Ledighet för politiska förtroendeuppdrag

Motion 1992/93:K805 av Bengt Hurtig (v)

Rätten till ledighet för kommunala förtroendeuppdrag
regleras i 4 kap. 11 § i kommunallagen. Bestämmelsen
omfattar alla kommunala uppdrag och är användbar på
ledamöter och suppleanter i fullmäktige, styrelse och övriga
nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter. De
angivna reglerna säger endast att den förtroendevalde ''har
rätt till den ledighet från anställning som behövs för
uppdraget''.

Det finns inget direkt stöd i denna lagstiftning eller dess
förarbeten för att en förtroendevald med skifttjänstgöring
har rätt till ledighet från påföljande nattskift.

nDet lär inte finnas någon lagstiftning som reglerar rätten
till ledighet för de statliga uppdragen som nämndeman i
exempelvis tingsrätt och länsrätt. Mot bakgrund av den vikt
som tillmäts ett ökat politiskt engagemang hos
medborgarna måste detta anses ytterst otillfredsställande.

Ledighetsreglernas utformning för kommunala
förtroendeuppdrag innebär att den stora grupp på
arbetsmarknaden som har skiftarbete är utlämnad till sin
arbetsgivares godtycke om han eller hon skall ha möjlighet
att åta sig kommunala förtroendeuppdrag på
människovärdiga villkor.

Det är likaså en mycket allvarlig brist att det inte finns
någon ledighetslagstiftning för uppdrag som nämndeman.
Statligt och kommunalt anställda har i allmänhet rätt till
sådan ledighet enligt gällande kollektivavtal. Någon sådan
rätt förekommer normalt inte på den privata sidan.
Härigenom skapas en dålig representativitet hos
nämndemannakåren.

Jag anser att snabba lagstiftningsåtgärder för att ta bort
dessa orättvisor behövs. Behövlig ledighet för politiska
förtroendeuppdrag, också med hänsyn till skiftarbetandes
villkor, måste garanteras genom lagstiftning. Nämndemäns
rätt till ledighet för uppdrag måste också lagregleras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
de lagbestämmelser som reglerar rätten till ledighet för
politiska förtroendeuppdrag bör ses över i enlighet med vad
i motionen anförts.

Stockholm den 20 januari 1993

Bengt Hurtig (v)