Lokala icke-kommersiella etermedia

Motion 1994/95:K434 av Georg Andersson m.fl. (s)

Vi ser med stor oro på den kommersialisering som brett ut
sig i etermedia. Det är nu, enligt vår mening, angeläget att
åtgärder vidtas för att rädda en icke-kommersiell verksamhet
på detta område. Med denna motion vill vi rikta
uppmärksamheten på utvecklingen i de lokala radio- och TV-
sändningarna. Vi anser att staten nu måste ta ett ansvar för att
idén om lokal-TV och närradio utan reklam kan förverkligas.

Lokala TV-sändningar

Icke-kommersiella TV-sändningar i kabelnät har funnits i
Sverige sedan 1986. Verksamheten har alltid haft svårt att gå
runt. Under de senaste tre åren har dessutom statens aktivt
stödjande insats i form av statsbidrag dragits in. Resultatet i
dag är att sändningar pågår endast i ett 20-tal kommuner.

Kommersiella kabelsändningar har samtidigt utvecklats på
ett 50-tal orter som en följd av den nya kabellag som 1992
möjliggjorde reklam i kabelnäten. Inte heller denna form har
visat sig livskraftig. TV-reklam förutsätter en stor publik för
att vara lönsam.

Vi vill -- trots dessa erfarenheter -- inte ge upp ambitionen
att utveckla lokal-TV:n. Vi anser att de resonemang som en
gång fördes av massmediekommittén i betänkandet ''Via
satellit och kabel'' fortfarande är giltiga. Där skissas den
lokala televisionen som ett viktigt komplement till de
utländska satellitkanalerna. Angelägen för den kulturella
identiteten i en tid av ökat utbyte av program mellan olika
nationer och kulturkretsar.

Förordnade lokala TV-stationer

Det nuvarande systemet med förordnanden av lokala TV-
föreningar alternativt stiftelser anser vi kan utvecklas positivt
i vårt land på det sätt som skett i flera andra europeiska
länder. I exempelvis Tyskland inrättas s.k. öppna kanaler
efter beslut på delstatsnivå. Handledare -- närmast
motsvarande våra mediaverkstäder -- hjälper föreningar och
enskilda med programproduktionen.

Det ligger ett värde i att människor, i synnerhet unga, lär
sig hantera medierna aktivt och skaffar sig erfarenhet av TV-
produktion. Studieförbunden och skolorna är därvid
naturliga samarbetspartners.

Nuvarande sätt att pröva den lokala förankringen,
öppenheten samt viljan att verka för vidast möjliga
yttrandefrihet och informationsfrihet bör behållas. Samma
vad gäller reklam och sponsringsbestämmelser liksom
kraven på utgivare för allt som sänds och referensbandning.
Förordnandena bör liksom i dag -- för att skapa viss
rörlighet -- vara tidsbegränsade till längst tre år.

Vi anser inte att den kommersiella lokal-TV-modellen
rymmer någon potential. De mer eller mindre rikstäckande
kommersiella kabelsändningar som etablerats av Jan
Stenbecks och Gert Eklunds företag är inte lokal TV-
verksamhet i den mening vi diskuterar här.

Kulturstöd

Självfinansiering av lokal TV-verksamhet, d.v.s. så att
varje producent svarar för sina egna produktioner är
nödvändig i dagens ekonomiska läge. Samtidigt bör
emellertid statens positiva intresse av en utveckling av
verksamheten markeras.

För att förbättra de förordnade TV-stationernas villkor
föreslår vi att en mindre avgift per abonnent och år skall tas
ut av nätinnehavarna till lokal programverksamhet.
Därutöver bör det statliga stöd som tidigare fanns öronmärkt
för TV-projekt med barn och ungdom återinföras. Detta
borde kunna finansieras via den inrättade kulturstiftelsen.
Influtna medel bör fördelas. Avsikten skall vara att initiera
projekt som efter en tid förutsätts kunna bli
självfinansierade.

Etersändningar

En annan förändring som väsentligt skulle förbättra de
förordnade TV-stationernas villkor är att öppna möjligheten
för dem att sända sina program via etern. Detta bör kunna
ske efter hand och i takt med att verksamheten successivt
byggs upp och får en fast grund. För att få utsändningen av
program att fungera professionellt kunde ett samarbete med
Utbildningsradion övervägas i denna del. Ett antal nya
konsulenttjänster inom Utbildningsradion skulle med fördel
kunna inriktas mot den lokala TV-verksamheten.
Studiolokaler och teknik för programavveckling, dvs.
basresurserna, för den lokala TV-verksamheten kan därvid
ägas och administreras av Utbildningsradion.

Must carry-skyldighet för nätinnehavare kan enligt vår
uppfattning motiveras endast om sändningar är väsentliga ur
ett yttrandefrihetsperspektiv. Must carry-skyldigheten visavi
de förordnade TV-stationerna bör vara densamma som i dag
gäller för Kanal 1 och TV 2.

En förändrad myndighetsorganisation

Eftersom de förordnade TV-stationerna med det här
förslaget får en annan och viktigare roll än vad de har i dag
är det angeläget att förordnandena görs av en styrelse.

Vi föreslår därför att en styrelse tillsätts för Radio- och TV-
verket. Styrelsen bör ha det yttersta ansvaret för
myndighetens hela verksamhet inklusive utvecklings- och
kulturstöd.

Lokala radiosändningar

Etableringen av den privata lokalradion under 1994 har
förändrat det svenska medielandskapet och fått
konsekvenser också för den tidigare formen av
närradiosändningar. Föreningsradion går inte att känna igen.
Dess utbud har allt mer kommit att likna den kommersiella
radions. Den ursprungliga idén om en radio för vidgad
yttrandefrihet och demokrati har, tillspetsat uttryckt, blivit en
radio där föreningstillstånd missbrukas av bulvaner för
ekonomisk fördel.

Vi vill ändra denna utveckling. För oss är den lokala radion
alltför viktig för att fuskas bort. Vi anser att det är nödvändigt
att finna en ny form för sändningarna, som tillgodoser
föreningslivets behov men även allmänhetens tillgång till
radiomediet. Pluralism och mångfald skall ha en chans -- inte
bara rock 'n roll.

Vårt förslag avser en förändring av den nuvarande
närradion. Den privata kommersiella lokalradion berörs inte,
då riksdagen vad den beträffar redan har beslutat att den skall
utredas.

Sändningsrätten

Sändningsrätt (tillstånd) för lokala radiosändningar skall
kunna sökas av föreningar alternativt stiftelser med lokal
förankring bildade just för att sända radio. I föreningarna kan
ingå kyrkor, företag, organisationer, myndigheter,
institutioner, tidningar, kommunala förvaltningar och
verksamheter, olika typer av boendeföreningar,
studieförbund m.fl. Föreningarna skall ha en bred bas av
intressenter som representerar olika meningsriktningar på
orten. De skall vara öppna sammanslutningar som kan
förväntas verka för vidast möjliga yttrandefrihet och
informationsfrihet och genom sina stadgar kunna garantera
ett demokratiskt beslutsfattande.

Tillstånd skall ges av Radio- och TV-verket för en
begränsad tid. Detta för att inte onödigtvis låsa
sändningarnas form.

Räckvidden

En sändningsmöjlighet bör finnas i varje kommun där
intresse finns för lokala radiosändningar. Om det finns
särskilda skäl skall det kunna finnas ytterligare
sändningsmöjligheter inom kommunen. Särskilda skäl kan
finnas t.ex. i kommuner med stor folkmängd eller i
kommuner med flera tätorter. Särskilda skäl kan också vara
att sändningstiden för den befintliga sändaren visat sig inte
räcka till.

Sändningstiden

Hur sändningstiden skall disponeras beslutas av den lokala
radioföreningen (alt. stiftelsen). Tvister angående
sändningstiden bör så långt möjligt lösas av resp.
radioförening. Förslaget innebär en väsentlig rationalisering
av nuvarande ordning, där myndigheten fastställer
sändningstiderna för varje medverkande organisation.

Utgivare

En utgivare skall finnas för allt som sänds. Utgivaren utses
av radioföreningen. Radioföreningen ansvarar även för
referensbandning.

Finansieringen

Den lokala radioverksamheten skall i princip vara
självfinansierad. Varje förening som beviljas tillstånd
fastställer sin egen budget.

Reklam bör inte få förekomma i sändningarna.
Smygreklam -- otillbörligt gynnande av kommersiellt
intresse -- bör inte heller förekomma.

Radio- och TV-verket bör kontinuerligt följa
verksamhetens utveckling och därvid ta del av årsberättelser,
bokslut, verksamhetsplaner och andra dokument av intresse.

Sändningsrätten bör återkallas om villkoren för
tillståndet -- föreningens lokala förankring och vilja att verka
för yttrandefrihet och informationsfrihet -- inte längre kan
anses vara uppfyllda.

Granskningsnämnden för radio och TV bör följa de lokala
radiosändningarna avseende reklambestämmelserna.

Frågan om återkallelse av sändningsrätten på grund av
yttrandefrihetsbrott prövas av allmän domstol.

Kulturstöd

Lokala radiosändningar utgör enligt vår syn en del av
kulturlivet. Det finns också ett värde i att människor, inte
minst unga, lär sig att använda medierna aktivt och skaffar
sig erfarenhet av att producera radio. Studieförbunden och
skolorna utgör här naturliga samarbetspartners.

För att radioföreningarna på ett livskraftigt sätt skall kunna
verka för vidast möjliga yttrandefrihet och
informationsfrihet bör ett särskilt kulturstöd kunna utgå.
Stödets inriktning skall vara att höja kvaliteten på
sändningarna. Därvid avses i första hand utbildningsinsatser,
projekt och liknande som berör innehållet i sändningarna,
inte tekniska investeringar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för utveckling av icke-
kommersiell lokal radio och TV.

Stockholm den 25 januari 1995

Georg Andersson (s)

Lena Klevenås (s)

Hans Karlsson (s)

Juan Fonseca (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Mariann Ytterberg (s)