Lärarsituationen i Norrbotten

Motion 1990/91:Ub579 av Bruno Poromaa m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Norrbotten har en väl fungerande ungdomsskola.
Vetskapen om grundutbildningens centrala roll för
utvecklingen av vårt län är utbredd bland människorna i
länet och deras företrädare. Utbildningens roll i en
människas liv och i samhällslivet blir allt viktigare.
Strukturomvandlingen i Norrbotten underlättas också av
om vi har ett väl fungerande utbildningsväsende. Grund-
och gymnasieskolan lägger grunden för all annan
samhällelig verksamhet i länet.
Det är därför som vi med oro ser hur antalet lärare utan
adekvat utbildning ökar i vårt län. Åtgärder mot detta har
vidtagits med alla till buds stående medel, men nu behövs
möjlighet att få anordna utbildning för lärare i årskurserna
4--9 bl.a. på distans vid högskolan i Luleå.
Nuläget
I dag finns i Norrbotten drygt 3 200 lärare inom
grundskolan. I dag är ca 8 % av dessa obehöriga. Inom länet
finns dock stora variationer. I vissa kommuner är
situationen mycket allvarlig. Det gäller framför allt
inlandskommunerna inom Lapplands kommunalförbund
och kommunerna i östra Norrbotten. Under föregående år
redovisade dessa kommuner att mellan 14 och 21 % av
lärarna saknade föreskriven utbildning för grundskolan.
Enligt en prognos av länsstyrelsen i Norrbotten är
nyrekryteringsbehovet 1 233 
lärare eller 38 % av befintliga lärare fram till
sekelskiftet. Behovet av högstadielärare redovisas till 280.
Nyrekryteringsbehovet på alla stadier är störst i
inlandskommunerna, men även kustkommunerna har ett
nyrekryteringsbehov på 20 %. Tidigare erfarenheter visar
att då efterfrågan på lärare i länet ökar, så drabbas
inlandskommunerna hårdast.
Pågående åtgärder
Högskolan i Luleå arbetar aktivt med att fylla befintliga
utbildningsplatser inom grundskollärarlinjen åk 1--7. Man
har också utlokaliserat en grupp av grundskollärarlinjen åk
1--7 till Kiruna samt beslutat att utlokalisera en grupp av
grundskollärarlinjen åk 1--7 till östra Norrbotten med
studiestart våren 1992.
De åtgärder som hittills vidtagits kommer att i någon
mån förbättra situationen. Under gynnsammaste möjliga
förutsättningar, att högskolan fyller alla utbildningsplatser
inom grundskollärarlinjen åk 1--7 från hösten 1991 och
under förutsättning att blivande lärare stannar i länet i
samma utsträckning som i dag, tillförs länet ca 750
grundskollärare fram till år 2000.
Detta förbättrar dock inte de förhållanden som råder för
grundskolans högstadium. Grundskollärarlinjen åk 4--9
bedrivs i dag vid Umeå universitet. Här finns totalt 53 från
Norrbotten. Sannolikt kommer ett antal av dessa att
återvända, även om erfarenheten säger att de allra flesta
inte flyttar tillbaka till hemlänet.
För att förbättra situationen något planerar Umeå
universitet att ge en utbildning för åk 4--9 för lärare som
saknar sådan riktad mot Norrbottens inland och östra
kommuner. Denna åtgärd ökar kompetensen bland
befintliga lärare, men ökar inte den totala tillgången på
lärare.
Tillgången på behöriga lärare är bäst i de områden som
är belägna närmast en utbildningsort. Högskolans
utlokalisering av en grupp inom grundskollärarlinjen till
Kiruna ger t.ex. ett större tillskott av lärare i detta område
än vad två hela årskurser i Luleå och Umeå ger tillsammans.
Grundskollärarutbildning för åk 4--9 i Norrbotten
Behovet av lärare i Norrbottens högstadier tillgodoses
bäst genom att grundskollärarlinjen åk 4--9 kan startas i
Luleå. En lämplig dimensionering är 60 utbildningsplatser.
I den första utbildningsomgången skulle 30 av dessa
utbildningsplatser utlokaliseras till kommunerna inom
Lapplands kommunalförbund, som består av Kiruna,
Gällivare, Pajala och Jokkmokks kommuner. Beslut om
utlokaliseringsort för de följande intagningsomgångarna
skall basera sig på en bedömning av var i länet som behovet
är störst.
Undersökningar i flera kommuner inom Lapplands
kommunalförbund visar att många är intresserade av att bli
lärare. Dessa människor är ofta något äldre och har längre
yrkeserfarenhet jämfört med studerande inom
utbildningslinjerna på högskoleorten. Många har familj
eller är av andra anledningar bundna till hemorten och har
små möjligheter att flytta för att påbörja en linjeutbildning
på högskolan. Genom att ge utbildningen i distansform ges
dessa människor möjlighet att studera, och varje kommun
får ett direkt tillskott av lärare eftersom de studerande efter
avslutad utbildning stannar kvar i sin hemkommun.
Högskolans möjligheter
Högskolan har i dag mycket god kompetens i ämnena
fysik, kemi, biologi, teknik, matematik och musik. Inom
befintliga civilingenjörsutbildningar finns en specialisering
mot miljövård, med betydande inslag av biologi och
ekologi, som är intressant för blivande lärare. För ämnena
svenska, engelska, historia och religionskunskap har
högskolan god kompetens. Viss komplettering behöver
göras för andra ämnen, men de är små och önskvärda även
av andra skäl. Under detta år prövas också
utbildningsformer med ny teknik som tvåvägs bild- och
ljudkommunikation och telefax. Detta ger värdefulla
erfarenheter som kan utnyttjas i en distansutbildning av 4--
9 lärare.
Uppläggning av utbildningen
Utbildningen ska organiseras med studiegrupper på
några orter och med sammandragningar på någon studieort
och till högskolan. Arbetet i studiegrupperna främjar ett
framtida arbete i lärarlag, men ger också den enskilde
studerande ett stöd i ämnesstudierna. Kommunikationer
med högskolans lärare skall underlättas genom användning
av ny teknik.
Praktiken inom utbildningen ska kopplas till
hemskolor/praktikskolor på studieorterna. Dit förläggs
också studerandes utvecklingsarbeten som medför en
utveckling av verksamheten inom skolan.
Budgetpropositionen
I budgetpropositionen föreslår skolministern att
ytterligare 55 miljoner, sammanlagt 93,15 miljoner kr.,
anslås för åtgärder för att förbättra tillgången på lärare,
bl.a. genom att öka dimensioneringen av
grundskollärarlinjen.
En utbildning som ges utlokaliserad från högskoleorten
är dyrare än utbildning som organiseras inom högskolan.
Högskolan i Luleå avser att planera och genomföra en
grundskollärarutbildning för åk 4--9 så att dessa
merkostnader blir så små som möjligt och om möjligt täckta
med medel från annat håll. Årskostnaden kommer att
uppgå till 2,1 miljoner kr. Detta medelsbehov kan täckas ur
anslaget för att förbättra tillgången på lärare. Den totala
kostnaden för 180 utbildningspoäng blir 9,5 miljoner kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 60 platser inrättas vid
grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för åk
4--9 vid högskolan i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kostnaderna bestrids ur
anslaget B
6.

Stockholm den 23 januari 1991

Bruno Poromaa (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Leif Marklund (s)

Monica Öhman (s)

Åke Selberg (s)


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 60 platser inrättas vid grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för åk 4--9 vid högskolan i Luleå
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 60 platser inrättas vid grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för åk 4--9 vid högskolan i Luleå
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kostnaderna bestrids ur anslaget B 6.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kostnaderna bestrids ur anslaget B 6.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.