Lokalisering av företag till Sverige

Motion 2009/10:Sk245 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reformering av kapitalbeskattningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reformering av expertskatten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteincitament för att öka tillgången till riskkapital.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en skatterabatt för FoU.

Motivering

I globaliseringens tidevarv blir konkurrensen knivskarp om lokaliseringen av verksamheter. Den globala finanskrisen och därmed den kraftfulla lågkonjunkturen ställer globaliseringens utmaningar på sin spets. För att Sverige ska vara en attraktiv plats att lokalisera verksamheter till som har högt kunskapsinnehåll, bra intjäningsförmåga och attraktiva arbetstillfällen krävs ständig utveckling. I den internationella lågkonjunkturens spår blir lokaliseringar också allt mer utsatta för konkurrens.

Lokaliseringens logik inom stora internationella koncerner har förändrats. Ett Sverige som sjuder av entreprenörskap och företagande måste också vara mycket attraktivt för verksamheter såsom huvudkontor, regionala huvudkontor, forsknings- och utvecklingsverksamhet. I regionerna är de större företagens lokalisering också mycket betydelsefulla för företagsklimatet och villkoren för mindre och medelstora företag. Därför måste villkoren vara attraktiva både för företagen och för människor, när dessa blir allt mer lättrörliga.

Det kräver att politiken på en rad områden ses genom internationella glasögon och inte bara ur ett snävt svenskt perspektiv och att villkoren är både stabila och goda.

Erfarenheterna av riktade stöd till vissa branscher på 1970- och 1980-talen visade på nackdelarna med en politik som gynnar vissa sektorer på bekostnad av andra, samt riskerna med att hålla en dödsdömd verksamhet under armarna. I en framgångsrik ekonomi måste det finnas ett omvandlingstryck som frigör resurser för nya produktiva verksamheter. En stark industripolitik måste därför vara bred och kunna leverera gynnsamma förutsättningar och ett gott klimat för kunskapsintensiv verksamhet i allmänhet. Det kan vara extra viktigt att komma ihåg i tider när många branscher ropar på staten för att få ekonomisk hjälp.

Det svenska näringslivet har redan i hög grad påverkats av globaliseringen. Allt fler företag har blivit utländskt ägda och allt fler i Sverige jobbar i utländska företag. Ett urholkat svenskt ägande kan minska transparensen i bolagen och minska det svenska inflytandet. Det blir därmed ännu viktigare att Sverige kan konkurrera på egna meriter om att vara den plats där villkoren är bäst för kunskapsintensiv verksamhet inom olika sektorer. Vi behöver också se över den svenska kapitalbeskattningen ur ett internationellt perspektiv och överväga att göra anpassningar ner mot internationella nivåer för att svenskt kapital inte ska missgynnas. Samtidigt kan utländskt ägande också ha klara fördelar i form av kunskapsöverföring och genom att kunskapsintensiv verksamhet från andra länder också kan koncentreras till Sverige.

Tillgång till riskvilligt kapital är också viktigt för att nya framgångsrika verksamheter ska kunna få fäste och utvecklas. Borttagandet av förmögenhetsskatten har varit en viktig pusselbit för att förbättra tillgången på riskvilligt kapital i Sverige, men mer behöver göras. Bland annat så bör reavinsten få skjutas upp vid återinvestering i onoterade bolag och skatteincitamenten för satsning av riskkapital behöver bli förmånligare.

Det är många faktorer som påverkar globala företags beslut om lokalisering av olika verksamheter. Flera av dessa faktorer, såsom skatter och företagsklimat, har vi berört tidigare. Att det finns tillgång på relevant kunskap och kompetens är förstås också en viktig faktor. Det är därför av vikt att de mer specialinriktade forskningsinstituten får tillräckliga resurser, att vi har spetsforskning i världsklass och att svensk utbildning generellt håller en internationellt hög nivå. Vi vill också att det ska bli förmånligare för företag att satsa på forskning genom att en skatterabatt införs för forskningssatsningar. Sverige är snart det enda land bland dem vi konkurrerar om lokaliseringar med som inte har någon form av skatterabatt för forskning och utveckling. Regelverket för den s.k. expertskatten måste också ses över så att det blir enklare och mer attraktivt att ta hit sådan spetskompetens som inte finns i Sverige.

Avregleringen av telemarknaden är ett bra exempel, som blev en viktig förutsättning för det svenska IT-undret men också i förlängningen för viktiga svenska exportframgångar inom t.ex. musikbranschen och dataspelsbranschen. Att öppna nya marknader för konkurrens och innovation kommer ge resultat som inte i förväg går att förutspå.

Sverige har idag en klar nackdel jämfört med de flesta andra gamla EU-länder vad det gäller att konkurrera om lokalisering av huvudkontor och investeringar. Det är att vi står utanför EMU och inte har euron som valuta. Det ger ökade valutakursrisker och större osäkerhet i hur stora kostnaderna för verksamhet i Sverige slutligen blir, omräknat i USD eller euro. För att vara en attraktiv plats för internationella företag så behöver Sverige införa euron.

En stark industripolitik för Sverige bör vara en bred politik som levererar gynnsamma förutsättningar för kunskapsintensiva verksamheter i allmänhet. Den svenska kapitalbeskattningen bör ses över ur ett internationellt perspektiv och ett ägarperspektiv för att skapa bra förutsättningar för både svenskt och utländskt ägande. Gör det mer förmånligt för företag att satsa på forskning och utveckling, bl.a. genom att införa skatterabatt för forskningssatsningar. Se till att utländska och svenska företag har tillgång till all den kompetens de behöver, t.ex. genom reformerade expertskatteregler och högklassig spetsforskning.

Stockholm den 28 september 2009
Karin Pilsäter (fp)
Tina Acketoft (fp)	Jan Ertsborn (fp)
Liselott Hagberg (fp)	Ulf Nilsson (fp)
Hans Backman (fp)	Agneta Berliner (fp)