Livsmedelslagstiftningen

Motion 1989/90:Jo505 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90 :Jo505

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Livsmedelslagstiftningen

Den här partimotionen tar upp vår syn på livsmedelslagstiftningen och näraliggande
frågor. Vi har också lagt en motion om dricksvatten och därför behandlas
inte de frågorna här. I vår konsumentpolitiska motion tas också frågor
upp som nära anknyter till den här motionen.

Människor i dagens samhälle har oftast dålig kontakt med produktionen
av livsmedel och de livsmedel som säljs är ofta inte råvaror utan olika former
av färdigmat. Avståndet mellan producent och konsument har ökat. Detta
gör att det är svårt för människor att bedöma kvaliteten på livsmedel. Urvalet
av olika slags livsmedel är mycket stort, vilket gör att det finns behov av
information för att göra medvetna val. Information om olika produkter är
en förutsättning för att marknadsekonomin skall kunna fungera. Därför är
kontroll och märkning av livsmedel, konsumentkunskap i skolan, konsumentrådgivning
och aktiva ideella konsumentorganisationer nödvändiga.

Krav på importvaror

I dag är det tillåtet att importera livsmedel som är framställda med metoder
som inte är tillåtna i Sverige av hälso-, miljö- eller arbetsmiljöskäl. Import
av mat som odlats med hjälp av kemikalier som är förbjudna i Sverige kan
inte tillåtas eftersom det är ett sätt att exportera miljöproblemen. Miljöproblemen
är internationella och inom miljöpartiet anser vi att det är fel att exportera
miljöproblem för att få möjlighet att köpa billiga livsmedel. Om inte
varje land får ställa samma krav på importen som på egen produktion vad
gäller miljöhänsyn, kan följden bli en ekologisk dumpning - produktionen
flyttas till det land som ställer de lägsta miljökraven. I en annan partimotion
har vi tagit upp vår syn på GATT-förhandlingarna och lägger därför inget
speciellt yrkande i den här motionen.

Kvalitetsbegrepp

I dagens livsmedelslagstiftning och livsmedelspolitik används ett mycket
snävt kvalitetsbegrepp där bara sådana egenskaper hos produkterna som är
direkt mätbara räknas. Inom det ekologiska lantbruket används en vidare
syn på kvalitet. När man bedömer produkternas kvalitet räknas t.ex. hela
odlingssystemets inverkan på miljön in liksom husdjurens livsmiljö. Miljöpartiet
vill verka för detta vidare kvalitetsbegrepp. Livsmedelslagens till

lämpningsområde bör ändras till att gälla även miljöhänsyn och formerna för
djurhållningen. Dessutom bör Sverige framföra detta nya synsätt på produktkvalitet
i GATT-förhandlingarna.

Substitutionsprincipen

Under höstriksdagen beslutades att substitutionsprincipen skulle föras in i
lagen om kemiska produkter. Det innebär att en kemikalie inte ska få användas
så snart det finns ett mindre farligt alternativ. De kemiska produkter som
omfattas av livsmedelslagen omfattas inte av lagen om kemiska produkter.
Dit hör en stor mängd livsmedelstillsatser som konserveringsmedel, färgämnen
och smakämnen. Vi anser att substitutionsprincipen också ska föras in i
livsmedelslagen.

Det finns många färgämnen och smakämnen som är tillåtna i Sverige men
inte i andra länder. De andra nordiska länderna har oftare strängare bestämmelser
än Sverige. Om ett annat land kan klara sig utan ett visst smakämne
eller ett visst färgämne anser vi det visat att ämnet inte behövs. Varför skulle
vi ha större behov av tartrazin än norrmännen? Vi anser att de färgämnen
och smakämnen som är förbjudna av hälsoskäl i något annat land också ska
förbjudas i Sverige.

Primärproduktionen

En förutsättning för god kvalitet på de livsmedel som säljs i butikerna är en
satsning på kvalitet redan i primärproduktionen, dvs lantbruket. Trots detta
beaktas primärproduktionen inte i så hög grad i livsmedelslagstiftningen och
inom livsmedelsverkets verksamhetsområde. Därför bör livsmedelsverket få
i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur livsmedelskontrollen kan vidgas till
att gälla även primärproduktionen.

Namnskyddade produkter

En rad produktnamn är varumärkesskyddade för att konsumenterna skall
kunna veta att de köper en viss produkt. Det är svårt att veta vilka produktnamn
som är varumärkesskyddade. Därför bör alla varumärkesskyddade
produktnamn märkas ut med något speciellt kännetecken så att konsumenterna
vet att de köper en produkt som de kan ställa speciella krav på.

Begreppet berikning

Berikning är ett positivt värdeladdat ord. Konsumenten kan därför lätt få en
känsla av att berikade produkter skulle ha några speciellt positiva kvalitetsegenskaper.
I verkligheten används begreppet ofta då man först utarmat produkten
och sedan tillsatt en del av vad som först har försvunnit i förädlingen.
Ett exempel på det är fint vetemjöl. Det har siktats så att de delar
som innehåller B-vitaminer är borta. Istället har B-vitaminer tillförts i syntetisk
form. Vi anser att begreppet berikning är missvisande och inte bör få
användas då man tillsätter något som man först har utarmat produkten på.

Mot. 1989/90

Jo505

3

Märkning av produkter

Miljöpartiet de gröna arbetar för att användningen av kemiska bekämpningsmedel
i jordbruket och trädgårdsnäringen skall upphöra. Men det går
inte att klara av omedelbart. Vi anser att konsumenterna har rätt att veta
vilka bekämpningsmedel som använts vid odlingen av den mat de köper.
Därför bör matvaror märkas med de bekämpningsmedel som använts i produktionen.

Många människor vill köpa animalieprodukter som kommer från gårdar
som producerar livsmedel under extra djurvänliga former. Det blir allt vanligare
att kött marknadsförs med en djurvänlig miljö som argument. För att
konsumenterna skall kunna bedöma om produkten verkligen kommer från
en gård med djurvänlig miljö behövs någon form av enhetlig positiv märkning.
Livsmedelsverket bör ta initiativ till att arbeta fram en sådan märkning
senast den 1/7 1991. Syftet med märkningen skall vara att gynna produktion
i djurvänlig miljö. Krav skall även ställas på slakt och transporter för att
åstadkomma decentralisering av slakteribranschen, korta ner transporterna
och uppmuntra hemslakt. Naturligtvis skall de hygienska kraven på hemslakten
ställas högt.

För många konsumenter är matens färskhet en viktig kvalitetsegenskap.
Därför bör alla färska grönsaker, rotsaker och frukt märkas med skördedatum.
Ägg, smör och bröd bör märkas med produktionsdatum.

Förstärkning av länsstyrelserna

Det är svårt att få livsmedelskontrollen att fungera i praktiken därför att
kommunerna har olika ambitionsnivå och ekonomiska resurser. Livsmedelsverket
har inte haft några möjligheter att se till att kommunerna verkligen
utför kontrollen. I många kommuner har man bara haft en anställd inspektör
för både miljö- och hälsoskydd. Nu har också kommunerna fått ta över tillsynen
av den icke-tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheten enligt miljöskyddslagen,
vilket har ökat arbetsbelastningen ytterligare.

Vi anser att det behövs en person på varje länsstyrelse som, tillsammans
med länsveterinären, ansvarar för livsmedelsfrågorna och kan verka samordnande
inom länet, främja mellankommunalt samarbete och se till att
kommunerna sköter tillsynen på ett tillfredsställande sätt. De som får ansvaret
för livsmedelsfrågorna hos länsstyrelserna bör ha naturvetenskaplig kompetens.

Konserveringsmedel

Livsmedelsindustrin har centraliserats allt mer och vägen till konsumenten
har blivit längre både organisatoriskt och geografiskt. Konserveringsmedel
används för att klara långa mellanlagringsperioder. Vi vet inte vilka skadliga
effekter konserveringsmedlen ger i kombination med andra kemikalier som
människan utsätts för. Med annan struktur på distributionssystem, industri
och teknik skulle naturfrämmande konserveringsmedel inte behöva användas.
Med naturfrämmande konserveringsmedel menar vi sådana som inte förekommer
naturligt. Exempel på naturliga konserveringsmedel är socker
och pektin.

Mot. 1989/90

Jo505

4

Användningen av naturfrämmande konserveringsmedel bör upphöra
inom två år. Naturligtvis måste rekommenderat "bäst före-datum anpassas
så att inte andra hälsorisker, orsakade av hygieniska problem, uppkommer.

De ideella konsumentrörelserna

De ideella konsumentorganisationerna har en mycket viktig uppgift i att
verka opinionsbildande, granska livsmedelsproducenterna och informera
konsumenterna. Eftersom andra intressen än konsumentintressena är representerade
i livsmedelsverkets styrelse bör också de ideella konsumentorganisationerna
få representation.

Hemställan

Vi hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
inom GATT skall verka för ett vidgat kvalitetsbegrepp i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att livsmedelslagens
tillämpningsområde ändras så att även miljöhänsyn beaktas
i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att substitutionsprincipen
skall införas i livsmedelslagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
smak- och färgämnen som är förbjudna i något annat land också skall
förbjudas i Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att livsmedelsverket
får i uppdrag att utarbeta förslag för hur livsmedelskontrollen
kan vidgas till att gälla även primärproduktionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att namnskyddade
produkter skall märkas i enlighet med vad som anförts i
motionen,1]

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att begreppet
berikning inte skall få användas då en tillsats används som
ersättning för något som produkten förlorat vid beredningen av produkten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att livsmedel
skall märkas med vilka bekämpningsmedel som använts i produktionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att färska
grönsaker, rotsaker och frukt skall märkas med skördedatum,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ägg,
smör och bröd bör märkas med produktionsdatum,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att livsmedelsverket
senast den 1 juli 1991 tar initiativ till positiv märkning
av animalieprodukter som framtagits under mycket djurvänliga förhållanden,
i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att an

Mot. 1989/90

Jo505

5

vändningen av naturfrämmande konserveringsmedel upphör inom två

år,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
ideella konsumentrörelserna ges plats i livsmedelsverkets styrelse.

Stockholm den 16 februari 1990

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Åsa Domeij (mp)

Roy Ottosson (mp) Carl Frick (mp)

Mot. 1989/90

Jo505

1 1989/90: L702