Luftföroreningar, försurning och skogsdöd

Motion 1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo882

av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp)
Luftföroreningar, försurning och skogsdöd

Problemet med luftföroreningar är omfattande och sträcker sig allt ifrån lokala
hälsoproblem i städerna till globala problem som drivhuseffekten och
omfattande försurning av mark och vatten. Orsakerna till luftföroreningarna
berör en mängd olika samhällssektorer. Därför tas de flesta av våra förslag
till åtgärder upp i andra motioner som t ex motionerna om trafik, internationell
miljöpolitik, energi, kemikalieanvändningen, avfall och återvinning och
tilläggsdirektiv till miljölagstiftningsutredningen.

Riktlinjer för utsläpp till luft

Riksdagen har beslutat om målsättningar för hur mycket utsläppen av olika
luftföroreningar ska minska. Dessa riktlinjer fungerar som allmänna deklarationer
av hur långt riksdagsmajoriteten är beredd att gå, men riksdagen
ställer sedan inte krav på regeringen när det gäller att lägga fram förslag som
gör att målsättningen kan nås. Målsättningarna hänger helt enkelt i luften.
Det finns inte någon koppling till miljölagstiftningen eller till andra beslut.
Eftersom det inte finns någon koppling mellan målen och medlen, är det stor
risk att inte målen nås.

MÅLSÄTTNINGAR ATT MINSKA UTSLÄPP 1980-95

Riksdagen Miljöpartiet de gröna

S02 65 % 90 %

NO 30 % 70 %

Kolväten - 75 %

C02 ej öka 85 % till år 2013

Ozonbildning - 75 %

Vi har anpassat våra målsättningar efter naturens krav.

Hur har det gått - kommer riksdagens miljöpolitik klara riksdagens mål?

För svaveldioxid kommer sannolikt målsättningen att klaras. Halva utsläppsminskningen
är redan avklarad. För kväveoxider kommer den redan
alltför låga målsättningen inte att nås. 1980 var utsläppen av kväveoxider
328 000 ton och 1987 hade de bara minskat till 300 000 ton. När det gäller
koldioxid sprängs koldioxidtaket pga kraftigt ökande bil- och flygtrafik och

en avsaknad av en politik sorn leder till effektivisering och hushållning inom
energisektorn.

Riksdagsmajoriteten har alltså misslyckats när det gäller att låta handling
följa ord.

Styrmedel

För att lösa problemet med utsläppen till luft, måste politiken ändras på en
rad områden. I vår finansmotion och vår motion om skattepolitiken - gröna
luntan - redogör vi för vår syn på den ekonomiska politiken och hur den
ekonomiska politiken kan användas som ett styrmedel i miljöpolitiken.

I miljöavgiftsutredningen, som kommer att presentera sitt slutbetänkande
sommaren 1990, driver vi krav att miljöavgifter/skatter måste införas. Vår
representant i utredningen har bl.a. föreslagit en avgift/skatt på 50 kr/kg svavel
i svaveldioxid. För kväveoxider föreslår vi i utredningen 40 kr/kg kväveoxid.
För trafiksektorn har vi förslagit en högre avgift på 60 kr/kg kväveoxid.
Vi har också föreslagit avgift/skatt på utsläpp av kolväten.

I den här motionen avstår vi från att yrka på att miljöavgifter införs, eftersom
vi inväntar en utlovad proposition om miljöavgifter om några månader.
När det gäller miljölagstiftningen driver vi bl.a. kravet på införande av miljökvalitetsnormer
kopplade till genomförandeplaner inom utredningen om
miljöskyddslagstiftningen. Med ett sådant system skulle möjligheterna till
bättre måluppfyllelse kunna nås. Vi anser att miljökvalitetsnormer ska införas
för svaveldioxid, kväveoxider, koloxid, kolväten, ozon och partiklar.

Försurning och skogsdöd

Skogsdöden orsakas både av förändringar i marken och direkt av luftföroreningar.
Förändringar i marken p.g.a. utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider
orsakar både sänkta pH-värden, som leder till att aluminium löses ut,
och förändrad näringsstatus i marken. Träden angrips också direkt av fotokemiska
oxidanter som t.ex. ozon och PAN. Utsläppen av kolväten och kväveoxider
gör att ozon bildas och därför måste utsläppen av dessa minskas om
ozonbildningen ska minska. Ozon skadar inte bara skogen utan verkar också
skördesänkande på jordbruksgrödor.

Försurningen av mark och vatten skadar inte bara växtligheten utan löser
också ut giftiga metaller som t.ex. kvicksilver. Människors hälsa kan drabbas
av höjda metallhalter i dricksvatten och mat.

Försurningen skadar också byggnader och kulturminnen, vilket vi tar upp
i vår partimotion om kulturpolitiken.

Utsläppen av försurande ämnen måste minskas kraftigt för att nå ner till
en nivå som naturen kan bära. Eftersom luftföroreningar är gränsöverskridande
är det nödvändigt med ett internationellt samarbete. Men de direkta
politiska besluten fattas på den nationella nivån och det är därför viktigt att
varje land minskar sina utsläpp för att ta ansvar för miljön både i det egna
landet och i andra länder. Våra förslag när det gäller internationellt miljösamarbete
tar vi upp i en motion om internationell miljöpolitik.

För att med större sannolikhet klara den uppsatta målsättningen vill vi
också sänka de högsta svavelhalterna i eldningsolja. Vi kräver att den maxi

Mot. 1989/90

Jo882

24

malt tillåtna halten i E02-5 ska vara 0,5 %. I lätt eldningsolja ska den maximalt
tillåtna halten vara 0,1 %. Utsläppskraven för utsläpp av svaveldioxid
och kväveoxider från energianläggningar behöver också skärpas, vilket
också anges i hemställan.

För att dämpa de akuta försurningsproblemen måste kalkning tillgripas.
Vi anser att regeringens anslag till naturvårdsverket för kalkning är för lågt
och har därför föreslagit en höjning med 60 milj. kr. Dessutom menar vi att
försurningssituationen i skogsmark nu är så allvarlig att bidrag till kalkning
av skogsmark också ska kunna lämnas och vi har därför föreslagit 15 milj.
kr. till kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Bidrag till kaliumkalkning
för att komma till rätta med höga koncentrationer av radioaktiva
ämnen som Cesium och Strontium ska också kunna ges från naturvårdsverkets
anslag.

Avloppsvatten från kommunala reningsverk kan ibland ha ett olämpligt
pH-värde med tanke på omgivningen. Därför bör pH-värdet vid behov justeras
i reningsverken till en lämplig nivå.

Ozonskiktet

Ett flertal kemiska ämnen bryter ned det livsviktiga ozonskiktet som skyddar
mot solens ultravioletta strålning. Det allvarligaste hotet anses komma från
s.k. freoner (klorfluorkolväten). Riksdagen har beslutat att användningen
av fullständigt halogenerade freoner samt haloner ska upphöra inom fem år.
Vi anser att även användningen av icke-fullständigt halogenerade föreningar
måste avvecklas. Användningen av freon har ökat starkt under 80-talet och
det finns risk att förbudet mot fullständigt halogenerade freoner leder till att
man inte slutar använda freoner utan i stället går över till de icke-fullständigt
halogenerade föreningarna. Dessa är inte lika skadliga men om användningen
av dessa ökar är det möjligt att en del av den skadliga miljöeffekten
kvarstår. Vi menar att alla freoner måste förbjudas.

Lustgas, N20, utgör också ett hot mot ozonskiktet. Den största delen av
lustgasen kommer från naturliga processer i marken, t.ex. från jordbruksmark,
men även biltrafiken är en betydande källa. Det är troligt att det bildas
mer lustgas i starkt kvävegödslad mark. En minskad kvävegödsling i
jordbruket skulle alltså kunna minska bildningen av lustgas liksom minskad
bilism. Kunskapen om bildning av lustgas liksom effekten på ozonskiktet är
bristfällig. Sverige bör därför ta initiativ till ett internationellt forskningsprogram
för att höja kunskapsnivån inom området. Vi avstår från att lägga något
yrkande här därför att vi avser att återkomma till frågan i samband med
den forskningspolitiska propositionen i februari.

Drivhuseffekten

Den ökade koldioxidhalten, som beror på framförallt förbrännningen av fossila
bränslen men även på skovling av världens skogar (i synnerhet regnskogarna),
kan leda till en kraftig höjning av temperaturen - en s.k. drivhuseffekt.
En sådan klimatförändring skulle få mycket allvarliga ekologiska konsekvenser.
Därför kan inte en stor del av jordens energiförsörjning längre
baseras på fossila bränslen. I vår energipolitiska motion kräver vi att större

Mot. 1989/90

Jo882

25

delen av användningen av fossila bränslen upphör inom 25 år. Väg- och flygtrafiken
ökar snabbt och står för en stor del av koldioxidutsläppen och vi har
föreslagit åtgärder inom trafikområdet i våra trafikmotioner.

Det är också viktigt att bevara regnskogsområdena som binder stora
mängder kol. Vi har därför föreslagit en stor satsning på regnskogen i vår
motion om den internationella miljöpolitiken.

Freoner och dikväveoxid är också viktiga drivhusgaser. De behandlas
dock ovan under Ozonskiktet. Metan har en drivhuseffekt som är ca 40
ggr större än koldioxiden. Lyckligtvis så bryts metangasen så småningom ner
i luften. Men metanutsläppen i form av naturgas, kolbrytning, skogs- och
myrdikning m.m. är så stora att en betydande del av växthuseffekten härrör
därifrån. Därför måste också hänsyn till metangasutsläpp tas i högre grad än
hittills vid bl.a. energival och bedömning av värdet av dikning.

Stadsmiljö

Mångå människor lever idag i en statsmiljö med föroreningshalter i luften
som klart överstiger vad som är lämpligt med tanke på hälsan. Både halterna
av cancerframkallande aromatiska kolväten och kolmonoxid är alldeles för
höga. I dag har kommunerna vissa möjligheter, enligt plan- och bygglagen,
att införa luftkvalitetsnormer för luften i tätortena. Men möjligheten tillämpas
i mycket liten utsträckning och lagrummet är svårt att tillämpa. Ett problem
är att kvalitetsnormer bara får införas om det finns särskilda skäl. Vi
anser att bindande gränsvärden måste införas på nationell nivå för att garantera
alla en rätt till luftkvalitet som inte får underskridas. Det behöver också
göras stora satsningar på miljövänlig kollektivtrafik, vilket vi föreslagit i vår
budgetmotion om kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Skogsbruk

Skogens sammansättning har betydelse för det kemiska tillståndet i skogsmark,
eftersom barrskog leder till att pH-värdet i marken sjunker snabbare.
Ett sätt att motverka försurningen av skogsmark är att öka lövskogsinslaget.
I försurningskänsliga områden bör ett lövskogsinslag på 30% eftersträvas.
Markanvändningen ska heller inte få ändras från lövskogsdominerad mark
till barrskogsdominerad i försurningskänsliga områden.

Hemställan

Med hänsvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska utsläppen av
svaveldioxid med 75 % inom fem år, eller med 90 % räknat på perioden
1980-95,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska utsläppen av
kväveoxider med 70 % inom fem år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska utsläppen av
kolväten med 75 % inom fem år,

Mot. 1989/90

Jo882

26

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska ozonbildningen
vid markytan med 75 % inom fem år,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre eldningsoljor
(E03-5) skall sänkas till 0,5 % senast den 1 januari 1991,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall skaffa avsvavlingskapacitet för
tyngre eldningsoljor1],

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högsta tillåtna halt i lättare eldningsoljor skall
sänkas till 0,1 % senast den 1 januari 1991,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en övre gräns för svavelutsläppen från energianläggningar
skall sättas till 0,05 g/MJ senast den 1 januari 1992,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en övre gräns för kväveoxidutsläppen skall sättas
till 0,06 g/MJ för äldre anläggningar och till 0,03 g/MJ för nya anläggningar
senast den 1 januari 1992,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lövskogsinslaget
inom försurningskänsliga delar av landet bör öka i enlighet
med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ändrad markanvändning från jordbruksmark
och lövskogsdominerad mark till barrskogsdominerad mark skall förbjudas
inom försurningskänsliga områden,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pH-justering av vatten från kommunala reningsverk,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bidrag
för kaliumkalkning skall kunna ges av naturvårdsverkets anslag till
kalkning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gränsvärden för ozon, svaveldioxid, kvävedioxid,
koloxid, ozon och kolväten i utomhusluft,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att användningen av s.k. freoner och haloner skall
förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att minska metanutsläppen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den planerade avvecklingen av användningen
av fullständigt halogenerade freoner skall utökas till att gälla även de
freoner som inte är fullständigt halogenerade,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående ett internationellt forskningsprogram om
dikväveoxid (lustgas).

Mot. 1989/90

Jo882

27

Stockholm den 24 januari 1990 Mot. 1989/90

Jo882

Åsa Domeij (mp) Roy Ottosson (mp)

11989/90:N485

gotab 96146. Stockholm 1990