Lätta vapen

Motion 2005/06:Ju423 av Håkan Juholt (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpningar av den svenska vapenlagen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svensk ratificering av Förenta nationernas s.k. eldvapenprotokoll.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödja en juridiskt bindande global konvention rörande vapenöverföringar i den riktning som anges i ramverksfördraget rörande internationella vapenöverföringar, Arms Trade Treaty.1

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UU.

Motivering

Lätta vapen är vår tids verkliga massförstörelsevapen. Den okontrollerade spridningen för med sig att fler än 500 000 människor skjuts till döds varje år – en person, varje minut, varje dygn, året om. Förenta nationerna beräknar att det finnas över 650 miljoner lätta vapen i världen, alltså en på var tionde person, och 7–8 miljoner nya lätta vapen produceras årligen.

Problemet är globalt och växer också i vårt eget land. Förra året användes skjutvapen i samband med mord, mordförsök eller rån i Sverige vid 1 187 tillfällen. Alltså ungefär tre gånger per dag. Den svenska polisens beslag av illegala vapen ökar för tredje året i rad.

I höstas lade Justitiedepartementet fram Ds 2004:32 angående ökad kontroll av vapen m.m. Utredningen anvisar en rad skärpningar av den svenska vapenlagstiftningen innebärande bland annat tidsbegränsning av vapenhandlartillstånd, reglering av effektbegränsade vapen, skärpning av lånebestämmelserna (lämplighetsintyg), skärpta krav för innehav av vapen för målskytte (vapengarderob) samt förbättringar avseende underrättelser mellan myndigheter i vapenärenden.

Det är angeläget att dessa skärpningar kommer till stånd eftersom det i gällande vapenlagstiftning finns flera kryphål som har utnyttjats och fortsätter att utnyttjas för olagliga eller annars olämpliga syften. Enligt Rikspolisstyrelsens uppskattning är Sverige exempelvis dessvärre ett transitland för ett tämligen betydande antal olagliga vapen.

En angränsande fråga till skärpningarna av den svenska vapenlagstiftningen är svensk ratificering av Förenta nationernas protokoll av år 2001 mot den olagliga framställningen av och handeln med eldvapen m.m. Protokollet skrevs under av Sverige den 10 januari 2002. Det är otillfredsställande att ännu tre och ett halvt år efter underskriften Sverige inte har ratificerat protokollet. Skälet härtill synes vara att EU-lagstiftning på området väntas. Det måste emellertid antas att FN:s vapenprotokoll är förenligt med kommande EU-lagstiftning – och vice versa. Bland EU-länderna har nämligen Belgien, Cypern, Estland, Holland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Slovenien ratificerat protokollet. Sverige bör utan vidare fördröjning följa dessa EU-länders ratificering.

Vidare finns synnerligen övertygande skäl för ett uttalat svenskt stöd för ramverksfördraget rörande internationella vapenöverföringar. Ramverksfördraget har mycket goda utsikter att bli en hörnsten i det globala arbetet för att minska antalet små och lätta vapen i omlopp och för att åstadkomma en ansvarsfull handel med dessa vapen.

Tiden är mogen och ett svenskt stöd är efterlyst eller snarare förväntat, allra helst om Sverige även framgent skall gå i bräschen för nedrustningsfrämjande åtgärder. Därför bör riksdagen uttrycka sitt stöd för Arms Trade Treaty, ramverksfördraget rörande internationella vapenöverföringar.

Stockholm den 29 september 2005

Håkan Juholt (s)