje
fall på deltid. När det gäller att utforma den här typen av utbildningar så
finns det erfarenheter att hämta från tidigare perioder med lärarbrist.

Likvärdig lärarutbildning

En av grundstenarna i svensk utbildningspolitik är att staten har tagit på sig
ansvaret att garantera en likvärdig utbildningsstandard i hela landet. Detta
nationella intresse kan hävdas på olika sätt varav lärarutbildningen är ett av
de viktigaste jämte läroplanen och statsbidragssystemet. En likvärdig skola
kräver en likvärdig och jämförbar standard på lärarutbildningen. Den nya
grundskollärarutbildningen som startade för två år sedan har i hög grad fått
en lokal prägel. Utifrån en centralt fastställd utbildningsplan har varje högskola
haft stora möjligheter att forma sin egen lärarutbildning. Detta har
tyvärr lett till allt för stora olikheter - ibland så stora att det visat sig omöjligt
för enskilda studenter att byta studieort utan att börja om från början av den
aktuella kursen.

Det har nu gått så lång tid att det är fullt möjligt att göra en viss utvärdering
av lärarutbildningsreformen i syfte att göra de korrigeringar som kan
vara nödvändiga för att garantera en nationell likvärdighet. Vi föreslår att
riksdagen beslutar att av regeringen begära en sådan utvärdering.

Engelska

Vi lever i en allt mer internationell värld. Kontakterna över nationernas
gränser blir allt viktigare och tätare. Handel, resor, kultur etc kräver goda
språkkunskaper och skolans språkundervisning får en allt större betydelse.
I vår motion om grund- och gymnasieskolan kommer vi att närmare utveckla
de förslag till åtgärder som vi menar krävs för att förbättra språkundervisningen
men här vill vi lyfta fram betydelsen av en tidig språkinlärning. Eftersom
engelska är det första främmande språket i grundskolan och den gällande
läroplanen föreskriver att engelska skall läsas på lågstadiet borde det
som en logisk följd av detta vara helt naturligt att lärare med inriktning mot
åk 1-7 ges kompetens att undervisa i engelska.

Så är tyvärr inte fallet. I lärarutbildningen med inriktning mot tidigare års

Mot. 1989/90

Ub515

15

kurser ingår inte engelska. Från centerns sida har vi hävdat att så borde vara
fallet alltifrån det ursprungliga beslutet om den nya lärarutbildningen. Det
bör noteras att riksdagen då gav oss rätt i sak och gjorde ett tillkännagivande
till regeringen med denna innebörd. På grund av den allt för snäva poängramen
- inom vilken utbildningen skall rymmas - har beslutet inte blivit effektuerat.

Vi föreslår därför - återigen - att grundskollärarlinjen med inriktning mot
årskurserna 1 till 7 förlängs med 20 poäng och att engelska blir en obligatorisk
del av utbildningen.

Forskning och forskningsanknytning

Ali utbildning inom högskolan skall vila på vetenskaplig grund. Detta är ett
självklart påstående - lika självklart som uppfattningen att forskning och utbildning
bör bedrivas i intim kontakt med varandra. För att detta skall bli
möjligt också inom lärarutbildningen krävs det att alla högskolor med lärarutbildning
ges fasta forskningsresurser och att lärarutbildare med forskarkompetens
ges vidgade möjligheter att bedriva forskning i tjänsten. Pedagogisk/didaktisk
forskning behöver ges ett betydligt större utrymme vid våra
högskolor för att främja utvecklingen av skolan.

Vid flera av universiteten har man valt att utveckla olika former av centrumbildningar,
t ex Centrum för barnkunskap i Uppsala och Didaktikcentrum
vid lärarhögskolan i Stockholm. Vi menar nu att tiden är mogen att gå
vidare mot inrättandet av en eller flera pedagogisk/didaktiska fakulteter och
anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag av den innebörden,
senast i nästa forskningspolitiska proposition.

I centerns partimotion om Forskning och högre utbildning - drivkraft för
regional utveckling har vi redovisat en modell för uppbyggnad av en forskningsorganisation
i flera steg för att dels utveckla fler universitet, dels ge de
mindre högskolorna fasta forskningsresurser. Vi menar att den modellen bör
vara fullt tillämplig för att utveckla forskningsinsatserna, även inom lärarutbildningarna.

Finansiering

Flera av de förslag som vi nu redovisat är av den karaktären att de är möjliga
att genomföra inom ramen för de resurser som redan står till buds. Andra
däremot kräver resurstillskott tämligen omgående för att ge önskade effekter.
Vi föreslår därför att de besparingar som statskassan kunde göra under
den nyligen avslutade lärarkonflikten i form av ej utbetalda statsbidrag, återföres
till skolväsendet. Vi har uppskattat den totala besparingen till 257 mkr,
varav nu 50 mkr bör tas i anspråk för de av oss föreslagna åtgärderna. Denna
summa bör anvisas utöver de 35 mkr som regeringen föreslagit varför det
totala beloppet som står till förfogande enligt centerns förslag uppgår till 85
mkr. Det bör ankomma på regeringen att närmare besluta om fördelningen
av resurser mellan de olika delförslagen.

Mot. 1989/90

Ub515

16

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildningens dimensionering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningens lokalisering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökade informationsinsatser för att öka antalet sökande
till lärarutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av tillträdeskraven till lärarutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompletteringsutbildning för sökande med otillräckliga
förkunskaper,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att rekrytera äldre sökande med arbetslivserfarenhet
till lärarutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reaktivering av tidigare utbildade lärare som nu ej
är verksamma inom läraryrket,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kompletterande utbildning för obehöriga
lärare,

9. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av lärarutbildningen
avseende dess nationella likvärdighet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om engelska som en obligatorisk del i utbildningen av
lärare för årskurserna 1 till 7,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildningens forskningsanknytning,

12. att riksdagen anvisar 50000000 utöver regeringens förslag för
att finansiera de i motionen föreslagna åtgärderna för att främja rekryteringen
av lärare.

Stockholm den 16 januari 1990

Larz Johansson (c)

Marianne Andersson (c)

Marianne Jönsson (c)

Görel Thurdin (c)

Jan Hyttring (c)
Stina Gustavsson (c)
Pär Granstedt (c)

Mot. 1989/90

Ub515

17

»1