Läsning

Motion 2002/03:Kr305 av Helena Höij m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagskydd för svenskan som majoritetsspråk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av de statliga läsfrämjande insatserna och En bok för alla.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om LL-stiftelsen.

1 Inledning

Böckerna ha blivit mitt käraste sällskap och betraktelsen en vän, som följer mig livet igenom och låter mig suga honung ur livets alla örter, även de bittra. (F. Bremer)

Den västerländska kulturen är en skriftkultur. Att besitta förmågan att läsa och skriva har alltid betraktats med vördnad. Länge var förmågan att läsa och skriva något förbehållet för de högre stånden, det var ett tecken på makt. Sverige var dock bland de första länderna i världen som började sprida kunskapen om läsning bland folket. Folket skulle bildas, inte för att få del av makten, utan för att kunna läsa den heliga skrift, Bibeln. Spridandet av skriftspråket blev ett viktigt steg på vägen mot demokratin. Genom att folket lärde sig att läsa förlorade de ledande stånden i någon mån sin maktställning. Fortfarande idag är förmågan att läsa och skriva en avgörande demokratifråga. Att kunna läsa är en nödvändighet för att man ska kunna vara en aktiv samhällsmedborgare.

Förmågan att läsa är dock inte enbart en fråga om makt och demokrati. Det är även en livsnjutning. Genom läsningen kan vi i fantasin fara till nya världar och platser, ta del av andras livserfarenhet och känna både sorg och lycka. Genom läsandet får läsaren möjlighet att med fantasins hjälp i huvudet skapa sina egna bilder. Vi människor är i behov av annat än materiella ting för att må bra. Att finna njutningen i läsning kan vara ett sätt att fylla vårt behov av andliga och själsliga upplevelser.

2 Språket

Vi har ett kulturarv som inrymmer en fast och synlig del i form av föremål och byggnader men också en andlig, osynlig dimension i form av gemensamma värderingar och idéer som präglar vårt sätt att tänka och handla. Denna osynliga dimension inrymmer den kulturella nyckeln: vårt gemensamma språk. Det svenska språket har formats under århundraden och utgör i dag en kulturell enhet för alla svenskspråkiga, oavsett ursprunglig nationalitet och nationell hemvist. Språket har utvecklats i symbios med vår kultur och är idag intimt förknippat med den. Språket ger oss ord för världen och underlättar vår förståelse av världen. Orden i språket knyts också till känslor och är djupt kopplade till våra tidiga barndomsupplevelser. Språket för vidare våra normer, hjälper till att uttrycka våra seder och bruk.

Språket är samtidigt något levande som frodas och utvecklas i samtalet mellan människor. Ett levande språk förändras. Nya ord tillkommer ständigt för att uttrycka det som är specifikt för vår kultur här och nu. Saknas ett ord för något skapar vi ett nytt. Så har språket utvecklats genom årtusenden.

Svenska språket tillhör ett mycket litet språkområde. I den internationaliserade värld vi lever i är det nödvändigt att aktivt slå vakt om språket om vi vill att det ska vara levande och rikt även i framtiden. Vi menar att skolorna och medierna har ett särskilt ansvar för detta. Dessutom anser vi att svenska språkets ställning som majoritetsspråk, på samma sätt som riksdagen nyligen beslutade för ett antal minoritetsspråk, bör ges lagskydd. Den parlamentariska utredningen om det svenska språkets ställning presenterade nyligen sitt slutbetänkande Mål i mun. Där ger den oss sitt stöd i detta krav. Den lyfter även fram ett förslag om en ny myndighet på språkområdet, Sveriges språkråd. I utredningen finns många intressanta förslag och vi ser fram emot en proposition på området.

3 Boken

Litteraturen är en språklig konstart och boken en viktig bärare av vårt kulturarv. För dem som byggde upp de svenska folkrörelserna, folkbildningen och den svenska folkskolan var boken det viktigaste redskapet. Läsningen är idag den mest spridda kulturaktiviteten och de flesta svenska medborgare besöker regelbundet ett bibliotek. Sedan bokmomsen sänktes förra året köper människor också alltfler böcker, vilket stimulerar till läsning. Men det finns också negativa tendenser. Enligt Kulturrådets undersökningar ökar läsningen bland alla åldersgrupper utom bland barn och ungdomar där läsningen istället minskar. Barn idag ägnar betydligt mer tid åt att titta på TV och video än att läsa böcker. Enligt en undersökning står 108 minuters tittande mot 18 minuters läsning. Det är en utveckling som måste brytas.

De flesta av oss minns de böcker vi läste som barn. Högläsningen före sängdags är en högtidsstund i många familjer och böckernas betydelse för barn kan inte nog betonas. Böcker inspirerar och utvecklar. För att erövra ett rikt språk behöver man både läsa, lyssna, göra visuella upplevelser och själv uttrycka sina tankar genom att kommunicera med andra.

3.1 Boken i det moderna samhället

Alltfler människor, såväl vuxna som barn, tillbringar en allt större del av sin tid framför datorn. Även i skolan har datorn blivit ett mycket vanligt redskap för eleverna, i många fall istället för böcker. Det finns många positiva aspekter i det, barn lär sig tidigt att använda datorn och de kan finna obegränsat med information om allt som intresserar dem. För barn som har svårigheter att lära sig vissa ämnen har datorn visat sig vara ett fantastiskt hjälpmedel. Det är dock viktigt att tiden för bokläsandet inte minskar till följd av ett ökat datoranvändande. Även om barnen övar sin läsning även vid datoranvändning finns det flera undersökningar som visar på att barn som letar information och läser på en datorskärm läser betydligt kortare texter och mer fragmentariskt än vid läsning av en textmassa i en bok. Vanan att läsa längre texter förloras och därigenom känslan för språket och dess uttrycksmöjligheter. Böcker och läsande är alltså särskilt viktigt för barn och vi menar att läsfrämjande insatser för barn och ungdomar måste vara ett prioriterat område inom kulturpolitiken.

Vi tror inte att den nya tekniken kan ersätta boken, varken i undervisningssituationen eller som upplevelse. Utvecklingen av IT-tekniken är positiv och ska underlättas men tekniken kan inte ersätta boken, bara komplettera den. Det räcker inte med aldrig så fina ordbehandlingsprogram om den som ska använda sig av dem saknar känslan för orden. Den känslan kan bara skapas genom att man läser böcker. Vår uppfattning är att boken även i framtiden kommer att inta en särställning inom kulturen.

3.2 Läroboken

Läroboken har fortfarande en central betydelse i skolan. Bokens betydelse som informationsbärare kan inte överskattas. Bra och uppdaterade böcker är en viktig förutsättning för att skolarbetet ska fungera. Av skolans totala kostnader går mindre än en procent till läromedelsinköp och på var tredje lågstadieskola får barnen inte behålla en enda egen lärobok. Böckerna är ofta gamla och har gått i arv från flera generationers elever och har hunnit bli både trasiga och inaktuella.

Vi menar att läroböcker är en nödvändig del i skolarbetet. I en historiebok kan till exempel barnen rent fysiskt genom att bläddra fram och tillbaka lära sig om Gustav Vasa levde före eller efter Gustav II Adolf. Läroböckerna är också bra för föräldrar som vill kunna hjälpa sina barn med läxorna.

Det är idag stor lärarbrist och den riskerar att bli än värre för varje år. Som en konsekvens av detta tvingas skolorna anställa ett allt större antal obehöriga lärare. För dem kan en lärobok av hög kvalitet bli ett utmärkt stöd och en garant för undervisningens kvalitet. Vi anser att många skolor måste göra större satsningar på läromedel. För att garantera en viss standard på läromedel anser vi att de bör behandlas som en del i skolornas årliga kvalitetsredovisningar.

4 Biblioteken

Närmare 70 procent av alla svenskar besökte någon gång under det senaste året ett bibliotek, vilket visar på den enorma spridning biblioteken har. Det finns ingen annan kulturinstitution som har ett så högt antal besökande. Till skillnad från de flesta andra kulturinstitutioner har dessutom besökarantalet ökat under 1990-talet och det är bland dem som enbart har förgymnasial utbildning som den största ökningen skett.

Det finns stora möjligheter för biblioteken i framtidens samhälle. Biblioteken är för de flesta en naturlig plats att vända sig till för att inhämta kunskap. Biblioteken som alltid haft en folkbildande roll borde därför ses som en självklar aktör i visionen om det livslånga lärandet. Alltför ofta glöms biblioteken bort på såväl statlig som kommunal nivå i diskussioner om utbildningssatsningar och det livslånga lärandet.

Det är viktigt att inte folkbiblioteken tas för givna och att mål och visioner för biblioteken i kommunerna uteblir. Biblioteken måste få förändras med det omgivande samhället och med kommunens stöd hitta nya uppgifter och målgrupper i ett nytt samhälle. Varje kommun måste ta ett ansvar för folkbiblioteken som vi tror kommer att få en allt större betydelse i kunskapssamhället. Vi anser därför att varje kommun bör upprätta kommunala biblioteksplaner där frågorna kring bibliotekens roll i kommunen, mål och visioner, diskuteras. Biblioteken måste vara tillgängliga för alla människor. Det innebär att de till exempel bör ha generösa öppettider, vara handikappanpassade samt att de kommuner som lägger ner biblioteksfilialer på andra sätt garanterar bibliotekets närvaro i samhället, till exempel genom bokbussar. Även andra former av uppsökande verksamhet bör bedrivas för att nå till exempel vårdinrättningar av olika slag. Vi utvecklar vår syn på biblioteken ytterligare i motionen Arkiv, bibliotek och museer.

4.1 Skolbibliotek och barnbibliotek

Att främja barns läsande är en ovärderlig uppgift för biblioteken och här spelar naturligtvis skol- och barnbiblioteken en särskilt viktig roll. Skolbiblioteken är tyvärr en undervärderad resurs på många skolor. Under de senaste åren har de utarmats på många håll. Skolbibliotekarier har blivit sällsynta och urvalet av böcker är ofta föråldrat. Ofta är det någon av lärarna som någon timme i veckan ansvarar för biblioteket. När det inte finns tillgång till en bibliotekarie kan inte biblioteket utnyttjas på ett effektivt sätt. Kulturrådets översyn av skolbiblioteken bekräftar bilden av att kvaliteten är mycket ojämn. Vi tror att skolbiblioteken har en stor betydelse för lärandet och för lusten att läsa. Vi förväntar oss därför att de kommuner vars skolbibliotek har en låg standard använder resurser från våra ökade statsbidrag till kommunerna till att förbättra kvaliteten i skolbiblioteken.

5 Särskilda läsfrämjande insatser

Staten har under en lång tid försökt främja läsandet genom olika former av läsfrämjande insatser. Genom olika kanaler har ett statligt stöd gått till olika föreningar och organisationer som arbetat för att främja läsandet. De statliga satsningarna för att främja läsandet är mycket viktiga. Att sprida läsandets konst är en avgörande demokratifråga. Det är dock viktigt att de statliga insatserna verkligen leder fram till positiva effekter på läsandet. Vi anser därför att det bör göras en utvärdering av de statliga insatserna för läsandet för att se om de önskade effekterna uppnås.

Staten har inte ensam ansvar för att främja läsandet. Vi anser att hela samhället – såväl den offentliga som den privata och den ideella sektorn – måste ta ansvar för ett levande kulturliv. Vi anser därför att det är glädjande när det växer fram ideella organisationer som helt utan statliga bidrag gör en stor insats för att främja språket och läsandet. Ett sådant exempel är Läsrörelsen som tack vare sponsring från förlag och ideella insatser kan genomföra en nationell kampanj för läsning.

5.1 En bok för alla

En bok för alla är ett bokförlag som startades av Litteraturfrämjandet med statligt stöd 1976. Syftet var att till ett kraftigt subventionerat pris ge ut kvalitetslitteratur för barn och vuxna och på så sätt verka för att öka läsningen i landet. Sedan dess har verksamheten fortsatt och idag ger förlaget normalt ut 40 böcker om året. Sedan några år tillbaka är verksamheten organiserad som ett ideellt aktiebolag samägt av ABF, Vuxenskolan, Föreningen Ordfront samt föreningen En bok för allas vänner. All eventuell vinst återförs till verksamheten. Situationen på bokmarknaden ser annorlunda ut idag i jämförelse med när En bok för alla grundades. Tack vare den kraftigt expanderande pocketboksmarknaden finns nu en stor mängd kvalitetslitteratur för vuxna tillgänglig till ett lågt pris. Den sänkta bokmomsen har fått ytterligare effekter på bokpriserna. Vi anser därför inte längre att det är motiverat att staten finansierar utgivning av vuxenlitteratur till lågpris och minskar därför anslaget till En bok för alla med 5 miljoner kronor. Syftet är att de statliga medlen till förlaget enbart ska användas för utgivning av barnlitteratur.

En bok för allas verksamhet har länge varit en av statens huvudsakliga läsfrämjande insatser. Vi ser därför att det är nödvändigt att göra en översyn av verksamheten för att utvärdera om förlaget uppnår sitt syfte eller om statens läsfrämjande insatser bättre skulle kunna drivas på något annat sätt. För ett par år sedan förlängde regeringen avtalet med En bok för alla utan att göra någon utvärdering av verksamhetens effekter på läsandet. Vi anser att det är oansvarigt och kräver att en översyn görs av verksamheten liksom av övriga läsfrämjande insatser.

5.2 LL-stiftelsen

Ett kristdemokratiskt mål för kulturpolitiken är att kulturen ska spridas till alla överallt. En viktig grupp blir då de funktionshindrade som ofta ställs utanför olika kulturevenemang, ibland på grund av att de helt enkelt inte kan ta sig in i lokalerna. För att kulturen ska bli tillgänglig för alla krävs därför särskilda insatser för de funktionshindrade. Det är bland annat detta som gör att Kristdemokraterna avsätter 10 miljoner kronor mer än regeringen till kulturlokaler för att dessa ska kunna handikappanpassas.

Inom litteraturområdet görs satsningar för funktionshindrade både på Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Stiftelsen för lättläst information och litteratur (LL-stiftelsen). LL-stiftelsen har till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för utvecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten drivs utan vinstsyfte och inom ramen för avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Verksamheten sprids i hög utsträckning genom länsombud. Inom omsorgen, handikapprörelsen och skolvärlden känner man idag relativt väl till de lättlästa alternativen. Utanför dessa kretsar är dock LL-utgivningen obekant för det stora flertalet.

Många, både barn och vuxna, skulle ha stor glädje av att få information och läsa böcker med lättläst text. Det gäller särskilt ur ett integrationsperspektiv. Genom LL:s nyhetstidning kunde invandrade svenskar som inte behärskar språket tillräckligt väl för att läsa en vanlig dagstidning få tillgång till nyheter.

Vi anser att en brett upplagd informationskampanj för att presentera utgivningen från Centrum för lättläst som idè bör genomföras. Det skulle ge en möjlighet att nå ut till flera målgrupper och till allmänheten. På sikt skulle en sådan ökad uppmärksamhet leda till ökad försäljning och därmed ökad egenfinansiering. För kampanjen bör anslås 1 miljon kronor som engångssumma under år 2002. Detta är särskilt angeläget nu när LL-stiftelsen även påbörjat en utgivning av lättläst barnlitteratur om vilken kunskap bör spridas i till fler grupper.

Stockholm den 22 oktober 2002
Helena Höij (kd)
Inger Davidson (kd)	Sven Brus (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Torsten Lindström (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Olle Sandahl (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)