Lika villkor för elproduktion och eldistribution

Motion 2003/04:N279 av Lennart Beijer m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av internationell samordning av regelverk, skatter och avgifter för produktion, distribution och handel med el.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett svenskt offensivt arbete för en samordning, som prioriterar Norden, Östersjöområdet och EU.

2 Inledning

Sverige har under senare år blivit en allt mer integrerad del av världen. På energisidan har det skett stora förändringar på mycket kort tid. Från en elproduktion som var hårt reglerad har det skett ett radikalt scenbyte. I dag är Sverige, Norge, Finland och snart också Danmark delar av en gemensam fri elmarknad. Utvecklingen går snabbt framåt. Kablar till Tyskland och Polen, förbindelser med övriga nordiska länder och deras grannar binder samman och vidgar denna energimarknad i rask takt.

3 Energi och miljö

Elproduktionen i berörda länder sker på olika villkor. Norge har en elproduktion baserad helt på vattenkraft. I Sverige sker produktionen till lika delar med vatten och uran samt en liten del biobränslen. Finland har vattenkraft, kärnkraft och torv som bas. Danmark eldar mycket med kol, men har också en snabbt växande vindkraft.

Söder om Östersjön sker det mesta av elproduktionen med kol och uran som bränslen. I varierande grad betyder det att vårt behov av el påverkar miljön på olika sätt. Koldioxidutsläpp, radioaktivt avfall och kärnkraftens stora risker är de största hoten. Från olika utgångspunkter har det för dessa olika energisystem skapats helt olika system med skatter, avgifter och regelverk.

4 Fri marknad kräver lika villkor

En allt större del av handeln med el sker via den nordiska elbörsen Nord Pool. Denna nya marknad har inneburit rejäla prissänkningar på el, en effektivisering av produktionen och ett livligt utbyte av el över nationsgränserna. Med tanke på att handeln nu sker på marknadsmässiga villkor är det av största vikt att de företag som producerar, förmedlar och säljer el gör detta på så likartade grunder som möjligt.

5 Miljön kräver lika villkor

En elmarknad som enbart utgår från affärsmässiga intressen utan hänsyn till miljön får ohållbara effekter. Med tanke på de olika utgångslägen elproduktionen har i den nya marknad som växer fram, är det därför av stor vikt att miljöregler, skatter och avgifter anpassas på ett sådant sätt att vi kan åstadkomma en hållbar och uthållig utveckling.

Det är likaså uppenbart att Kyotoprotokollets åtaganden om att minska och begränsa klimatpåverkande gaser måste få genomslag i de förhållanden som reglerar vårt behov av energi, inte minst då el.

6 Sveriges roll

Sverige är engagerat i arbetet med att anpassa och integrera energisystemen. Det är emellertid ett svårt arbete, inte minst med tanke på de vitt skilda utgångspunkterna. Det är alltså av stor vikt att arbetet bedrivs med stort tålamod, samt att det sker samordnat och på olika nivåer och fronter samtidigt. Det behövs ett klassiskt mellanstatligt samarbete där varje nation får chansen att delta på lika villkor.

Det är vår uppfattning att Sverige måste bli än mer aktivt och pådrivande för att, i första hand, åstadkomma lika villkor inom produktion, distribution och handel med el. Som så ofta är den fria rörligheten för kapital och kommers långt före den nödvändiga anpassningen av regelverk, skatter och avgifter. Detta skapar inte bara obalans i konkurrensvillkoren, utan också stora miljöproblem.

Det är nödvändigt att ge arbetet med en samordning av dessa villkor högsta prioritet genom att skapa en slagkraftig organisation på departementsnivå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Den naturliga kontaktytan är våra nordiska grannar och Nordiska rådet. Eftersom kablar, ökad handel och ägande i energiföretag i olika länder också berör hela området kring Östersjön – Tyskland, Polen, Estland, Lettland och Litauen samt Ryssland – borde detta också vara ett prioriterat område. Slutligen är det självklart att också öka ansträngningarna för att förmå EU att likställa regelverket för handeln med el. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2003
Lennart Beijer (v)
Lars Bäckström (v)	Marie Engström (v)
Siv Holma (v)	Per Rosengren (v)
Gunilla Wahlén (v)