Levande skärgårdar

Motion 1999/2000:N241 av Rosita Runegrund och Åke Carnerö (kd)

1 Levande skärgårdar

Att skapa förutsättningar för en livskraftig landsbygd och skärgård med
människor i alla åldrar och med goda arbetsmöjligheter, god service, bra
miljö och rik kultur är ett centralt mål för den kristdemokratiska
regionalpolitiken. Skärgårdslandskapen är genom sin naturskönhet och
variationsrikedom av stort värde för friluftsliv och rekreation. De flesta
skärgårdar har haft bofast befolkning i många hundra år, vilket är en
förutsättning för att hålla skärgården levande.

I näringsutskottets betänkande (1998/99:NU7 sid. 33) anges att "de som
bor och arbetar i skärgården måste ha goda villkor och att kommunikationer,
service, skolor och en levande turism har stor betydelse för skärgårdens
befolkning. Detta gäller både åretruntboende och dem som bor och arbetar i
skärgårdarna sommartid." Detta positiva uttalande från utskottets sida om de
svenska skärgårdarna måste leda till att förutsättningarna för en sådan
situation skapas. Tvärtom har skärgårdsbefolkningens förutsättningar för
fortsatt utkomst och boende i skärgården försämrats.

Det måste vara ett riksintresse att Sveriges skärgårdar kan hållas levande.
Strävan måste vara att möjligheterna till boende i skärgården förstärks
liksom möjligheten till fast utkomst i "skärgårdsnäringar".

Ett sätt är att utveckla kompetens och idérikedom och på så sätt slå vakt
om befintlig verksamhet. Den kvinnliga kreativiteten måste tas tillvara och
deras ställning på arbetsmarknaden i skärgården stärkas. Kvinnorna är idag
de mest aktiva och pådrivande i skärgårdens samhällsföreningar och liknande
sammanslutningar.

Det övergripande målet är därför att behålla och skapa nya varaktiga
arbetstillfällen i skärgården i ett samspel mellan människa och natur och där
också hänsyn tas till den unika natur- och kulturmiljön. Härigenom uppnås
målet i en levande skärgård i ordets verkliga mening.

2 Fiskerinäring och småföretagande

Nya arbetstillfällen i våra skärgårdsområden måste i huvudsak tillkomma
inom småföretagen. Ju fler småföretag desto mindre sårbarhet vid en
konjunkturnedgång! Helt nödvändigt är att förenkla regelverket för före-
tagande. Nya arbetstillfällen ökar skatteintäkterna, vilket i sin tur kan ge
ytterligare jobb och bättre service. En livskraftig fiskerinäring är en
viktig förutsättning för en levande skärgård. Därför måste bl.a.
fiskerinäringens konkurrenssituation stärkas genom undanröjande av
konkurrenssnedvridande pålagor och skatter.

3 Utbildning

Det måste ges förutsättningar för ungdomsutbildning som dels inriktas på
skärgårdens traditionella näringar, dels bejakar den moderna
informationsteknikens möjligheter. Informationstekniken ger också
möjlighet att utveckla lokal kompetens- och vidareutbildning för vuxna i
samverkan med befintliga företag i skärgården.

4 Fastighetstaxeringen

Den nya fastighetstaxeringen innebär för många att det i stort sett är
omöjligt att bo kvar i de fastigheter som ofta gått i arv i flera
generationer. När regeringen höjt fastighetsbeskattningen samtidigt som
taxeringsvärdena skjutit i höjden försvåras och i vissa fall omöjliggörs
det för många att bo i skärgården. Många tvingas helt enkelt bort från
sina hem på grund av orimligt höga fastighets- och förmögenhetsskatter.
Likaså har den äldre generationen inte råd att bo kvar i sitt eget hus på
grund av upptrissade huspriser i attraktiva skärgårdssamhällen.

Fastighetsskatten måste snarast sänkas och särskilda regler för taxering och
beskattning av skärgårdsfastigheter införas.

5 Strukturfondsmedel

Genom Sveriges medlemskap i EU omfattas skärgården av EU:s
strukturfonder. De medel som står till förfogande för skärgården har till
syfte att stärka, stödja och utveckla förutsättningarna för en levande
skärgård. Medlen används till olika utvecklande projekt som ytterst skall
skapa bra förutsättningar och arbete för dem som vill bo och verka i
skärgården året om. Permanenta skärgårdskontor kan förvalta det
intresse, kunskap och lokala engagemang som finns bland skärgårdens
befolkning.

6 Myndighetssamordning

Avsaknaden av statlig samordning av myndighetsuppgifter i skärgården
kan leda till uppsägningar och därmed förlust av arbetstillfällen.
Sjöfartsverkets nedläggningar av sjöbevakningsstationer aktualiserar
frågan om nödvändigheten av samordning av olika statliga myndigheters
verksamhet i skärgårdsområdena. Försvaret, Kustbevakningen, Polisen,
Posten och SMHI är exempel på statliga verksamheter som är beroende
av att det finns boende i skärgården. När en myndighet prioriterar sina
egna besparingskrav kan detta leda till att kostnaderna ökar för andra. En
besparing hos en myndighet kan leda till en samhällsekonomisk förlust
på grund av att man inte ser till helheten. En bättre samordning av de
olika myndigheternas uppgifter bör innebära ökade förutsättningar för att
arbetstillfällen blir kvar i skärgården.

7 En samlad skärgårdspolitik

De praktiska konsekvenserna av skärgårdsutredningen från 1994 (SOU
1994:43) lyser fortfarande med sin frånvaro. Glesbygdsverket har sedan
nämnda utredning i ett brett samrådsförfarande med dem som är
engagerade i skärgårdsfrågorna arbetat fram ett nationellt strategiskt
handlingsprogram för skärgården. Underlag för beslutsfattande finns
således när det gäller skärgårdsproblematiken. För att undanröja de
olägenheter som skärgårdsbefolkningen nu är utsatt för bör förslag om en
samlad skärgårdspolitik läggas fram. Det är också nödvändigt att
tillskapa ett tydligt statligt samordningsansvar för skärgården.
Exempelvis skulle ett särskilt statligt skärgårdsråd kunna vara en väg att
gå för att få denna samordning till stånd. Det är inte tillräckligt att i
denna fråga hänvisa till regionala och lokala initiativ.

8 Skärgårdsbegreppet

Begreppet skärgård bör också vidgas till att gälla såväl fastlandsremsan i
typiska skärgårdsområden som öar både med och utan broförbindelse.
Sverige borde också verka för detta vidgade skärgårdsbegrepp inom EU
så att den nya programperioden för strukturfondsprogrammen kan
omfatta hela skärgården.

9 Skärgårdstrafik

Ett väl fungerande transportsystem sänker transportkostnaderna,
förbättrar konkurrenskraften och är en viktig förutsättning för att hela
Sverige ska kunna leva. Ju bättre samordningen är mellan olika
trafikslag, desto större blir vinsten. Detta är särskilt viktigt i och kring
våra skärgårdsområden.

För att kunna behålla levande skärgårdar spelar skärgårdstrafiken en viktig
roll mellan öar och till fastlandet. Bristande kommunikationer innebär att
skärgården avfolkas och att underlaget för samhällets service försvinner. I
syfte att ge skärgårdsområdena bättre möjligheter att utvecklas bör det
utredas vilka samhälleliga insatser som behövs och hur man kan lösa behovet
av trafikförbindelser i områden med litet underlag.

Vägverkets färjeleder ingår som en del i det statliga allmänna vägnätet. För
att en kommunal eller enskild färjeled ska få bidrag ska färjan vara avsedd
för transport av motorfordon. Bidrag utgår inte till fartygstrafik för enbart
persontransporter.

Eftersom färjetrafiken är en livsnerv för de boende på en ö är det angeläget
att tillämpningen av reglerna för färjetrafik blir enhetliga och bidrar till en
levande skärgård. I en separat motion har vi behandlat skärgårdstrafiken!

10 Förvärv av fritidsfastigheter

Möjligheten att hävda intresset av bosättning vid fastighetsöverlåtelse i
skärgårdarna är begränsade. I en separat motion menar vi att
kustsamhällen och kustområden måste ges förutsättningar att behålla den
åretruntboende befolkningen. En modell skulle därför vara att införa en
boendeplikt som innebär att kommunerna i sina detaljplaner ges
möjlighet att avgränsa områden för åretruntboende.

11 Försvarsmaktens betydelse

Under årens lopp har den svenska marinen spelat en stor roll för
skärgårdsbefolkningen i Bohuslän. Vid minst två befarade
senapsgasincidenter längs Bohuskusten har Marinen kunnat göra snabba
insatser mot fiskebåtar på grund av att ett av flottans fartyg fanns i
närheten. Otaliga sjöräddningsinsatser och sjuktransporter har
helikopterförbandet på Säve genomfört. Många människor i svåra
situationer har sina liv att tacka för deras snabba insatser. Helikoptern har
stor betydelse i det fredstida samhället när det gäller övervakning och
kontroll av sjöterritoriet samt stöd till samhället inom sjukvård och
räddningstjänst. Skärgårdsbefolkningen och fartygstrafiken ser
helikoptern som en trygg och säker sjöräddningsfunktion.

De olika förbanden på västkusten har också i samverkan med andra
myndigheter och organisationer genomfört stora sjöräddningsövningar och
annat förebyggande säkerhetsarbete. Ett väl fungerande räddningssamarbete i
Skagarrak och Kattegatt har utvecklats tillsammans med danska och norska
helikopterförband. Ett gott resultat av allt säkerhetsarbete kunde vi erfara vid
fartygsbranden på Kattegatt den gångna sommaren.

Sveriges långa kust kräver kontinuerlig övervakning bl.a. av våra vid-
sträckta skärgårdsområden och för att Sverige ska kunna markera sina
intressen i Västerhavet. Marina stridskrafter bör därför även i fortsättningen
baseras och utbildas i Göteborg liksom helikopterförbandet på Säve. Detta är
en viktig säkerhetspolitisk signaleffekt utifrån operativa behov som även är
positivt ur rekryteringssynpunkt. Som bonuseffekt ökar tryggheten i det
civila samhället till lands och sjöss i och kring rikets andra stad.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiskerinäringens konkurrenssituation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om informationsteknikens möjligheter att utveckla
kompetens- och vidareutbildning,2

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samordningsansvar för statliga verksamheter i
skärgården,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad politik
för utveckling av Sveriges skärgårdar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Försvarsmaktens betydelse på västkusten. 1
7.

Stockholm den 3 oktober 1999

Rosita Runegrund (kd)

Åke Carnerö (kd)

1 Yrkande 6 hänvisat till FöU.

2 Yrkande 2 hänvisat till UbU.