Livskvalitet för funktionshindrade

Motion 2000/01:So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
2000-10-05
Granskning
2000-10-11
Hänvisning
2000-10-11
Bordläggning
2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sammanfattning
Centerpartiet tar i motionen upp förslag för att förbättra
situationen för människor med psykiska funktionshinder,
bl.a. att det bör göras en genomgång av förbättringar i lagen
om stöd och service för att det ska ges rätt till daglig
verksamhet. Vidare föreslår vi att det "personliga ombudet"
ska ha en självständig roll för att kunna företräda den
enskilde. Regeringen bör också återkomma med en
sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda
funktionshinder - i synnerhet mot bakgrund av att det
fortfarande finns brister i psyk-ädel-reformen.
Vi anser att arbetshandikappade måste tillförsäkras rätten till ett aktivt
arbetsliv. Med en decentraliserad arbetsmarknadspolitik och ett flexibelt och
förbättrat lönebidragssystem ökar vi möjligheterna till lokala lösningar i
samråd med den enskilde. Arbetslinjen måste gälla framför passiva bidrag.
Förtidspensionering av unga funktionshindrade ska undvikas.
Vår uppfattning är att alla människor har, och ska ha möjlighet att delta i
samhällsarbetet - var och en efter sin förmåga. Samhället bör formas efter
dessa förutsättningar. Därför ska socialförsäkringarna så långt som möjligt
innehålla incitament till arbete, framför att uppbära passivt stöd.
Förtidspensionering av unga funktionshindrade ska undvikas. Målet för
handikappolitiken bör enligt vår uppfattning vara att människor ska ges makt
över sitt eget liv och att var och en ska ha möjlighet att verka utifrån sina
individuella förutsättningar.
Likvärdiga möjligheter att följa och medverka i den offentliga debatten är
en viktig demokratifråga. Det gäller bl.a. personer med syn- och
hörselnedsättningar. Vi anser att radio- och TV-sändningar ska vara
tillgängliga, även för dem som har begränsningar i syn eller hörsel. Den
digitala tekniken gör det möjligt att införa nya tjänster.
Informationstekniken kan, rätt utnyttjad, användas för att höja
livskvaliteten hos människor. Centerpartiet bejakar teknikutvecklingen och
understryker att IT-samhället måste göras rejält tillgängligt för
funktionshindrade. Centerpartiet vill förbättra tillgängligheten till allmänna
samlingslokaler och därför föreslår vi en översyn av stödet som utgår till
dessa.
Innehållsförteckning
 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett ytterligare mål för handikappolitiken som innebär att
arbetet särskilt inriktas på att ge alla människor, oberoende av
förutsättningar, makt över sitt eget liv.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en sammanhållen politik för människor med psykiska och
dolda funktionshinder.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i
förvaltningslagen kring bemötandefrågor.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Handikappombudsmannen bör utses av riksdagen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av stödet till samlingslokaler ur
handikappsynpunkt.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av en hjälpmedelsgaranti.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förändring av regelverket kring bilstödet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förbättringar av färdtjänsten. 2
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett särskilt stöd för IT-produkter.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tillgång till service på lika villkor.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett utökat och mer flexibelt lönebidragssystem. 3
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ingen under 30 år skall förtidspensioneras. 4
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de personliga ombuden bör ha en självständig ställning.
16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om
stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som angivits i
motionen.
17.
1 Yrkande 3 hänvisat till KU.
2 Yrkande 8 hänvisat till TU.
3 Yrkande 11 hänvisat till AU.
4 Yrkande 12 hänvisat till SfU.
Inledning
Centerpartiet vill bygga ett samhälle för alla, där alla
medborgare behandlas med respekt och ges likvärdiga
möjligheter. Människor med funktionshinder ska kunna
verka i samhället som aktiva medborgare. Det vill säga de
ska ha möjlighet till arbete, utbildning, en varierande, rik
fritid och ha likvärdiga möjligheter att delta i
samhällsdebatten på samma villkor som alla andra.
Ett pluralistiskt samhälle tar till vara erfarenheter från människor med
olika bakgrund och erfarenheter. Politiken måste inriktas på att skapa ett
samhälle för alla, på lika villkor. Fortfarande återstår ett grannlaga arbete
med
att ta bort diskriminerande regler och barriärer.
Ett samhälle där individen får växa sig stark måste präglas av mångfald
och bejakande av skillnader och olikheter mellan människor. Människor
måste både få och uppmuntras att utveckla sina unika egenskaper, i strävan
efter självförverkligande. Bejakandet av olikheten och tilltron till varje
människas förmåga att själv inrätta sitt liv är grunden i det öppna och
decentraliserade samhället.
Att ta bort problem, som hindrar människor från att aktivt kunna ta del i
samhället, är en viktig jämlikhetsfråga. För att kunna delta i ett aktivt
samhällsliv måste de hinder som i dag finns elimineras. Behovsprövning och
detaljstyrning måste paras med sunt förnuft i bedömningsfrågor. Kravet på att
integriteten skyddas så långt möjligt för den hjälpsökande måste vara en
självklarhet.
Riksdagen antog i våras en handlingsplan för handikappolitiken.
Centerpartiets kritik mot regeringens förslag var att planen var ganska allmänt
hållen, utredande och i vissa delar alltför begränsande. Det är, vilket också
ska sägas, ändå steg som tas i rätt riktning. En kritik som vi framförde var att
regeringen hade ett snävt samhällsperspektiv på handikappolitiken, istället för
att lyfta fram den enskildes förutsättningar. Centerpartiet anser att ett mål
för
handikappolitiken bör vara ett samhälle där alla människor har makt över sitt
eget liv och där var och en har möjlighet att verka utefter sina individuella
förutsättningar. Det innebär också att det handikappolitiska arbetet ska
inriktas särskilt på att ge alla människor, oberoende av förutsättningar, makt
över sitt eget liv. Detta bör ges regeringen till känna.
Människor med dolda funktionshinder ska ha möjlighet i samhällslivet
enligt samma villkor som andra. De problem som dessa människor möter är
av en annan karaktär än de med synliga handikapp, men det kan ändå vara
besvärligt att delta i samhällslivet på lika villkor som andra människor.
Psykiskt funktionshindrade möts ofta med fördomar och har andra svårigheter
som inte syns, men barriärerna kan vara lika stora som vid ett fysiskt
funktionshinder. Regeringen bör återkomma med en sammanhållen politik för
människor med psykiska och dolda funktionshinder - i synnerhet mot
bakgrund av att det fortfarande finns brister i psyk-ädel-reformen. Detta bör
ges regeringen till känna.
Bemötande
Många medborgare uppger att de i sina kontakter med
myndigheter och förvaltningar känner sig kränkta då de inte
bemöts med respekt och förståelse. Det gäller såväl på de
statliga som på de kommunala förvaltningarna. Oberoende
av bakgrund eller förutsättningar måste människor bemötas
med respekt för att känna trygghet och säkerhet i
myndighetskontakten. Under kort tid har alla myndigheter
genomgått flera och stora förändringsprocesser. Detta har
medfört minskat antal anställda samtidigt som kraven ökat.
Långa handläggningstider är ett annat mycket stort problem
som funktionshindrade utsätts för i sina kontakter med
myndigheter.
I förvaltningslagen finns angivet vilka rättigheter medborgare har i fråga
om att ta del av handlingar, information m.m. Det vi i detta sammanhang
saknar är riktlinjer för bemötande av medborgarna. I förvaltningslagen bör
införas ett tillägg angående bemötandefrågor. Riksdagen bör begära förslag
om ändring i förvaltningslagen i enlighet med vad som föreslagits ovan.
Centerpartiet anser att Handikappombudsmannens ställning bör stärkas.
Centerpartiet har i en annan motion lagt förslag om en sammanhållen
lagstiftning och att en vidareutveckling av det blir en sammanhållen
ombudsmannafunktion som utses av riksdagen. Centerpartiet anser att ett
första steg att stärka Handikappombudsmannens ställning är att flytta över
funktionen från regeringen till riksdagen och låta Handikappombudsmannen
utses av riksdagen på samma sätt som JO utses. Detta bör ges regeringen till
känna.
Tillgänglighet
Tillgängliga mötesplatser är en viktig del för att
funktionshindrade ska ha samma möjligheter som andra att
delta i möten och sammankomster. De allmänna
samlingslokalerna måste därför göras tillgängliga. Det gäller
inte minst de föreningsdrivna samlingslokalerna som idag
omfattar ca 3000 möteslokaler. Centerpartiet anser att staten
aktivt bör stödja upprustningar som gör samlingslokalerna
tillgängliga, och vi har motionerat om en höjning av anslaget
till allmänna samlingslokaler. Centerpartiet anser dessutom
att regeringen bör göra en översyn av stödet till
samlingslokaler ur handikappsynpunkt. Detta bör ges
regeringen till känna.
Varje sektor i samhället borde ges ett lagstadgat ansvar för att respektive
sektors utbud av service och tjänster blir tillgängliga för människor med
funktionshinder. Inte minst den offentliga sektorn borde föregå med insatser
för att underlätta för alla att delta i samhällslivet.
Likvärdiga möjligheter att följa och medverka i den offentliga debatten är
en viktig demokratifråga. Det gäller bl.a. personer med syn- och
hörselnedsättningar. Vi anser att radio- och TV-sändningar ska vara
tillgängliga, även för dem som har begränsningar i syn eller hörsel. Den
digitala tekniken gör det möjligt att införa nya tjänster. Detta är rimliga krav
att ställa på berörda företag. Även tillgängligheten till vallokaler, riksdagen
och andra "demokratiska hus" är naturligtvis viktig, liksom för lokaler
allmänt.
Hjälpmedel
Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har en stor betydelse
för funktionshindrades välmående. Att få hjälp att förbättra
och vidmakthålla sin funktionsförmåga är viktigt för en god
livskvalitet. Hjälpmedel för rehabilitering och trygghet
måste säkras. En helhetssyn och samlad bedömning måste
göras i ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting.
Långa väntetider för att erhålla hjälpmedel eller få dem
reparerade innebär svårigheter för funktionshindrade att
verka i samhället på lika villkor som andra. Bristen på
hjälpmedel för att kunna leva ett fullvärdigt liv betyder att
man under väntetiden inte kan delta i social gemenskap. Här
borde en hjälpmedelsgaranti, med normer för väntetider för
utprovning och reparationsarbete fastställda till rimliga
tidsgränser, kunna genomföras. Detta bör ges regeringen till
känna.
Många köar inom sjukvården för att få sina behandlingsbara
funktionshinder åtgärdade. Dessa funktionsnedsättningar är ett hinder för ett
normalt liv samtidigt utan stödbehov från samhället i övrigt. Köerna inom
sjukvården för åldersbetingade funktionshinder som t.ex. grå starr, nedsatt
hörsel eller förslitningsskador bidrar till minskad livskvalitet och stora
kostnader för samhället. Centerpartiet anser att det behövs en ny vårdgaranti.
När ramarna för sjukvården vidgas måste ambitionen vara att skyndsamt
arbeta bort köerna vad än diagnosen gäller och att man inom tre månader ska
ha fått anvisad behandling. Valfriheten ska omfatta samtliga godkända
vårdgivare inom öppenvården och privata vårdgivare. Patienten ska kunna
välja sjukhus i hela landet och på lika villkor kunna besöka specialistläkare
hos landstinget som hos privata vårdgivare med avtal. Centerpartiet har i ett
annat sammanhang motionerat om vård- och tillgänglighetsgaranti. En
permanent finansiell samordning är också av betydelse för funktionshindrades
möjlighet att få tillgång till rehabilitering och habilitering. Centerpartiet
har i
motionen om vården och omsorgen föreslagit permanent finansiell
samordning.
Bilstödet
För många funktionshindrade ger tillgång till bil en
möjlighet till ett fritt och oberoende liv samt är en
förutsättning för att delta i arbetslivet. Bilstödet är ett
värdefullt anpassningsbidrag som ger funktionshindrade
förbättrade ekonomiska förutsättningar. Det finns en hel del
åtgärder som behöver vidtas för att förbättra bidragets
funktionssätt och öka effektivitet och snabbhet i
beslutsprocessen. Det finns också enskilda regler som
behöver belysas, t.ex. åldersgränserna vid 50 respektive 65
år. Regeringens pågående översyn av regelverket bör
omfatta åldersgränserna samt personkretsen som kan få
bilstöd. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till
förändringar som inte sätter gränser vid ålder utan istället
grundas på behovet av bil och fokuserar på den enskildes
möjligheter att delta i samhället på lika villkor som alla
andra. Detta bör ges regeringen till känna.
Färdtjänsten har på sina håll mycket stora problem, väntetiderna är långa,
det krävs lång förbeställning och det är svårt att veta vart man ska vända sig
med klagomål. Tillsynsansvaret är oklart. En väl fungerande färdtjänst är för
många människor en av få möjligheter till ett normalt socialt umgänge och
möjlighet att komma i åtnjutande av nödvändig samhällsservice. Problemen
inom färdtjänsten måste åtgärdas. Detta bör ges regeringen till känna.
IT
Informationstekniken kan, rätt utnyttjad, användas för att
höja livskvaliteten hos människor. Centerpartiet bejakar
teknikutvecklingen och understryker att IT-samhället måste
göras rejält tillgängligt för funktionshindrade. Vi driver
också på för en snabbare utbyggnad av telemedicinen, vilket
gör vården mer tillgänglig för fler och skapar bättre
möjligheter för konsultation och fortbildning. En översyn
bör göras av sjukvårdshuvudmännens förskrivning av IT-
hjälpmedel. Det bör i sammanhanget övervägas om det
behövs ett särskilt stöd för anpassning av IT-produkter.
Teknikutnyttjandet kan i vissa sammanhang vara ett hinder för
funktionshindrade att få likvärdig service som alla andra. Ett exempel på detta
är bankernas övergång till Internetbanker om det leder till att fler bank-
respektive postkontor läggs ner. Därför är det angeläget att utreda om en
lagreglering av likvärdig tillgänglighet till service för alla. Detta bör ges
regeringen till känna.
Arbete
Rätten till arbete måste gälla alla grupper i samhället. Då
måste samhället även kunna tillvarata funktionshindrades
arbetskapacitet, så att de genom eget arbete efter sin förmåga
kan bidra till egen försörjning och få en förbättrad
livssituation. Först då kan man uppnå full delaktighet och
jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att kunna delta på
arbetsmarknaden. Funktionshindrade har, generellt, svårare
än andra att komma ut i arbete. Vi anser att
arbetshandikappade måste tillförsäkras rätten till ett aktivt
arbetsliv. Med en decentraliserad arbetsmarknadspolitik och
ett flexibelt och förbättrat lönebidragssystem ökar vi
möjligheterna till lokala lösningar i samråd med den
enskilde. Arbetslinjen måste gälla framför passiva bidrag.
För Centerpartiet är det angeläget att se till att de funktionshindrade kan ha
en plats på arbetsmarknaden. Centerpartiet anser att lönebidragssystemet i all
huvudsak är bra, men att det kan finnas anledning att göra det mer flexibelt.
Lönebidragssystemet är en del i arbetsmarknadspolitiken och bör utökas för
att påskynda målsättningen om att alla människor ska ha möjlighet till en
egen försörjning. Detta bör ges regeringen till känna.
Förtidspensionering av unga
I Sverige är det möjligt att förtidspensioneras vid 16 års
ålder. Förra året hade närmare 3400 personer under 20 år
förtidspension eller sjukbidrag. Bland personer under 30 år
ökar antalet förtidspensioneringar.
Förtidspensioneringen i sin nuvarande form tillkom under 1960-talet, i en
helt annat tid och under helt andra förutsättningar än de som råder idag.
Ungdomstiden har förlängts, bl.a. går 98 procent av ungdomarna vidare från
grundskolan till studier inom gymnasieskolan. Dessutom har
arbetsmarknaden förändrats - numera är det ovanligt att unga får ett
stadigvarande förvärvsarbete innan de fyllt 20 år.
Sverige ska vara ett samhälle tillgängligt för alla. Vi måste våga tro på
människors förmåga och vilja att arbeta eller studera. Trots detta erbjuds unga
funktionshindrade förtidspension, i många fall, innan andra vägar är prövade.
Särskilt oroande är att förtidspensioneringarna bland personer ökar trots
ambitionen att pröva andra möjligheter. Förtidspensionering leder till ett
passivt liv som gör att de inte får möjlighet till utbildning och rehabilitering
som de annars kan kräva.
Många unga upplever det kränkande att i tidiga år erbjudas förtidspension
eftersom det signalerar att man inte har möjlighet att arbeta.
Förtidspensionering leder till passivisering, men det är ändå svårt att tacka
nej. Pensioneringen innebär trots allt ett extra ekonomiskt stöd, och när
erbjudandet kommer kan det vara svårt att se att vägarna till arbete och
utbildning stängs.
Förtidspensionsutredningen avlämnade i augusti 1998 betänkandet Unga i
ohälsoförsäkringen - tid för aktivitet och utveckling (SOU 1998:106). Den
lämnade bl.a. förslag om att ingen ska förtidspensioneras före 30 års ålder.
Istället ska man kunna få habiliteringspenning eller långtidssjukpenning. Den
föreslog också en höjd åldersgräns för ersättning vid långvarigt nedsatt
arbetsförmåga. Förslaget har remissbehandlats men regeringen avvaktar med
förslag.
Vår uppfattning är att alla människor har, och ska ha möjlighet att delta i
samhällsarbetet - var och en efter sin förmåga. Samhället bör formas efter
dessa förutsättningar. Därför ska socialförsäkringarna så långt som möjligt
innehålla incitament till arbete, framför att förorda passivt stöd.
Förtidspensionering av unga funktionshindrade ska undvikas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Assistans och personligt
ombud
Reformen om personlig assistans infördes med Centerpartiet
i regeringsställning. Reformen innebar stöd och service till
vissa funktionshindrade, s.k. personlig assistans. Reformen
har inneburit en ökad frihet och en större möjlighet till ett
självständigt, tryggare liv för en funktionshindrad - hon eller
han har fått makt över sitt eget liv. Livskvaliteten har
därmed ökat på ett mycket positivt sätt. Assistansreformen
har inneburit ökad trygghet och avlastning för de anhöriga.
Stödet är också utformat så att det har kunnat anpassas till
den enskildes behov.
Centerpartiet motionerade med anledning av propositionen Nationell
handlingsplan för äldrepolitiken 1997/98:113 om att personer som erhållit
assistans före 65 års ålder skulle få behålla den även efter 65-årsdagen.
Centerpartiets förslag blev riksdagens beslut och riksdagen uppmanade
regeringen att återkomma med förslag till riksdagen. Regeringen har skjutit
på frågan men från kommande årsskiftet ska Centerpartiets förslag bli
verklighet, om det vinner riksdagens gehör. Vi ser också med tillfredsställelse
att regeringen har föreslagit att personer som har haft assistans men förlorat
den på grund av att de fyllt 65 år kan återfå insatsen om de ansöker om detta.
Assistansersättning ska kunna utgå till den funktionshindrade när han eller
hon vistas i barnomsorg, skola eller annan daglig verksamhet då det föreligger
särskilda skäl för detta. Centerpartiet anser att barn och ungdomar som är i
behov av en personlig ledsagare ska kunna få ersättning för assistans för de
timmar som barnet är i barnomsorg eller skola. Det kan finnas anledning att
skärpa lagen ytterligare i detta avseende. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära förslag om förändring i lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade så att barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet
garanteras. Detta bör ges regeringen till känna.
Psykiskt
funktionshindrade
Psykiatrireformen tillkom för att förbättra livsvillkoren för
de psykiskt funktionshindrade genom att bland annat
stimulera utbyggnaden av bostäder och utveckla daglig
verksamhet. Det krav på samverkan som ställdes, framför
allt mellan socialtjänsten och psykiatrin, har inte kunnat
förverkligats fullt ut. Centerpartiet anser därför att
rehabiliteringsinsatserna liksom samverkan mellan kommun
och landsting bör förbättras samtidigt som brukar- och
frivilligorganisationer bör få ett ökat stöd för sina insatser.
Dessutom bör rätten till personlig assistans utvidgas till att
gälla personer med psykiska funktionshinder. Personer med
psykiska funktionshinder möter kanske andra svårigheter i
samhället än personer med fysiska funktionshinder men har
lika stort behov av att få en personlig ledsagare. Detta kan
många gånger vara nödvändigt eller helt avgörande för att
kunna leva ett någorlunda normalt liv. Förutsättningarna för
att utvidga assistansreformen till att gälla personer med
psykiska funktionshinder bör utredas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Personliga ombud för psykiskt funktionshindrade är en efterlängtad reform
för personer som är i behov av hjälp och stöd för att kunna verka i samhället.
Det personliga ombudet ska företräda den enskilde i olika situationer, ge råd
och stöd samt stärka den enskildes initiativförmåga. Centerpartiet anser att det
personliga ombudet bör ha en självständig roll - i förhållande till
huvudmännen - för att kunna företräda den enskilde och därmed stärka den
enskilde. Detta bör ges regeringen till känna.
När lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (1993:387)
antogs, förutsattes att arbetsmarknaden skulle vara tillgänglig för personer
med psykiskt funktionhinder, men situationen är en helt annan. Många
psykiskt funktionshindrade har mycket svårt att få tillgång till den normala
arbetsmarknaden, och eftersom denna grupp är undantagen från daglig
verksamhet enligt LSS, blir de funktionshindrade ofta isolerade och
sysslolösa,  vilket förvärrar situationen ytterligare för personer med psykiskt
funktionshinder. LSS ger rätt till funktionshindrade att få särskilda insatser.
Men den grupp som vi här vill peka på, s.k. personkrets tre, 1 § stycke 3, är
undantagen från daglig verksamhet, då den enligt 9 § stycke 10 beskrivs som
"personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar
sig". Begränsningen gjordes med motivet att arbetsmarknaden borde finnas
till hands för denna grupp. Så har det inte blivit och undantaget har därför
drabbat psykiskt funktionshindrade svårt. De drabbade är en grupp där inte
minst isolering och oförmåga till initiativ är en del av funktionshindret.
Centerpartiet anser att undantaget i 7 § bör tas bort och att personkrets 3 även
har rätt till daglig verksamhet enligt 9 § första stycket 10. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till förändring av LSS enligt ovan.
Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2000
Kenneth Johansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Agne Hansson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Gunnel Wallin (c)


Yrkanden (47)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ytterligare mål för handikappolitiken som innebär att arbetet särskilt inriktas på att ge alla människor, oberoende av förutsättningar, makt över sitt eget liv.
    Behandlas i
  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ytterligare mål för handikappolitiken som innebär att arbetet särskilt inriktas på att ge alla människor, oberoende av förutsättningar, makt över sitt eget liv.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.
    Behandlas i
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.
    Behandlas i
  • 3
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i förvaltningslagen kring bemötandefrågor.1
    Behandlas i
  • 3
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i förvaltningslagen kring bemötandefrågor.
    Behandlas i
  • 3
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i förvaltningslagen kring bemötandefrågor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Handikappombudsmannen bör utses av riksdagen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Handikappombudsmannen bör utses av riksdagen.
    Behandlas i
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Handikappombudsmannen bör utses av riksdagen.
    Behandlas i
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av stödet till samlingslokaler ur handikappsynpunkt.
    Behandlas i
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av stödet till samlingslokaler ur handikappsynpunkt.
    Behandlas i
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av stödet till samlingslokaler ur handikappsynpunkt.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en hjälpmedelsgaranti.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en hjälpmedelsgaranti.
    Behandlas i
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en hjälpmedelsgaranti.
    Behandlas i
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av regelverket kring bilstödet.
    Behandlas i
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av regelverket kring bilstödet.
    Behandlas i
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av regelverket kring bilstödet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förbättringar av färdtjänsten.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förbättringar av färdtjänsten. 2
    Behandlas i
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förbättringar av färdtjänsten.
    Behandlas i
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett särskilt stöd för IT-produkter.
    Behandlas i
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett särskilt stöd för IT-produkter.
    Behandlas i
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett särskilt stöd för IT-produkter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till service på lika villkor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 10
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till service på lika villkor.
    Behandlas i
  • 10
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgång till service på lika villkor.
    Behandlas i
  • 11
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett utökat och mer flexibelt lönebidragssystem. 3
    Behandlas i
  • 11
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett utökat och mer flexibelt lönebidragssystem.
    Behandlas i
  • 11
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett utökat och mer flexibelt lönebidragssystem.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 12
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ingen under 30 år skall förtidspensioneras.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 12
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ingen under 30 år skall förtidspensioneras. 4
    Behandlas i
  • 12
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ingen under 30 år skall förtidspensioneras.
    Behandlas i
  • 13
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet.
    Behandlas i
  • 13
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet.
    Behandlas i
  • 13
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 14
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 14
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.
    Behandlas i
  • 14
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.
    Behandlas i
  • 15
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de personliga ombuden bör ha en självständig ställning.
    Behandlas i
  • 15
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de personliga ombuden bör ha en självständig ställning.
    Behandlas i
  • 15
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de personliga ombuden bör ha en självständig ställning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 16
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som angivits i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 16
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som angivits i motionen.
    Behandlas i
  • 16
    Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som angivits i motionen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.