Livslångt lärande och totalförsvarsplikt

Motion 2002/03:Fö219 av Berit Jóhannesson m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa totalförsvarspliktsutbildningen i regeringens nationella plan för det livslånga lärandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Försvarsmakten och de utbildningsanordnare som utbildar civilpliktiga i uppdrag att informera arbetsgivare och skolor om pliktutbildning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av det pensionsgrundande beloppet för totalförsvarspliktiga i syfte att förbättra detsamma.1

1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.

2 Livslångt lärande och totalförsvarsplikt

Redan 1996 träffades OECD – Organisation for economic co-operation and development – ländernas utbildningsministrar för att skapa en gemensam strategi med syfte att göra ett livslångt lärande till en verklighet för alla. Våren 2001 lade regeringen fram en proposition som behandlade förutsättningar för vuxnas lärande respektive kvalificerad yrkesutbildning. Ett av målen var att forma en nationell strategi för utveckling av det livslånga lärandet. Enligt regeringen skall en sådan nationell strategi stödja all form av inlärning, vilket kommer att kräva att samarbetet mellan olika politiska verksamhetsområden utvecklas. Behovet att erkänna och ta till vara kunskap oberoende hur den har förvärvats är tydligt.

Vad som är anmärkningsvärt är att den av staten arrangerade och prioriterade pliktutbildningen inte nämndes i sammanhanget, trots att det ofta har framhållits av både regeringen och myndighetsföreträdare att plikttjänstgöringen ger kompetenser, färdigheter och erfarenheter som är betydelsefulla i det civila samhället och som är utvecklande för individen. Att på det här sättet glömma bort runt 16 000 ungdomar varje år är inte bara oansvarigt gentemot de totalförsvarspliktiga, som under ca ett år hindras studera eller arbeta, utan även ett slöseri med hela samhällets resurser.

Pliktutbildningen är dyr, den innebär en stor kostnad för skattebetalarna. Det skulle innebära en stor samhällsekonomisk vinst om utbildningen gav exempelvis högskolepoäng. Genom att låta totalförsvarspliktiga tillgodoräkna sig utbildningsmoment genomförda i det militära och de civila pliktutbildningarna, slipper staten betala ut studiemedel till dessa ungdomar för samma utbildning i det civila. Staten kan således rikta frigjorda studiemedel till andra utbildningsprogram och ge de lediga studieplatserna till ytterligare ungdomar. I förlängningen skulle även studenter kunna utnyttja totalförsvarets kursutbud så att det civila utbildningsväsendet inte behöver anordna egna, motsvarande kurser. Ett sådant samarbete skulle också främja Försvarsmaktens integration i det övriga samhället, vilket torde vara i allas intresse.

Självklart borde totalförsvarspliktsutbildningen utgöra en viktig byggsten i regeringens nationella strategi för livslångt lärande. Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet och Försvarsdepartementet måste inleda ett aktivt samarbete för att undgå liknande missar i framtiden. Dagens resursslöseri måste stoppas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3 Information om totalförsvarsplikten till arbetsgivare och skolor

I dag när endast en sjättedel av årskullen genomgår civil- eller värnpliktsutbildning finns risken att samhället inte har tillräcklig förståelse för verksamheten. I förlängningen kan pliktutbildningen bli en anti-merit genom att arbetsgivare som inte själva gjort t.ex. värnplikt skapar sig en felaktig bild av vad det innebär. För att undvika detta måste Försvarsmakten och de civila utbildningsanordnarna aktivt informera arbetsgivare och högre utbildningsinstanser om de kvaliteter och erfarenheter man erhåller genom pliktutbildningen i allmänhet. De måste också informeras om de specialistutbildningar som de totalförsvarspliktiga genomgår för att förstå och beakta denna kompetens när före detta civil- och värnpliktiga söker jobb eller utbildning. Det här handlar till stor del om förståelse. Detta är ett led i arbetet för att öka det civila meritvärdet för totalförsvarsutbildningen. Ett högt civilt meritvärde är ett måste för att Försvarsmakten och de civila utbildningsanordnarna skall kunna locka till sig de ungdomar som når upp till de krav som utbildningen kräver. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4 Förbättra det pensionsgrundade beloppet för totalförsvarspliktiga

En civil- eller värnpliktig som blir inkallad till grundutbildning förlorar, bara genom att tjänstgöra, minst ett år av förvärvsinkomst eller studier. I båda fallen får tjänstgöringen en negativ inverkan på den civil- eller värnpliktiges slutliga pension genom den kortare tiden avtalspensionen får att växa (samt genom den kortare tid man klarar att uppbära de nu för tiden så populära privata pensionsförsäkringarna).

I dag är de civil- och värnpliktigas pensionsgrundande belopp endast 50 procent av svenska folkets genomsnittliga pensionsgrundande inkomst per dag. När endast en sjättedel av årskullen gör plikttjänstgöring är det viktigt att de som med plikt tas ut för att försvara Sveriges demokrati kompenseras för tiden. Att för sin insats för Sverige endast ackumulera hälften av den pension som man i genomsnitt erhåller som förvärvsarbetande i Sverige ger helt fel signaler till de ungdomar som söker sig till Försvarsmakten eller de civila utbildarna och riskerar att avskräcka de som är bäst lämpade för plikttjänstgöringen.

Civil- och värnpliktens status måste höjas. De som gör sin totalförsvarsplikt gör det under just en pliktlag och detta är speciellt. En höjning av den pensionsgrundande summan är en viktig del i i helheten för förbättringar av den totalförsvarspliktigas hela situation. Med detta i åtanke bör en översyn av pensionssystemet göras i syfte att förbättra det pensionsgrundande beloppet för totalförsvarspliktiga. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 17 oktober 2002
Berit Jóhannesson (v)
Lars Ohly (v)	Rossana Dinamarca (v)
Alice Åström (v)	Sermin Özürküt (v)