Luftfartsverkets avgifter

Motion 2000/01:T633 av Rolf Gunnarsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Luftfartsverkets avgifter.
Motiv för mitt förslag

Goda kommunikationer är viktiga. Detta inte bara för de stora städerna
och de mest tätbefolkade regionerna. Goda kommunikationer är en
förutsättning för att också de mest glest befolkade delarna av vårt land
skall leva/överleva.

Flyget är en mycket viktig kommunikationsdel, en mycket viktig del i
kommunikationsnätet för många regioner. De öppna gränser som numera
finns, den stora rörligheten och nya arbets- och verksamhetsformer för
företagen gör att goda kommunikationer med flyg är ett måste för att en
region skall överleva och därtill helst utvecklas.

Jag kommer från en del av landet där vi - jag tror t.o.m. att det är nästan
politisk enighet om detta - inser vikten av goda kommunikationer. Flyget är
en del. Dala Airport, en flygplats som ägs av kommunerna Falun och
Borlänge, tillsammans med Landstinget Dalarna, är en sådan
kommunikationsdel som jag ser som mycket viktig för regionen.

Från Borlänge/Dala Airport kan man i dag flyga till/från Köpenhamn,
Göteborg och Stockholm. Det är oerhört viktigt att dessa kommunikationer
finns kvar - och helst förbättras och utvecklas.

Men vad kommer att hända? Kommer kommunerna/landstingen att
fortsättningsvis ha råd att satsa på exempelvis flygverksamhet? Detta i
konkurrens med vård, med skolor och utbildning och med sociala satsningar?
Det kan självklart ifrågasättas om kommuner/landsting skall äga flygplatser,
men alla inser ju också svårigheten att överlåta/sälja flygplatser som visar
ekonomiska underskott.

Prisbilden för flyget är självklart en viktig del. Men priserna styrs ju också
av faktorer som dollarkurser, olje- och bensinpriser och en del annat.
Flygbolagen kan, om man studerar bokslut, inte sägas ha gjort några större
och lysande "affärer" de senaste åren.

SJ har tagit många resenärer från flyget och man kan alltid diskutera det
subventionssystem som finns och med en rundgång av statliga pengar, via SJ,
Banverk m.m.

En viktig del, och en del som skall behandlas i denna motion, är
Luftfartsverkets prissättning. Det är en viktig fråga och en fråga som nu är
föremål för en "debatt" mellan flygbolagen och Luftfartsverket/regeringen.

Allt styrs ju - och skall styras - av det regleringsbrev som regeringen ger
till Luftfartsverket. Men har Luftfartsverket följt detta brev? Det finns delade
meningar om detta.

Prissättningen är som sagt en viktig del i valet av kommunikationer för
alla.

Visst kanske man också måste ifrågasätta då Luftfartsverket distribuerar
sin nya prislista fr o m 1 oktober, redan en vecka innan beslutet om höjningen
tagits av Luftfartsverkets styrelse!

Den höjning som sker av Luftfartsverkets taxor ger en ökning med 3,4
procent, allt baserat på 1999 års trafikvolym. För flygbolagen innebär det här
höjningar från 0,6 procent till 12,4 procent. Och det ser ut som om de stora
vinnarna i taxeförändringen är utrikesflygbolagen.

Det är också - fortfarande - oenighet om de taxor som rått de senaste åren
och med de höjningar/justeringar som gjorts.

Svenska Flygföretagens Riksförbund (SFR) anser, i sin kritik, att
höjningarna inte står i proportion till de tjänster som tillhandahålles. Inte
heller har SFR sett några effektiviseringshöjningar inom verket.

Det pekas också på att de mindre flygplanen missgynnas kraftigt med
förhållandevis stora prisökningar i jämförelse med stora och tyngre flygplan.

SFR skrev så här till regeringen:

Vi uppfattar det som om Luftfartsverket medvetet försöker "prisa ut" de
mindre flygplanen/bolagen från Stockholms flygplatser för att bereda
plats för större flygplan som ger Luftfartsverket större inkomster
kortsiktigt.

Och som jag tidigare påtalat är flyget och flygkommunikationerna viktiga
för att kunna göra arbetsskapande affärer med Europa/världen i övrigt. Så
här uttrycker sig SFR vidare:

Att nu prismässigt särskilt missgynna flygbolag med mindre flygplan,
vilket kan innebära sämre trafikutbud som följd, är också att missgynna
många av landsortens kommuner och industrier. Inmatningseffekten av
passagerare till Arlanda får inte heller underskattas, eftersom merparten
av passagerarna, som kommer in till Arlanda i de små flygplanen, åker
vidare ut i Sverige och världen med de större flygplanen.

Där har vi alltså en mycket viktig regionalpolitisk del. Det här är en viktig
del inte bara för Dala Airport och Mora flygplatser och för Dalarna, som
jag här nämnt som ett exempel, utan det är en regionalpolitisk fråga som
måste ses i ett betydligt större sammanhang.

Det sägs också, från flygbolagen, att höjningen av avgifterna kan bromsa
investeringarna av större och mera miljövänliga flygplan.

Luftfartsverket kan bromsa denna utveckling eftersom avgiftshöjningarna
inte är kopplade till effektivitetshöjningar inom verket, och de kan
därmed motverka hela sektorns miljöanpassning och konkurrenskraft
visavi utländska flygbolag och andra transportslag.

Det har alltså gått så långt att SFR sagt sig se att Luftfartsverkets
höjningar strider mot det som anges i regeringens regleringsbrev.

Det har också antytts att Konkurrensverket borde se på Luftfartsverkets
verksamhet. Detta med hänvisning till kostnadseffektivitet och produktivitet.

Inför årets höjningar sägs det så här:

Vad Luftfartsverket inte informerar om tillräckligt tydligt är att de
utländska flygbolagen får rejält sänkta kostnader. Vad verket inte
informerar om är att de svenska flygbolagen åter igen, liksom förra året,
får stora kostnadshöjningar på inrikestrafiken i Sverige. Det finns
exempel där flygbolag drabbas av ända upp till 16 procents höjning av
trafikavgifterna. Den genomsnittliga höjningen för de svenska
flygbolagen torde hamna på 7-8 procent.

Det finns de som menar att Luftfartsverket genom sin aggressiva
prispolitik riskerar att utarma det svenska regionalflyget.

Samma personer nämner att staten först stoppar den skattefria
försäljningen för att få in mera skatt. Samtidigt hävdar den statliga
myndigheten Luftfartsverket att man måste kompensera sig för
inkomstbortfallet från den skattefria försäljningen. Staten kompenserar sig
alltså för inkomstbortfallet - två gånger!

Det som här anförts görs med en stor oro över framtiden för regionalflyget
- ett flyg som är nödvändigt - för Dalarnas län - som för andra län. Norrlands
och främst kanske Norrlands inland är ju starkt beroende av flyget och bra
kommunikationer. Men en stor oro finns över att turtätheter kan minskas och
linjer helt tas bort.

Och det är inte sämre kommunikationer vi på "landsbygden" behöver. Det
är bättre!

Stockholm den 3 oktober 2000

Rolf Gunnarsson (m)