Legitimering av naprapater

Motion 1990/91:So422 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m)

Naprapatin är en väl etablerad vårdform i Sverige. Den
intar en viktig plats som en medicinskt accepterad
komplettering av den samhällsorganiserade vården.
Legitimering av naprapater har varit ett återkommande
krav under senare år. Frågan har varit föremål för
riksdagsbehandling vid ett flertal tillfällen.

Den 30 maj 1989 beslöt riksdagen att Doctors of
Naprapathy bör prövas avseende en legitimation ''så snart
tillräckligt underlag för ett ställningstagande föreligger''
(1988/89:SoU23). I betänkandet konstateras samtidigt att
det inom naprapatin bedrivs ett seriöst arbete.

När riksdagen på nytt behandlade frågan om
legitimering av naprapater (1989/90:SoU24) hänvisade
utskottet till föregående års uttalande.

Vid en interpellationsdebatt i oktober 1990 svarade
socialminister Ingela Thalén att det fortfarande inte fanns
tillräckligt underlag för att kunna fatta beslut och att det
dessutom är socialstyrelsens uppgift att ta fram vetenskaplig
dokumentation av naprapaternas arbete. Så länge
socialstyrelsen inte fullgör denna uppgift, kommer
förmodligen socialministern fortsätta att hävda denna
ståndpunkt.

Underlaget torde dock redan finnas. En opartisk
utredning gjordes under hösten 1989 av en juridisk expert
inom hälso- och sjukvårdsområdet. Utredningen
konstaterade att de krav som legat till grund för en
legitimation som givits Doctors of Chiropractic är väl
uppfyllda även för naprapater.

Sedan 1970 finns utbildning av naprapater vid
Naprapatic School i Stockholm. Utbildningen är 4-årig och
motsvarar 160 universitetspoäng. Flertalet läraranställda är
utbildade läkare. Utbildningen omfattar grundmedicinska
ämnen, kliniska ämnen, klinisk praktik samt
examensarbete.

Naprapater med denna 4-åriga kvalificerade utbildning
vid Naprapatic School i Stockholm som har avlagt examen
som Doctor of Naprapathy uppfyller väl de krav som gäller
för en legitimation. Eftersom utbildningen är etablerad i
Sverige kan socialstyrelsen följa verksamheten på nära håll
och utöva kontroll.

Naprapaten, som är specialist på rörelseapparaten och
dess sjukdomar, samarbetar ofta med läkare och
sjukgymnast. Naprapati utnyttjas allt mer i den
förebyggande hälsovården, bl.a. inom företagshälsovården.
Läkare hänvisar ofta patienter till naprapat och
försäkringsbolag ersätter naprapatbehandlingar om
läkarremiss finns. Försäkringskassan i Västerås har en
naprapat anställd för förebyggande vård.

Förtroendet för den behandling som ges av naprapater
är mycket stort. Det finns ca 400 naprapatmottagningar som
utför ca 1 miljon behandlingar om året. Uppskattningsvis
200 000 patienter söker under ett år naprapat. Naprapatin
minskar lidande för tusentals människor som söker hjälp för
sina skador i rygg, nacke och leder.

Belastnings- och förslitningsskador har under senare år
ökat i oroande takt. Ryggont och skador i rörelseapparaten
orsakar ofta långa sjukskrivningsperioder. Det medför stort
lidande för patienten och dryga kostnader för samhället.
Med naprapatbehandling i tidigt skede kan
sjukskrivningstiden förkortas eller undvikas helt. Detta
innebär en avsevärd vinst för samhällsekonomin.

Naprapatin är den största och vanligaste behandlingen
inom manuell medicin i Sverige. Verksamheten har nått en
sådan omfattning att den bör föras in under samhällets
tillsyn. Riksdagen måste snarast avgöra den segdragna
legitimationsfrågan och medge legitimering av naprapater.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om legitimering av naprapater.

Stockholm den 21 januari 1991

Karin Falkmer (m)

Birgit Henriksson (m)