Till innehåll på sidan

Lokalisering av statliga arbetstillfällen till Kalmar län

Motion 1989/90:A402 av Agne Hansson och Marianne Jönsson

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A402

av Agne Hansson och Marianne Jönsson
(båda c)

Lokalisering av statliga arbetstillfällen till
Kalmar län

I denna motion föreslår vi att statliga arbetstillfällen lokaliseras till Kalmar
län. I samverkan med länets myndigheter bör en plan upprättas för lokalisering
av minst 1 000 statliga arbetstillfällen i en första etapp. Därvid bör i samband
med att ökade hjälpinsatser i Baltikum och öststaterna kan behövas en
utlokalisering av SIDA:s huvudkontor till länet prövas.

Allmän målsättning

Flera skäl talar för en utlokalisering av statliga arbetstillfällen till Kalmar
län. Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen betonat vikten av att den statliga
verksamheten decentraliseras. Enligt de senaste årens regionalpolitiska beslut
skall varje nytillkommande verksamhet prövas ur lokaliseringssynpunkt.

Riksdagen har vidare t o m uttalat prioritet för vissa områden i landet som
i första hand bör komma ifråga vid lokalisering av statlig verksamhet. Till de
prioriterade områdena hör förutom skogslänen och Sjuhäradsbygden också
sydöstra Sverige inklusive Kalmar län.

Särskilda skäl för Kalmar län

Flera beslut om utlokalisering av statlig verksamhet har mot ovan angivna
målsättning fattats av riksdag och regering till olika delar av landet men inte
till Kalmar län - detta trots att länet skall prioriteras.

En utlokalisering av statlig verksamhet är nödvändig för att få en jämnare
spridning av statlig verksamhet över landet. Alla landets invånare bör ha
rimlig närhet till den service som den statliga verksamheten företrädesvis utgörs
av.

Alla landets skattebetalare bidrager i mån av skatt efter bärkraft till den
statliga verksamhetens finansiering. Även det talar för en jämnare fördelning
av de statliga arbetstillfällena över landet.

I dag är de statliga arbetstillfällena mycket ojämnt fördelade över landet.
Mot den bakgrunden talar entydiga skäl för en lokalisering av statliga arbetstillfällen
till Kalmar län. Som framgår av följande diagram har Kalmar län
näst Älvsborgs län minst antal statliga arbetstillfällen mätt per invånare av
alla län i landet.

Antal statligt anställda år 1988

Promille per 1 000 invånare i länen

90

III III lil lilli II
lillilllllllilli

BD C AB Z AC Y I E O RIKET H KTSXUWRLGFDNHP

> 2
é 2

K)

. 1989/90

Den låga andelen statligt anställda i Kalmar län visar att det finns rika möj- Mot. 1989/90

ligheter att komplettera näringslivsstrukturen på ett utmärkt sätt. Det inne- A402

bär att det är lätt att hitta lämplig verksamhet att utlokalisera i ett område
med låg andel i förhållande till att hitta kompletteringar i ett område där
motsatsen föreligger, dvs. där de flesta verksamheter redan finns företrädda.

Vi vill i det sammanhanget peka på några jämförelser som visar på Kalmar
läns klara fördel. Kalmar län har ca 7 500 statligt anställda. Hade Kalmar
läns andel legat på riksgenomsnittet skulle det funnits ytterligare 5 000 statligt
anställda i Kalmar län. Skulle länet haft samma andel som Stockholms
län eller Norrbottens län skulle länet haft 12 000 fler statligt anställda utöver
de 7 500 som nu finns.

Hade den statliga verksamheten varit företrädd med så hög andel och med
så tät förekomst av verk och myndigheter i Kalmar län, som i de senare exemplen,
hade det naturligtvis icke funnits tillräckligt starka skäl för att ytterligare
lokalisera ett enda statligt arbetstillfälle till Kalmar län. Men nu är förhållandet
det omvända vilket talar för Kalmar län.

Utmärkta komplement

En utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län skulle dessutom komplettera
såväl den tillkommande verksamheten som länets befintliga näringsliv
på ett utmärkt sätt just med utgångspunkt från befintlig struktur och låg
andel statlig verksamhet. Genom att den statliga verksamheten är mindre
företrädd i länet finns övrig verksamhet desto mer rikligt representerad i länet.
Det underlättar t ex rekryteringssituationen för den tillkommande verksamheten
där medföljande familjemedlemmar får en förhållandevis bredare
rekryteringsbas att tillgå vid behov av annan anställning.

Den nya statliga verksamheten skulle också utgöra ett viktigt komplement
vid rekrytering av arbetskraft till befintliga näringslivs- och sysselsättningssektorer.
I en sådan situation har länets näringsliv ännu bättre förutsättningar
att utvecklas.

De statliga arbetstillfällena genererar också arbetstillfällen som gör den
lokala arbetsmarknaden i länet mer differentierad och därmed stabilare.

Den tillkommande statliga verksamheten inverkar på grund därav gynnsamt
på den positiva befolkningstrend som länet nu har. Det är till fördel såväl för
den nytillkommande verksamheten som för Kalmar län och för landet i stort.

Övrigt

Kalmar läns utmärkta flygförbindelser talar också för lokalisering av statlig
verksamhet till länet. Från tre av länets flygplatser finns sammanlagt 14 dubbelförbindelser
med huvudstaden dagligen samt dessutom förbindelser med
flera andra viktiga knutpunkter.

Länet har också en jämförelsevis gynnsam och fördelaktig bostadsmarknad
att erbjuda. I länet finns en hög andel villabebyggelse och ett marknära
och miljövänligt boende utgör därför ett attraktivt boendealternativ inte
minst för dagens barnfamiljer.

Länets differentierade näringslivs- och bebyggelsestruktur ger också närhet
mellan bostad, arbete och service på ett helt annat sätt än storstadens

mycket långa och tröttande pendlande mellan dessa tre vardagsnära nödvän- Mot. 1989/90
digheter. A402

Kalmar län har en fin naturmiljö med rika möjligheter till avkoppling och
rekreation. Länet är därför ett av landets främsta turistlän med kända turistområden
som Öland, Kalmarsund, glasriket, blå kusten med Västervik och
Tjusts skärgård, inlandskommunerna Hultsfred med Emils Lönneberga och
Astrid Lindgrens Vimmerby.

Länet har en väl utbyggd serviceapparat med 4 akutsjukvårdsenheter och
en decentraliserad primärvårdsutbyggnad med minst en modern öppenvårdsenhet
med flerläkarbemanning och sjukhemsplatser i varje kommun.

Länet har förutom egen högskola i Kalmar nära samverkan på universitetsnivå
med såväl Lund som Linköping.

SIDA:s huvudkontor till Kalmar län

Vid överväganden av lämpliga utlokaliseringar bör bl a en utlokalisering av
SIDA:s huvudkontor till Kalmar län prövas ingående.

Det finns inga avgörande skäl för att SIDA:s huvudkontor nödvändigtvis
måste vara lokaliserat till huvudkommunen.

Den nu startade och snabba demokratiseringsprocess som pågår i Baltikum
och andra öststater kommer att snabbt förändra situationen runt
Östersjön. Det öppnar möjligheter till ökade kontakter med ökat utbyte på
en rad områden. Sverige bör finna konstruktiva vägar för att underlätta ett
sådant utökat samarbete med de östeuropeiska länderna.

En fortsatt utveckling i öst kräver också stöd och hjälpinsatser. Vårt land
som närmaste grannland bör vara berett att svara för omfattande insatser i
det sammanhanget.

Det naturliga är att ett sådant samarbete i första hand utvecklas från de
geografiskt närmast belägna delarna. Det är vidare en fördel om ett sådant
utökat samarbete kan ges ett inom vårt land regionalpolitisk! positivt innehåll.
I båda dessa avseenden ligger Kalmar län speciellt väl till.

Historiskt har ett nära samband tidigare funnits mellan de landdelar som
nu utgöres av Kalmar län och länderna på andra sidan Östersjön. Nya kontakter
har nu snabbt kommit igång sedan demokratiseringsprocessen i öst
startade. En utlokalisering av SIDA till Kalmar län skulle därvid inte enbart
främja Östersjösamarbetet och hjälpinsatserna där utan också direkt vara
till fördel för SIDA:s verksamhet med krav på ökade insatser i öst - som nu
måste komma till.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder så att en plan
utarbetas i samverkan med länets myndigheter för lokalisering av
minst 1 000 statliga arbetstillfällen till Kalmar län i en första etapp,

9

2. att riksdagen begär att regeringen i särskild ordning prövar en Mot. 1989/90
utlokalisering av SIDA:s huvudkontor till Kalmar län. A402

Stockholm den 10 januari 1990

Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)

10

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder så att en plan utarbetas i samverkan med länets myndigheter för lokalisering av minst 1 000 statliga arbetstillfällen till Kalmar län i en första etapp
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder så att en plan utarbetas i samverkan med länets myndigheter för lokalisering av minst 1 000 statliga arbetstillfällen till Kalmar län i en första etapp
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen begär att regeringen i särskild ordning prövar en utlokalisering av SIDA:s huvudkontor till Kalmar län.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen begär att regeringen i särskild ordning prövar en utlokalisering av SIDA:s huvudkontor till Kalmar län.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.