Maktväxling - federalism i den ekonomiska politiken

Motion 2003/04:Fi242 av Maud Olofsson m.fl. (c)

1 Sammanfattning

Vår omvärld förändras och därmed också förutsättningarna för Centerpartiets politik. På 2000-talet står vi inför ett antal stora utmaningar. En globaliserad ekonomi och ett internationaliserat tjänstesamhälle ställer våra invanda föreställningar om hur samhället bör organiseras på ända. Sverige har liksom flertalet europeiska länder en alltmer åldrande befolkning. Vår offentliga verksamhet klarar inte längre att leva upp till de krav som det moderna välfärdssamhället ställer. Den sociala och regionala klyvningen ökar samtidigt som de generella lösningar som formuleras på statlig nivå, sällan är anpassade efter individuella, sociala eller geografiska olikheter.

Bidrags-, skatte- och transfereringssystemen har minskat motiven för att arbeta. Om det i framtiden ska bli möjligt att ha en god välfärd i form av vård, skola och omsorg måste fler människor arbeta och betala skatt. Färre måste utnyttja transfereringssystemen.

Sverige behöver en ny inriktning så att makten kan byggas underifrån enligt federalismens principer och därför måste arenorna där demokrati och politik kan utspelas bli fler. Lokala, kommunala och regionala beslut ska fattas nära dem som berörs av besluten. Beslutsmakten måste kopplas mer samman med beskattningsrätten. Centerpartiet vill öka individens självbestämmande och bejaka självstyrande geografiska enheter. Vi utgår från att sociala gemenskaper på samhällets alla nivåer kan förena det offentliga, det privata och det civila på ett sätt som ökar medborgarnas välbefinnande och Sveriges tillväxtmöjligheter. Inom ramen för Centerpartiets fyra reformområden: demokrati, företagande, hälsa och miljö, presenterar motionen viktiga politiska insatser för federalism och tillväxt.

Demokrati och självbestämmande. Centerpartiet förespråkar en tillämpning av federalismens principer eftersom detta i grunden handlar om respekt för självstyret. En ny samhällsordning och grundlag bör utifrån dessa principer bygga på mångfald, och att makten delegeras underifrån; från enskilda människor till frivilliga och lokala gemenskaper, från de frivilliga gemenskaperna till kommuner och vidare till regioner, staten, Europeiska unionen och FN.

Att känna sig trygg är grundläggande för varje människa. Centerpartiet anslår därför ytterligare resurser till polisen och kriminalvården. Otillräckliga resurser och personalbrist gör att polisen idag inte kan försvara medborgare och företagare mot rättskränkningar.

Bistånd är mer än matpaket åt de fattiga. Bistånd omfattar samarbete med organisationer och länder för demokratisering, för utveckling av rättsväsendet, för utbildning och för alla människors lika rätt och värde. Vi satsar på biståndet med en målsättning att nå en procent av BNI.

Familjers möjlighet att bestämma över sin vardag måste förbättras. Centerpartiet föreslår fördubblade barnbidrag för 1–4 åringar, höjd grundnivå i föräldraförsäkringen och utökad rätt till föräldraledighet då barnen är små. Med ett höjt tak i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp, kan männen i större utsträckning vara föräldralediga, vilket ökar förutsättningarna för ett mer jämställt familje- och arbetsliv.

Centerpartiets skattepolitik sänker boendekostnaderna genom lägre fastighets- och förmögenhetsskatt. Vi utvecklar inkomstskattereformen för att öka människors ekonomiska självbestämmande och stärka incitamenten till arbete och privatekonomi. Centerpartiets inkomstskattereform innebär också att kommunernas skattebas kraftigt förstärks, vilket innebär att behovet av statsbidrag minskar och i vissa fall upphör.

Företagande och tillväxt. Den internationella konjunkturen vänder uppåt. Kronan stärks och Sverige bedöms ha goda tillväxtmöjligheter. Trots detta finns fortfarande en rad stora tillväxthinder. Några av de mest alarmerande riskerna för svensk ekonomi är ett starkt vikande arbetskraftsutbud och ett ogynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag. Ett bättre företagsklimat är avgörande för hur Sverige ska lyckas möta de ekonomiska svårigheter som vår demografiska utveckling innebär.

Centerpartiet föreslår bland annat slopad arvs- och gåvoskatt för makar och bröstarvingar i syfte att underlätta generationsskiften i småföretagen. Vi anslår medel för att öka tillgången på riskkapital och stimulera starta-eget-sparande. Regeringen väljer att ha kvar den tredje sjuklöneveckan, medan Centerpartiet föreslår ett system för sjuklöneansvar som kraftigt kompenserar småföretagens kostnader för arbetsgivarinträdet.

För att kunna mildra arbetskraftsbristen i Sverige föreslår Centerpartiet att vi öppnar gränserna för människor som vill arbeta här och bidra till vår gemensamma välfärd. Vi förordar en ökad arbetskraftsinvandring.

Högre utbildning och forskning är avgörande för ett lands tillväxt. Den utbyggnad av den högre utbildningen över hela Sverige som Centerpartiet medverkat till är viktig inte minst för att motverka den regionala klyvningen. Genom Centerpartiets försorg har också alla högskolor erhållit fasta forskningsresurser.

För att kunna genomföra önskvärda samhällsekonomiska och strategiskt viktiga investeringar i vägar och järnvägar, föreslår Centerpartiet en modell för introduktion av alternativ finansiering. Ett särskilt infrastrukturbolag bör få i uppdrag att finansiera sådana investeringar, med normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. På detta sätt kan offensiva och tillväxtfrämjande projekt påbörjas. Denna satsning är lämplig att använda under rådande finansiella omständigheter.

Hälsa. Idag är det alltför få människor som bidrar till vår gemensamma välfärd och tillväxt. Samhällskostnaderna och arbetskraftsbortfallet på grund av sjukskrivningar och förtidspensioner fortsätter att öka. Denna utveckling kan inte tillåtas fortsätta och den hittills förda politiken har inte varit framgångsrik. Det räcker inte med en stabilisering av kostnaderna.

Centerpartiet föreslår ett flertal konkreta åtgärder för att förbättra människors hälsa. Bland annat vill vi införa en samordnad arbetslivsförsäkring, istället för nuvarande sjuk- och arbetslivsförsäkringar, med samordnad lagstiftning och ersättningsvillkor. Vi föreslår finansiell samordning vilket innebär att medel som är reserverade för sjukförsäkring omvandlas till aktiva åtgärder. Vi föreslår också; en förbättrad rehabiliteringsgaranti, ökade resurser till försäkringskassorna, rehabiliteringslots, nationell vårdgaranti och säkerställande av rehabiliteringsinsatser för förtidspensionärer.

Miljö. En långsiktigt hållbar miljödriven tillväxt kräver nytänkande. Ska vi nå uppsatta mål som hejdar klimatförändringarna krävs en effektiv skatteväxling och fortsatta KLIMP-projekt. Ekonomiska styrmedel måste utgöra en större andel i omställningen till miljödriven tillväxt. Vi förespråkar en skatteväxling som stimulerar och gynnar företag som deltar i denna utveckling.

Centerpartiet anser att boendepolitiken ska formas utifrån den enskilda människan och lokala och regionala förutsättningar. För att utveckla det kretsloppsanpassade samhället är det hög tid att på bred front introducera ett ekologiskt byggande. Statens stöd för teknisk utveckling på byggområdet måste utformas så att större byggprojekt med ekologisk byggteknik kan genomföras. Vi föreslår att ett nationellt handlingsprogram för kretsloppsanpassat byggande snarast utarbetas, samtidigt som det nationella miljöarbetet Agenda 21 måste intensifieras i landets kommuner.

Balanskrav och minskad statsskuld. Centerpartiets budgetförslag är ett långsiktigt budgetalternativ i kontrast till samarbetspartiernas kortsiktiga kompromisser.

Regeringens politik riskerar att avsättningarna för framtidens pensioner används till att täcka underskott i statens finanser. Centerpartiet förordar därför ett balanskrav, för att undvika att statsbudgeten går med underskott över en konjunkturcykel. Vi förordar också att försäljning av statlig egendom ska användas till att betala av på statsskulden. Vår målsättning är att statsskulden ska minska till högst 40 procent av BNP inom de närmaste två mandatperioderna. Centerpartiets ekonomiska politik når målsättningen om ett överskottsmål på 2 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel i de samlade statsfinanserna.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 4

3 Förslag till riksdagsbeslut 6

4 Den ekonomiska politikens inriktning 7

4.1 Utmaningar i en ny tid 7

4.2 Sveriges ekonomiska läge 8

4.2.1 Strukturreformer och en kraftfull budgetsanering 8

4.2.2 Marginalerna slarvades bort 8

4.2.3 Låginflationspolitiken – ett framsteg för Sverige 9

4.2.4 Uppgång i den internationella konjunkturen 9

4.2.5 Svenska tillväxtchanser och tillväxthinder 10

4.2.6 Konjunkturkänsligheten består 11

4.2.7 Minskat arbetskraftsutbud – en tickande bomb 12

4.2.8 Regeringens politik – en politik utan färdriktning 14

5 Fyra reformområden för maktväxling 15

5.1 Demokrati och självbestämmande 15

5.1.1 Demokratins principer 15

5.1.2 Jämställdhet 16

5.1.3 Rättstrygghet 17

5.1.4 Internationellt engagemang 18

5.1.5 Bistånd 19

5.1.6 Migration 20

5.1.7 Integration 20

5.1.8 Familjepolitik 21

5.1.9 Äldre 22

5.1.10 Kulturen – en del av samhällets demokratiska samtal 22

5.1.11 Inkomstskattereformen 23

5.1.12 Det kommunala självstyret måste utvecklas 24

5.2 Företagande och tillväxt 25

5.2.1 Åtgärder för tillväxt och bättre företagsklimat 25

5.2.2 Arbetsmarknad 29

5.2.3 Utbildning och forskning 30

5.2.4 Starka regioner för ökad tillväxt 32

5.2.5 Kommunikationer 33

5.2.6 IT 34

5.3 Hälsa 34

5.3.1 Orsaker till sjukfrånvaron 35

5.3.2 Slå vakt om samhällets mest utsatta! 37

5.3.3 Ett paket mot ohälsan 37

5.4 Miljö 39

5.4.1 Hållbar utveckling – rena vinsten! 39

5.4.2 Miljödrivet företagande 40

5.4.3 Byggande och boendemiljö 40

6 En budget för maktväxling 42

6.1 Utgiftsområden 2004–2006 46

6.2 Kommentarer till utgiftsområden 47

6.3 Balanskrav och minskad statsskuld 48

7 Skattepolitikens inriktning 49

7.1 Skattepolitik för självbestämmande 49

7.2 Skattepolitik för företagande och tillväxt 50

7.3 Skattepolitik för miljö och hälsa 50

7.4 Statens inkomster 51

Tabellförteckning

Tabell 1. Samlad effekt av Centerpartiets anslag relativt regeringens 46

Tabell 2. Sparande i offentlig sektor med Centerpartiets budgetpolitik 48

Tabell 3. Centerpartiets skatteförslag, kassamässig effekt för staten relativt regeringen. 51

Figurförteckning

Figur 1 Tillväxtens utveckling i USA, euroområdet, Storbritannien, Japan och Sverige 10

Figur 2 Transfereringar till hushållen, andel av statsbudgetens storlek 12

Figur 3 AU-kvotens utveckling 1976–2002 13

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 4).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fyra reformområden för Sverige (avsnitt 5).

3. Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifterna för budgetåren 2004, 2005 och 2006 i enlighet med vad i motionen anförs (tabell 1 avsnitt 6.1).

4. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 793 miljarder kronor 2004, 819 miljarder kronor 2005 och 846 miljarder kronor 2006 (tabell 1 avsnitt 6.1).

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett balanskrav för staten och sänkt statsskuld (avsnitt 6.3).

6. Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 7).

7. Riksdagen beslutar godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåren 2004, 2005 och 2006 i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 3 avsnitt 7).

4 Den ekonomiska politikens inriktning

4.1 Utmaningar i en ny tid

Centerpartiets ekonomiska politik utgår från federalismens principer. Samhället, välfärden och företagsamheten ska växa underifrån. Det är av den enskilda människans idérikedom och initiativkraft som företag skapas och samhället utvecklas. Reformer för tillväxt och ett gott företagsklimat måste därför utgå från den enskilde företagarens förutsättningar. Statens ansvar är att upprätthålla rättvisa, stabila och överblickbara spelregler för ekonomin och infrastrukturen.

Centerpartiets budgetförslag presenterar åtgärder för en stabil konkurrenskraftig ekonomi som ökar medborgarnas ekonomiska trygghet. Centerpartiets inkomstskatteförslag, krav om statlig budgetbalans och minskad statsskuld, tillsammans med kraftfulla förslag för ökad tillväxt, minkar statens konjunkturkänslighet. Förslagen leder också till minskad arbetslöshet och reducerar bidragsberoendet. Medborgarna får genom förslagen ökat ekonomiskt självbestämmande.

Sverige är en liten och öppen ekonomi. Med informationstekniken har ekonomins funktionssätt förändrats drastiskt. Marknaderna är globala och öppna 24 timmar om dygnet. Idéer, varor, tjänster och kapital rör sig betydligt lättare på världsmarknaden än för tio år sedan. Sveriges handel med omvärlden är stor. Resultaten för 2002 visade på ett kraftigt exportöverskott på 142,2 miljarder. Den snabba och intensiva internationaliseringen har förbättrat möjligheten för många svenska företag, samtidigt som det ställer nya krav på den ekonomiska politiken att vara gränslös.

Sveriges relativa konkurrenskraft måste stärkas. Med globaliseringen är åtgärder som olika handelshinder eller valutapolitiska metoder som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft, borta sedan länge. Vi har nu att förbättra förutsättningarna för de företag som valt att verka inom landets gränser. Internationaliseringen kräver, inte minst för de små och medelstora företagen, ett företagsklimat i världsklass. Då först drar vi nytta av globaliseringens alla fördelar och vi förebygger riskerna med att de stora företagen väljer att förlägga sin verksamhet utanför landets gränser.

För att Sverige ska kunna möta framtidens välfärdsåtaganden, med en kraftigt ökad försörjningsbörda för de som arbetar, en åldrande befolkning samt ett minskat arbetskraftsutbud, anser Centerpartiet att den ekonomiska politiken ska ta sikte på följande målsättningar:

• Inkomstskattereform med skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare.

• Förbättrat klimat för småföretagande genom enklare regler och sänkta skatter.

• Kontinuerligt sänkt skattekvot till jämförbara konkurrentländers nivå.

• Låg inflation genom bibehållet inflationsmål och en god lönebildning.

• En stabil och långsiktigt stärkt valutakurs.

• Sänkt statsskuld till 40 procent av BNP 2010.

• Stärkt kommunalt och regional självstyre.

• Kraftfulla åtgärder mot ohälsan.

• Ökade incitament till arbete efter uppnådd pensionsålder.

4.2 Sveriges ekonomiska läge

4.2.1 Strukturreformer och en kraftfull budgetsanering

I början av 1990-talet drogs Sverige in i den internationella ekonomiska depression som drabbade länderna i vår omvärld. För att bryta 1970- och 1980-talens devalverings- och inflationstrend knöts den svenska kronan mot ecun 1991. Ekonomin bromsades samtidigt som konjunkturen vände nedåt, vilket var helt i motsats till den tidigare förda keynesianska konjunkturpolitiken. Resultatet blev att inflationen dämpades, men ändå låg räntorna kvar på höga nivåer. Fallande fastighetspriser, bankkriser och stigande arbetslöshet drev på ett växande budgetunderskott. Försvaret av den fasta växelkursen innebar ett utflöde på 158 miljarder kronor.

De tre borgerliga regeringsåren resulterade i en rad ekonomiska strukturreformer som gjorde att Sverige gick från att vara en av världens mest stela ekonomier till att bli en av de mest öppna. Reformerna var bland andra: sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, förbättrad arbetsrätt för småföretagare, privatisering av statliga bolag och Nathalieplanens kraftfulla besparingsprogram. Den fasta penningpolitiken övergavs och en ny penningpolitik med flytande växelkurs och låg inflation började utformas.

Under perioden 1995–1997 genomförde Centerpartiet ett budgetsaneringsarbete tillsammans med Socialdemokraterna. Denna statsfinansiella sanering förbättrade förtroendet för Sveriges statsfinanser och räntan sjönk relativt snabbt. Den sammanlagda effekten av budgetsamarbetet förbättrade kraftfullt Sveriges finanser som också fick ett överskott 1998–1999.

4.2.2 Marginalerna slarvades bort

Efter 1997 har den socialdemokratiska regeringen visat ringa intresse av att utveckla reformarbetet i svensk ekonomi. Under perioden 1995–1998 drog staten in 126 miljarder kronor i form av ökade intäkter och minskade utgifter. Under 1998–2004 gick utvecklingen i motsatt riktning. Staten minskade sina skatteintäkter och ökade utgifterna med totalt 168 miljarder kronor. Detta är anmärkningsvärt. Både budgetförstärkningen under konsolideringsprogrammet 1995–1998 och reformerna under perioden 1998–2004 motsvarar 7,5 procent av BNP. Staten slarvade följaktligen bort hela besparingsresultatet.

Den statsfinansiella saneringen ökade inte längre det underliggande budgetsaldot under perioden 1999–2001. Denna positiva utveckling varade tyvärr inte länge. Redan 2002 blev det åter underskott i statens finanser. Regeringen döljer detta underskott med pensionsöverföringar och extraordinära indragningar från Riksbanken. Eftersom statsskulden numera ökar, blir budgetsaldot negativt även under de kommande åren.

4.2.3 Låginflationspolitiken – ett framsteg för Sverige

När Riksbanken, i november 1992, tvingades överge den fasta växelkursen och övergick till en rörlig växelkurs och ett inflationsmål, var detta ett stort framsteg för svensk ekonomisk politik. Fördelarna med en låginflationspolitik är betydande. Inflationsmålet är tydligt både för allmänheten och beslutsfattare och vi kan kontinuerligt utvärdera Riksbankens penningpolitik. Räntan och den rörliga växelkursen minskar riskerna för en uppgång i inflationstakten. Risken för överhettning i den svenska ekonomin reducerades betydligt. När penningpolitiken används som konjunkturpolitiskt medel, överlåts ansvaret för strukturella förändringar åt finanspolitiken.

Inflationen har många negativa effekter. Ytterst har den allvarliga konsekvenser för att konkurrenssituationen och valutakursen på sikt kan försämras. Den har också en omfördelande effekt, då de med tillgångar i nominella värden förlorar, medan de med reella tillgångar klarar sig. Det är mycket angeläget med en låg inflationen även fortsättningsvis. Detta säkerställer vi bäst genom att låta vår oberoende riksbank fortsätta att bedriva en fri penningpolitik anpassad efter svensk ekonomi.

4.2.4 Uppgång i den internationella konjunkturen

Efter en tid av tillbakagång och turbulens i världsekonomin, i skuggan av Irakkriget och SARS-epidemin börjar den internationella ekonomin sakta att återhämtas sig. En expansiv penningpolitik i såväl USA som Europa, Storbritannien och Japan bäddar för att investeringarna vänder uppåt under de två kommande åren.

I USA, som fortfarande är starkast i världsekonomin, har tillväxten börjat återhämta sig. De låga marknadsräntorna har pressat bolåneräntorna nedåt. Med stigande huspriser ökar hushållens möjlighet att belåna sina bostäder och även den privata konsumtionen fortsätter att öka. Förväntningarna inför 2004 och 2005 är stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet.

I euroområdet går utvecklingen långsammare. Irakkriget, den starka euron och strejker i Tyskland och Frankrike anges som viktiga förklaringar. Euroförstärkningen har medfört en drastisk försämring av nettoexporten. De oflexibla ekonomierna och de många olösta strukturella problemen inom euroområdet hämmar den ekonomiska tillväxten. Inom euroområdet förväntas ingen regelrätt högkonjunktur under de närmaste åren. Mot bakgrund av en allt starkare världskonjunktur förväntas dock en återhämtning under senare delen av 2003 och en tillväxt som når något högre än den potentiella.

Figur 1 Tillväxtens utveckling i USA, euroområdet, Storbritannien, Japan och Sverige

Källa: OECD 

I såväl Storbritannien som i USA har den privata konsumtionen varit en viktig drivkraft för den ekonomisk utvecklingen. En stark inhemsk efterfrågan är kanske den främsta anledningen till att Storbritannien klarat sig betydligt bättre än länderna inom EMU. Prognoser visar en optimism i utsikterna för den brittiska ekonomin. En starkare utländsk efterfrågan och att den privata konsumtionen bibehålls på en förhållandevis hög nivå, i kombination med låga räntor, påverkar investeringarna i positiv riktning.

Den japanska ekonomin fortsätter att stabiliseras. Även i Japan är den inhemska efterfrågan den viktigaste drivkraften för ekonomin. Den japanska konsumtionen utgör 60 procent av BNP. Arbetslösheten förefaller ha stabiliserats och arbetskraften ökar efter en lång period av minskning.

4.2.5 Svenska tillväxtchanser och tillväxthinder

Prognosinstituten bedömer att den svenska ekonomin är på rätt väg. OECD uppskattar Sveriges tillväxt till 0,5 procent högre än euroområdets. Vi kan förvänta oss en motsvarande skillnad i förhållande till valutaunionen i genomsnittlig tillväxt under en konjunkturcykel.

Sveriges stärkta tillväxtpotential kan till viss del förklaras av de strukturella förändringar som genomfördes under slutet av 1980- respektive början av 1990-talen, såsom avregleringar av el- och telemarknader samt ett reformerat och relativt robust pensionssystem.

Eftersom Sveriges medborgare röstade nej till euron den 14 september, kommer Riksbanken att finns kvar som garant för konjunkturstabiliteten. Finanspolitiken kan därmed koncentrera sina insatser på tillväxt- och strukturfrågor samt förbättra och förvalta Sveriges positiva utgångsläge.

Sedan folkomröstningen har den svenska kronan inte visat på några svaghetstecken, utan tvärtom förstärkts mot både dollarn och euron. Mycket talar även för en framtida förstärkning av kronan gentemot euron. Sverige har högre tillväxt, lägre arbetslöshet, mycket högre bytesbalansöverskott och stabilare statsfinanser än valutaunionen. Enligt ekonomiska prognoser är uppsvinget för den svenska kronan stabilt och en fortsatt förstärkning är att vänta i takt med att den globala konjunkturen vänder uppåt.

Sammanfattningsvis har Sveriges tillväxtchanser förbättrats betydligt och dessa behövs om vi ska kunna klara framtidens välfärdsåtaganden. Våra möjligheter att ta tillvara dessa tillväxtmöjligheter begränsas tyvärr av ett antal faktorer;

• Att de små och medelstora företagen drabbas värst av vårt ogynnsamma företagsklimat.

• Det svenska skattetrycket ligger omkring 10 procent över det europeiska genomsnittet och försvagar incitamenten till företagande, arbete och utbildning.

• Statsfinanserna är instabila och konjunkturberoende.

• Arbetsmarknaden är inte flexibel. Det finns stor risk för inflation med för höga lönekrav.

• Vi har arbetskraftsbrist. Närmare 20 procent av den arbetsföra befolkningen är arbetslösa, i åtgärder, förtidspensionerade eller sjukskrivna.

• Diskriminering och otillräcklig integration försvårar och hindrar många nya svenskars inträde på arbetsmarknaden.

• Ohälsans kostnader för bland annat sjukfrånvaro och förtidspensioner driver upp kostnaderna för socialförsäkringarna.

• Ökade incitament måste skapas så att personer kan fortsätta att arbeta även efter ålderspensioneringen.

Sverige har goda chanser att nå en högre tillväxt om vi fullföljer 90-talets strukturreformer. I annat fall medför våra höga skatter och växande välfärdsåtaganden att vi fortsätter att tappa placeringar i välståndsligan.

4.2.6 Konjunkturkänsligheten består

Konjunkturkänsligheten i de svenska statsfinanserna och i samhällsekonomin består. Ekonomisk stabilitet är viktig för att skapa framtidstro och optimism i landet. Vår ekonomiska politik måste klara upp- och nedgångar i såväl den inhemska som den internationella konjunkturen.

Då Sverige fortfarande har stora kommunala och statliga åtaganden och högt skattetryck blir det stora påfrestningar på statens finanser i en lågkonjunktur. Ska vi klara av att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för den nationella ekonomin, måste skattetrycket minskas och utgifternas andel av BNP minska.

Den svenska samhällsekonomin är alltjämt mycket känslig. De bakomliggande orsakerna är den offentliga sektorns storlek, accelererande utgifter för transfereringar till hushållen, ökat antal företagskonkurser och ett för lågt arbetskraftsutbud. Under 2003 fortsätter minskningen av antalet anställda inom den privata sektorn samtidigt som den ökar i motsvarande omfattning inom den offentliga sektorn.

Om ohälsotalen och arbetslösheten fortsätter att stiga, ökar utgifterna kraftigt för aktivitets- och sjukersättningarna. Antalet unga människor utanför arbetsmarknaden var i augusti 6 000 fler jämfört med motsvarande månad 2002. I juni var 18 300 fler långtidssjukskrivna, jämfört med 2002, en ökning med 15,8 procent. Transfereringarna till hushållen prognostiseras öka med drygt 10 procent under 2003, vilket är betydligt mer än den procentuella ökningen av BNP.

För att i framtiden kunna stärka de personella resurserna i skola, vård och omsorg måste den privata sektorn öka antalet anställda med ca 300 000 anställda. Genom kraftiga åtgärder som motverkar ohälsan, som får fler i arbete och som ökar andelen privatanställda, stoppar vi erosionen av underlaget för statens finanser och vi förbättrar stabiliteten i den svenska ekonomin.

Figur 2 Transfereringar till hushållen, andel av statsbudgetens storlek

Källa: ESV

4.2.7 Minskat arbetskraftsutbud – en tickande bomb

Om ett decennium är flertalet 40-talister ålderspensionärer. Denna generation är den i särklass största. 1,2 miljoner människor kan jämföras med 30-talisternas 900 000 och de som föddes på 1960-talet som är dryga 1,1 miljoner. Den åldrande befolkningen ökar samtidigt som de som arbetar blir färre. Förberedelsetiden för en betydligt större försörjningsbörda för de yrkesverksamma är dessutom mycket kort. Ett större arbetskraftsutbud är en av de viktigaste politiska frågorna under de kommande åren.

Antalet arbetade timmar är en avgörande faktor för bruttonationalproduktens utveckling. Arbetslöshetssiffror säger inte mycket om arbetskraftsutbudets reella utveckling, då många människor inte ingår i arbetskraften. Statistiken för förtidspensioner kan också vara missvisande, då fler förtidspensioner minskar arbetslösheten och samtidigt minskar arbetskraftsutbudet. Reforminstitutets modell för den s k AU-kvoten, försöker att ge en mer korrekt bild av arbetskraftsutbudets storlek. Fördelen med AU-kvoten är att den sätter faktiskt arbetade timmar i relation till potentiellt arbetade timmar.

En analys av den svenska AU-kvotens utveckling visar en kraftig uppgång under slutet av 1980-talet och 90-talet som ett resultat av högkonjunkturen, med en kraftig nedgång under det tidiga 1990-talets internationella ekonomiska kris. Det anmärkningsvärda är att AU-kvoten efter dess inte återhämtat sig mer än till viss del. Utvecklingen blir mycket allvarlig eftersom stora demografiska påfrestningar väntar i framtiden.

Figur 3 AU-kvotens utveckling 1976–2002

Källa: SCB, Reforminstitutet

Att påverka arbetskraftsutbudets storlek i positiv riktning är en av Centerpartiets främsta politiska utmaningar och vi presenterar också i vårt budgetförslag åtgärder för detta. Gemensamt för dessa är ökat inflytande och ansvar för den enskilde. Makten hos den enskilde måste stärkas, för att möjliggöra nya flexiblare lösningar i arbetslivet. Skatte- och transfereringssystemen måste utformas så att de stimulerar till arbete.

• Förbättrat företagsklimat för små och medelstora företag genom förenklade regler och sänkta skatter.

• Ett reformerat inkomstskattesystem med införande av en rabatt som sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Skatterabatten, som ersätter dagens grundavdrag, utgår lika för alla. Då försvinner den negativa marginaleffekt som sker med nuvarande skattesystem när grundavdraget trappas av. Incitamenten ökar för fler arbetade timmar på den ”vita” arbetsmarknaden.

• Grundläggande reformer för arbetsmarknadspolitiken, med rätt till grundutbildning, kvalificerade yrkesutbildningsprogram samt övergångsarbetsmarknader för arbetslösa.

• Ett paket mot ohälsan, med bland annat förslag om finansiell samordning, förbättrad rehabiliteringsgaranti, vårdgaranti och en ny modell för arbetsgivaransvar.

• Nya möjligheter för ökad arbetskraftsinvandring för såväl löneanställning som för företagare.

• Flexiblare arbetsmarknader för funktionshindrade och ålderspensionärer, så att alla får möjligheter att bidra till välfärden.

4.2.8 Regeringens politik – en politik utan färdriktning

Innehållet i regeringens budgetförslag saknar både ansvar och politisk färdriktning. Trots att ohälsotalen fortsätter att accelerera och att ungdomar stängs ute från arbetsmarknaden, föreslår samarbetspartierna att försöken med arbetstidsförkortning och friår fortsätter. Antalet arbetade timmar är vid sidan av produktivitet den viktigaste faktorn för vår tillväxtutveckling. Sverige avancerar inte i välstånd och tillväxt om vi arbetar mindre. En större förståelse för olikheter i arbetslivet skulle däremot öka det totala antalet timmar dramatiskt, samtidigt som vi stärker den enskilda individens makt över sitt eget liv. Många som skulle vilja arbeta tillåts inte detta på grund av brist på flexibilitet i regelverket.

Regeringen saknar förslag som minskar ohälsan och finansplanen bekräftar att regeringen inte når målet om 80-procentig sysselsättningsgrad, halvering av sjukfrånvaron eller minskat socialbidragsberoende.

Endast få konkreta åtgärder vidtas för att förbättra Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar. Sänkt skatt genom lättnader i 3:12-reglerna är ett litet steg i rätt riktning. Det är en svag signal på att regeringen äntligen förstår allvaret och värdesätter landets småföretagare. Tyvärr återfinns förslaget om den tredje veckans arbetsgivarinträde trots att det väckt mycket starka protester bland landets småföretagare. Vi saknar också åtgärder mot den sociala diskrimineringen av företagare i exempelvis föräldraförsäkringen.

Budgeteringsmarginalen för 2004 är endast 200 miljoner kronor och Finansdepartementet har en naiv optimism i sina bedömningar. ESV varnade i sin senaste budgetprognos för att utgiftstaket för 2004 kan komma att överskridas med 8 miljarder kronor. ESV påminner även om att de snabbt ökande utgifterna för arbetslösheten kan leda till att utgiftstaket spräcks redan 2003. Det underliggande minussaldot i budgeten fortsätter växa och i takt med växande statsskuld ökar kostnaderna för statsskuldsräntorna.

Centerpartiet tog ett stort ansvar för budgetsaneringen åren 1995–1997, tillsammans med regeringen. Det bekymrar oss att regeringen nu tar så lättsinnigt på sitt ekonomiska ansvar. Även om statsskuldens del av BNP har minskat under senare år, är den fortfarande historiskt hög. Det finns starka skäl för att en reell minskning av statsskulden måste genomföras, inte minst på grund av vår demografiska utveckling med en stor andel äldre med stort vård- och omsorgsbehov. Starka statsfinanser bidrar dessutom till att minska risken för stora valutafluktuationer och en långsiktig depreciering.

Riksdagen bör besluta att godkänna de riktlinjer för den ekonomiska politiken som Centerpartiet förordar.

5 Fyra reformområden för maktväxling

5.1 Demokrati och självbestämmande

5.1.1 Demokratins principer

Centerpartiet vill forma vår samhällsorganisation utifrån federalismens principer. Vi vill ge medborgarna mer makt att kunna påverka och aktivt medverka för att skapa sin närmiljö och omvärld tillsammans med andra. Alla har rätt att på lika villkor kunna vara med och bidra till vår gemensamma välfärd. Vi har sociala och demokratiska rättigheter och skyldigheter, samtidigt som vi också har behov av fler mötesplatser för att utöva samverkan och gemenskap. Staten måste lämna ifrån sig makt och ge utrymme så att nya strukturer kan växa fram. På så sätt underlättar vi samarbetet mellan offentliga och privata aktörer och det civila samhället. Genom att minska de regionala, kulturella och sociala skillnaderna, ökar också tilltron till våra demokratiska institutioner och till demokratins möjligheter.

Demokratin är inte självklar utan den måste ständigt erövras. Övergripande är att människors makt och självbestämmande ska öka. Detta ställer krav på hur institutionerna ska utformas. Vi behöver en översyn av demokratins institutioner, deras funktioner och deras överensstämmelse med gällande grundlagar. Centerpartiet lyfter fram frågeställningar som: lika villkor för hela landet, maktdelning och lokalt och regionalt självstyre. Människors möjligheter till deltagande i gemensamma beslut på lokal nivå är basen för demokratin. Demokratin får inte reduceras till en metod att avgöra beslut i politiskt valda församlingar. Politiska beslut ska fattas nära och tillsammans med de människor som berörs av besluten. Detta är ett starkt decentralistiskt synsätt och vi betonar den frivilliga samverkan mellan människor som grund för beslutsfattande.

Ökad makt och frihet för den enskilde ställer också krav på ansvarstagande både för sig själv och för andra. Samhället ska skapa förutsättningar och möjligheter för människor att förverkliga sina drömmar. Det är inte samhället som ska peka ut vilka livsprojekt människor ska välja. Jämlikhet och rättvisa i form av lika villkor och möjligheter innebär ingen garanti för lika utfall.

Den moderna staten ska förhålla sig neutral i förhållande till människors val av livsprojekt även om staten inte ska stå fri från värdegrunder. Staten måste bli starkare i försvaret av det öppna samhällets grunder, som tolerans för varandra, rättsstaten, demokratin som styrelseskick och individens friheter i ett levande samhälle.

Centerpartiet förespråkar en tillämpning av federalismens principer eftersom detta i grund och botten handlar om att respektera självstyret. Det handlar om maktfördelning i en organisation mellan en central auktoritet och de ingående enheterna. Federationers konstitutioner bygger på att självständiga enheter sluter sig samman och kommer överens om vad man ska uträtta gemensamt. Man avstår en del av sin autonomi för att uppnå gemensamma mål, samtidigt som man värnar den inre självständigheten.

Sverige behöver en starkare grundlagsreglering av det lokala och regionala självstyret, fullföljande av fler regionparlament samt överföring av skattekraft till regioner och kommuner. Sverige kommer därmed att öka sin mångfald samtidigt som respekten för hur människor tillsammans väljer att utforma sin del av landet ökar.

En ny samhällsordning och grundlag bör, med dessa principer, bygga på en mångfald nivåer, där makt, i princip, delegeras underifrån, från enskilda människor till frivilliga och lokala gemenskaper, från de frivilliga gemenskaperna till kommuner och vidare till regioner, staten och Europeiska unionen.

Värdet av det demokratiska samtalet kan aldrig nog betonas. Mångfald och solidaritet växer fram genom att medborgare träffas och för en konstruktiv dialog så att alla får vara med och bidra med idéer och nya yttringar. Därför behöver vi både nya och gamla mötesplatser. På detta sätt växer det fram starka frivilligorganisationer. När våra möjligheter att påverka ökar, begränsas vi inte till att vara klient eller kund utan blir deltagare och medborgare i full mening. Vi behöver därför en ny struktur som ökar samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt det civila samhället. Stat, regioner och landsting samt kommuner ska alla vara delaktiga i att stärka det civila samhället.

I ett decentraliserat samhälle bestämmer inte staten vilken politik kommuner och regioner ska föra. Centerpartiet arbetar för en ny samhällsordning som bygger på federalismens principer, för att nå en öppnare samhällsorganisation och ett starkt civilt samhälle.

5.1.2 Jämställdhet

Alla tjänar på ett jämställt samhälle. Trots vår jämställdhetslag och diskrimineringslagarna går jämställdhetsarbetet långsamt. Regeringen framhåller ofta hur bra den är på jämställdhetsarbete, men frågan är hur det egentligen står till? Nej, vi är inte så jämställda som Socialdemokraterna vill göra gällande.

Attityder, värderingar och könsroller måste förändras. Detta arbete måste genomsyra alltifrån politiska beslut, myndigheters agerande och hur vi agerar som individer. Kvinnor och män är inga kollektiva grupper utan enskilda individer. Alltför många vänsterpolitiska lösningar utgår från att kvinnor är ett kollektiv som ska låsas fast i offentlig sektor. Tyvärr innebär detta att kvinnor inte ges lika villkor. Centerpartiet anser inte att kollektiva lösningar skapar ett jämställt samhälle. Vi ser större möjligheter om vi fokuserar på individen och på individuella lösningar.

Jämställdhetsarbetet måste börja i familjen och kopplingen mellan ökad jämställdhet och delat ansvar för barn och hem är stark. För kvinnor startar nu en positiv spiral på arbetsmarknaden, eftersom det inte enbart är kvinnan som förväntas stanna hemma under hela föräldraledigheten eller med sjukt barn. Med förändrade förväntningar kommer diskrimineringen av kvinnorna att minska. De traditionella könsrollsmönstren upplöses om de ersätts med en ny arbetsfördelning mellan föräldrarna.

Om alla anställda på arbetsplatsen, inte enbart kvinnorna, ställer samma krav måste företagen arbeta fram nya strategier för hur verksamheten ska organiseras då personal är föräldralediga eller går ner i arbetstid. Centerpartiet vill höja taket i föräldrarförsäkringen till 11 basbelopp. På så sätt påskyndas jämställdhetsarbetet, eftersom det ofta är privatekonomiska skäl som gör att den oftast lägre avlönade kvinnan tar ut den absoluta merparten av föräldraledigheten.

Ett barnvänligt arbetsliv har hög flexibilitet och tillåtande attityder. Lika villkor för kvinnor och män att förena karriär med familjebildning måste eftersträvas. Vi vill starta en bred samhällsdiskussion om villkoren på arbetsmarknaden. Vi vill se nya ”Haga”-överenskommelser, där arbetsmarknadens parter tillsammans med representanter för regeringen för diskussioner om hur de tillsammans kan förändra och förbättra arbetsplatserna, så att vi bättre kan förena familj och förvärvsarbete. Arbetsmarknadens parter bör därför inbjudas till överläggningar för ett barnvänligt arbetsliv. Den anställde får inte diskrimineras i karriärmöjligheter eller löneutveckling på grund av graviditet eller föräldraledighet. Uppsägningstiden för den som är föräldraledig ska börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbete.

Kvinnor ska inte behöva byta kön för bättre lön. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökar och skillnaderna är störst inom statlig sektor. Forskning och statistik visar att lönegapen ökar när barnen föds. Mammor tjänar mindre per arbetad timme än andra kvinnor, medan pappor tjänar mer än män utan barn.

Att kvinnor i allmänhet tjänar mindre än män leder inte enbart till skillnader i konsumtionsförmågan. Det bidrar också till ojämställdhet i familjelivet, i ansvaret för barn och hushållsarbete, eftersom det oftast är den som har lägst lön som tar ut merparten av föräldraledigheten. Kvinnans huvudansvar för barnen leder i sin tur till sämre möjligheter på arbetsmarknaden, till färre tillfällen till kompetenshöjande utbildningar och därmed sämre möjligheter för karriärutveckling som i sin tur ökar inkomstklyftorna – ett moment 22. Vinsten för samhället och demokratin blir stor när både kvinnor och män finns i olika yrken och positioner. Rättvisa löner mellan kvinnor och män är därför en nyckelfråga i arbetet för att förbättra jämställdheten.

Kvinnors företagande. Idag är bara 28 procent av landets företagare kvinnor. Det måste bli många fler kvinnor som startar och driver företag. Ett första delmål bör sättas till att 40 procent av landets nystartade företag 2006 ska drivas av en kvinna. För att öka kvinnors företagande måste det ske en ökad mångfald i offentlig sektor, förbättrade finansieringsmöjligheter och ett trygghetssystem som inte diskriminerar små- och egenföretagare. Centerpartiet vill återinföra och permanenta modellen med lån till kvinnliga företagare, kvinnliga resurscenter och särskilda affärsrådgivare för kvinnor. (Se även stycke 5.2.1 samt Centerpartiets motion 2003/2004:N329 Fler och mer företagare!)

5.1.3 Rättstrygghet

I ett samhälle som respekterar de mänskliga rättigheterna, måste det rättsliga skyddet mot kränkningar av dessa rättigheter ges en särskild prioritet. Det är beklagligt att vårt rättsväsende under lång tid har försvagats. Regeringen börjar nu inse sina misstag. En ökad brottslighet innebär lidande för många. Kan vi inte lita på att polisen hinner fram i tid vid rån eller andra våldsbrott, undergrävs förtroendet för rättsväsendet. Centerpartiet anser att stärkt rättstrygghet hör till de viktigaste reformerna under de kommande åren.

Personalbrist och otillräckliga resurser hindrar polisen från att försvara medborgare och företagare mot rättskränkningar. Det finns också en tydlig social och regional klyvning i polisnärvaron. I många delar av landet är polisnärvaron låg och människor blir otrygga med vetskap om att det är långa utryckningstider. Även i delar av storstäderna är polisnärvaron otillräcklig. Ska vi vända denna negativa utveckling måste polisen och kriminalvården tillföras ytterligare resurser.

Ska vi öka rättsväsendets förmåga och effektivitet, för att förebygga och bekämpa brott av olika slag, måste polisens närvaro utökas så att det finns tillgång till polis alla dygnets timmar i varje kommun. Vi vill öka antalet poliser med 2 000 snarast och har ett mål om 20 000 poliser. En ny polishögskola behövs för att klara personalrekryteringen.

Polisens arbetsuppgifter kan renodlas genom fler civilanställda. Närpolisreformen, som den formulerades vid införandet i mitten av 1990-talet, måste återställas. Då möjliggör vi att polisen kan arbeta med de frågor som är angelägna utifrån lokala förutsättningar. Närpolisen är mycket viktig för att förebygga och bekämpa främst ungdoms- och gängvåldet.

Kriminalvården måste medverka till att internerna inte återfaller i brott utan ges förutsättningar att skapa ett laglydigt liv. Den måste erbjuda arbete, utbildning, arbetsträning och social färdighetsträning till de intagna. Behandlingsinstanser för psykiskt sjuka, sexualförbrytare och drogmissbrukare måste ha hög kvalitet och tillgång till drogfria fängelseavdelningar måste säkras.

Centerpartiet tillför i ett första skede ytterligare 900 miljoner kronor till polisorganisationen och kriminalvården under kommande budgetperiod. I takt med att statsfinanserna förbättras kommer ytterligare ekonomiska resurser till polisen att ha mycket hög prioritet.

5.1.4 Internationellt engagemang

Centerpartiet har ett stort engagemang för internationellt samarbete och för de internationella kontakterna. Det svenska samhället existerar och utvecklas inte åtskilt från övriga världen. Politikområden går alltmer omlott och det som sker på en nivå påverkar och får konsekvenser på andra nivåer. Flera av de problem som mänskligheten står inför går att lösa lokalt, regionalt eller nationellt medan andra behöver en annan arena. Därför är samarbetet inom internationella organ såsom Nordiska rådet, OSSE, Europarådet, EU och FN mycket viktigt.

Centerpartiet vill uppmuntra vänortssamverkan, s k Town-Twinning och Regional-Twinning, för att öka kommuners och regioners möjlighet att på ett folknära sätt öka förståelsen mellan olika folkgrupper. I detta arbete är folkrörelserna viktiga. Erfarenheter från internationellt arbete på såväl den lokala som den regionala nivån har också gett ny inspiration och kunskap. Det är positivt att strukturfondsmedlen används för gränsöverskridande samarbete (Interreg).

Vår vision om individers möjlighet och rätt att påverka sina egna liv finns i vårt internationella engagemang. Vi vill skapa förutsättningar och möjligheter för människor, frivilligorganisationer, företag och internationella samarbetsorgan att samarbeta kring frågor om framtiden. Vi måste dock komma överens om på vilken nivå vi bäst löser olika problem. De olika internationella organisationerna bör i större utsträckning samarbeta för att nå bästa möjliga lösningar. För att människor i olika länder ska känna att deras åsikter och idéer har betydelse för utvecklingen av vår gemensamma framtid, måste människor kunna mötas för att utbyta erfarenheter. Mänskliga möten bidrar i hög grad till kunskapsutveckling och förståelse för olikheter.

Europasamarbetet har stor betydelse och är viktigt. EU är en politisk nivå där vi regionalt hanterar globala frågor som miljö, fred och trygghet samt rättvis handel. I det konfliktförebyggande arbetet har EU en nyckelroll; man står för humanistiska och multilaterala värden. FN:s grundläggande uppgifter – fred, demokrati, grundläggande mänskliga rättigheter och hållbar utveckling – gör att FN är och förblir det viktigaste gemensamma organ vi har. För att FN fortsättningsvis ska vara effektivt som organisation och uppfylla målen, måste organisationen förändras. Centerpartiets engagemang för ett starkt FN grundas på insikten om allas ömsesidiga och globala beroende. Centerpartiet har behandlat FN:s utveckling i motion 2003/04:U203 Konfliktförebyggande arbete och konfliktlösning.

5.1.5 Bistånd

Världens stats- och regeringschefer slog fast i FN:s millenniedeklaration från år 2000 att andelen extremt fattiga ska ha halverats till år 2015 vilket innebär att ca 400 miljoner människor ska ta sig ur extrem fattigdom. Det är ett gemensamt ansvar att utrota fattigdomen och öka levnadsnivån för människor runtom hela världen.

Centerpartiet värnar de som har det sämre, både nationellt och internationellt. Därför satsar vi i budgetalternativet rejält på biståndet, med målet att nå en procent av BNI. Av den totala biståndshöjningen under budgetperioden väljer vi att avsätta ca hälften av satsningen till miljöbistånd. En hållbar utveckling förutsätter att de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ges utrymme och inte prioriteras bort av kortsiktiga ekonomiska intressen. Ekonomisk och social utveckling förutsätter hänsyn till miljön. Rent dricksvatten, sunda och säkra livsmedel är en förutsättning för vår hälsa. Varje människa har rätt att våga njuta av solen och att kunna äta den fisk man fångar. Därför satsar vi på miljöbistånd.

Bistånd är mycket mer än matpaket till fattiga. Det omfattar också samarbete med organisationer och länder för demokratisering, för utvecklande av rättsväsendet, för utbildning och arbete för alla människors lika rätt och värde, oavsett deras kön, etnicitet, religion, kulturella bakgrund eller eventuella funktionshinder. Biståndet ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv och fokus på att stödja kvinnors verksamheter.

I vårt budgetalternativ höjer vi biståndsanslaget medan vi minskar anslaget för Sida. Vår motivering till nedskärningen inom anslagsområdet är att Sida inte idag klarar av att hantera de resurser som finns till förfogande. En översyn bör ske snarast av Sidas organisation och verksamhet.

En diskussion bör snarast komma igång om vad som egentligen är bistånd. Den strikta gräns som råder mellan internationellt bistånd och militära insatser bör luckras upp. De svenska militära trupper som ingår i internationella operationer kan också betraktas som bistånd. I uppgiften att säkerställa att det civila samhället fungerar, att hjälpa till att bygga upp infrastrukturen och att röja minor, förbereder de för biståndsorganisationernas arbete. På motsvarande sätt kan mer otraditionella metoder för internationellt engagemang också ha ett konfliktförebyggande syfte.

5.1.6 Migration

Centerpartiet förordar en öppen migrationspolitik som välkomnar människor på flykt från hot, människor med nära anhöriga i Sverige och människor som kommer hit för att förvärvsarbeta. Inriktningen inom migrationspolitiken ska vara att människor i så hög grad som möjligt ska försörja sig själva och sina familjer genom eget förvärvsarbete eller företagande. Det är bäst såväl för livskvaliteten som för den ekonomiska utvecklingen.

Sverige ska vara ett välkomnande land för människor som flyr undan våld och förtryck och för dem som kommer från fattiga förhållanden, och som genom eget arbete vill skapa sig en bättre framtid. Centerpartiet vill ha en öppen och generös flyktingpolitik som värnar om asylrätten. Idag råder stora brister i mottagandet av asylsökande. Vi ska tidigt göra en rättssäker prövning av den sökandes skyddsbehov och modernisera och effektivisera mottagandet. Med en individuell handlingsplan för nyanlända personer kan vi snabbt ringa in adekvata åtgärder och den asylsökande känner sig delaktig i processen.

De med invandrarbakgrund måste få ökade möjligheter till arbete och självbestämmande. Flyktingmottagandet ska ha ett sysselsättningsfokus för att undvika passivisering. Sysselsättningen bör vara arbete i form av praktik och varvas med svenskundervisning. Arbetsmarknadens parter bör ta gemensamt ansvar för att ordna fram praktik- och introduktionsplatser.

Sverige är beroende av invandring för vår framtida välfärdsutveckling. Trots en del misslyckanden i integrationspolitiken, har de senaste decenniernas invandring tveklöst varit till nytta för vårt land. De har bidragit till en ökad samhällsekonomi och social och kulturell dynamik. I framtiden kommer invandringen till Sverige att vara viktig inte minst av demografiska skäl. Centerpartiet har tidigt tagit ställning för arbetskraftsinvandring.

5.1.7 Integration

Integrationspolitikens övergripande mål är att invandrare ska inlemmas i samhället på samma villkor som den övriga befolkningen. Alla ska på lika villkor ha tillgång till sociala förmåner, rätt till utövande av kultur och religion och tillgång till arbetsmarknaden. Idag finns flera barriärer som bidragit och bidrar till att integrationen mellan svenskar och människor med invandrarbakgrund inte alltid är lyckosam. Vi vill bryta dessa barriärer med rätt förutsättningar och åtgärder.

Varför Sverige har misslyckats med integrationspolitiken beror bland annat på alltför långa väntetider i asylärenden. Vi behöver ett ökat fokus på arbete och sysselsättning redan i mottagningsskedet och nyanlända måste i naturliga forum komma i kontakt med oss svenskar på ett tidigt stadium. Ett socialt kontaktnät mellan svenskar och invandrare bidrar till en lyckosam integration och ökar förståelsen för varandras särart.

Integrationen har också misslyckats när vi ser och upptäcker att diskriminering sker mot människor med invandrarbakgrund i samhället och på arbetsplatser. Därför behövs en tydligare antidiskrimineringspolitik.

En tredje faktor som hindrar integrationen är det dåliga företagsklimat som råder i Sverige. Företagande är en nyckel till integration och ett sätt att bli en del i det svenska samhället. Företag som drivs av personer med invandrarbakgrund är lika viktiga som övriga företag för den svenska ekonomin. Dessa företagare skapar nya marknader, introducerar nya produkter och bidrar till en hög servicenivå i samhället. Var femte företag som startas i landet drivs av en person med invandrarbakgrund. Det innebär att företagsamheten bland nya svenskar är något högre än för dem som är födda och uppvuxna här. Flera utredningar visar dock att det finns särskilda svårigheter för personer med invandrarbakgrund att erhålla finansiering till start och utveckling av företagets verksamhet. De allmänna bristerna i det svenska företagarklimatet – höga skatter och en omfattande regelbörda – kan förväntas ge invandrarföretagare särskilda svårigheter. Detta vill vi ändra på.

Vi vill också öka möjligheterna för arbetskraftsinvandring. Sverige står inför en situation med brist på arbetskraft på grund av den demografiska struktur som råder med stora pensionsavgångar. Att tillvarata de resurser som människor utgör både i och utanför Sverige, är en lösning på den arbetskraftsbrist vi snart står inför. Vi får samtidigt ett kulturellt och socialt tillskott som bidrar till ett vitalt och dynamiskt Sverige.

5.1.8 Familjepolitik

Centerpartiet utgår från att familjer ser olika ut och att familjepolitik ska stödja och stärka familjerna. Alla familjer har samma värde oavsett om det är en eller två föräldrar och oavsett könssammansättning. Vi inser familjebandens stora betydelse för individernas välbefinnande, och politiken måste formas så att familjerna kan växa och utvecklas efter egna förutsättningar. Familjernas makt och självbestämmande måste stärkas och den statliga och kommunala styrningen av familjerna måste stå tillbaka.

För att öka föräldrars möjlighet till mer tid med sina barn vill vi fördubbla barnbidraget under år 1 till 4 till 1 900 kronor. Samtidigt bör föräldrar få lagstiftad rätt till tjänstledighet upp till 50 procent under barnens förskoleår.

Ökad jämställdhet stärker familjebanden, ökar kvaliteten i barnens uppväxt och är en förutsättning för ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Föräldraförsäkringen ska vara attraktiv att utnyttja fullt ut för både låg- och högavlönade, för såväl kvinnor som män. Centerpartiet vill höja golvet för att säkra grundtryggheten för alla nyblivna föräldrar. Vi vill också höja taket för att ge fler föräldrar ett bättre inkomstskydd under föräldraledigheten.

5.1.9 Äldre

Med Centerpartiets skattepolitik kan fler äldre leva på sin pension vilket bidrar till ökat självbestämmande. Vårt skatteförslag är särskilt gynnsamt för pensionärer med låga och normala pensioner.

Äldreomsorgen är ett kommunalt ansvar. För att kommunerna ska klara en god äldreomsorg när andelen äldre ökar, måste staten upphöra med att ålägga kommunerna ofinansierade åtaganden eller begränsningar i handlingsfriheten. Maxtaxan inom äldreomsorgen har medfört att kommunerna, för att kompensera för bortfallet av intäkter, börjar införa nya typer av avgifter. Detta riskerar resultera i en omfördelning från pensionärer med låga pensioner till de pensionärer med höga pensioner som tjänar mest på maxtaxan.

Fondering av pengar till framtidens pensioner är inte och ska inte fungera som ett supplement till statens budget. Regeringens bristande respekt för pensionsfonderna riskerar underminera förtroendet för pensionssystemet och bördan för den demografiska utvecklingen blir än tyngre för framtidens skattebetalare.

5.1.10 Kulturen – en del av samhällets demokratiska samtal

Kulturen skapas i engagemanget mellan människor. Centerpartiets kulturpolitik verkar för ett rikt kulturliv i hela Sverige, oavsett social eller ekonomisk status. Kulturen ska stå för kontinuitet och nyskapande, vara en kritisk röst i samhällsdebatten och föra det demokratiska samtalet vidare. När stress och ohälsa ökar måste kulturen få utrymme att spela en viktig roll i folkhälsoarbetet och i rehabilitering av långtidssjukskrivna.

Det finns anledning att undersöka om alla verkligen ges lika möjlighet att få del av den kultur som finansieras genom statliga insatser. Detta så att inte fokusering enbart sker på storstadsregioners kulturliv. Samlingslokalerna är viktiga mötesplatser i en decentraliserad kulturpolitik. Olika mötesplatser och samlingslokaler måste prioriteras högre än vad som sker idag. Länsmuseernas ekonomiska situation bör ses över och de måste få mer pengar för att klara sina uppdrag för kulturen i landet.

Ungdomars rätt till kultur är viktig och Centerpartiet fortsätter sin satsning på ung kultur. Vi satsar åter resurser till KUL-miljonerna de kommande åren. Ungdomar måste själva få utveckla och utforma sin kultur utan inblandning av vuxna. KUL-miljonerna är en ungdomssatsning även om Ungdomsstyrelsen, Kulturrådet och folkbildningsrådet kan arbeta än mer målinriktat för att aktivera ungdomar i kulturell verksamhet. Kulturen måste liksom andra politikområdens verksamheter vara jämställd. Genusperspektivet måste införlivas och praktiseras i samtliga kulturinstitutioner. Centerpartiet förordar rättvisa skatteregler för ideella ungdoms- och kulturorganisationer.

5.1.11 Inkomstskattereformen

Centerpartiet har föreslagit en omfattande skattereform som främst kommer att gynna låg- och medelinkomsttagare, och vi ersätter därför nuvarande grundavdrag med en skatte- och förvärvsrabatt. Syftet med inkomstskattereformen är att öka rättvisan, stimulera till arbete, öka det individuella självbestämmandet samt ge kommunerna stabila skattebaser.

Den nuvarande konstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och nedtrappning i inkomstskikten med låga och medelstora inkomster, ger upphov till negativa marginaleffekter. Upptrappningen upp till årsinkomster på knappt 114 000 kr skapar förvisso en positiv marginaleffekt, men för t.ex. en deltidsarbetande undersköterska som vill öka sin arbetstid är nedtrappningens negativa marginaleffekter påtagliga.

Vi föreslår en skatterabatt som innebär att det belopp som ska betalas i skatt minskas med 9 000 kronor. Detta motsvarar ett grundavdrag på ungefär 30 000 kronor. Fullt utbyggd innebär reformen en skatterabatt på 10 000 kronor. Rabatten ska komma alla till del såsom förvärvsarbetare, pensionärer, studenter som jobbar extra m fl.

Vi vill också införa en förvärvsrabatt, för att lindra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare och för att undvika skadliga marginaleffekter. En särskild skatterabatt utformad så att den minskar bidragsberoendet och tar bort marginaleffekter i lägre inkomstskikt är också nödvändig. Vi föreslår att en förvärvsrabatt på 9 600 kr, särskilt riktad till låginkomsttagare införs från år 2004. Fullt utbyggd ger reformen en förvärvsrabatt på 10 800 kronor. För att stimulera arbete och företagande ges förvärvsrabatten enbart på inkomster från förvärvsarbete eller företagande. En förvärvsrabatt på arbetsinkomsten blir en viktig stimulans för den som är arbetslös att ta ett arbete och för den som är deltidsarbetande att öka sin arbetstid.

Nytt förslag i inkomstskattereformen är att vi omvandlar de kvarvarande avdragen, det vill säga avdrag för resekostnader, pensionssparande med flera, till skatterabatter. Nuvarande teknik med avdrag innebär att höginkomsttagare som har högre marginalskatt också har mest nytta av avdrag. Vi ersätter avdragen med en skatterabatt motsvarande en normalinkomsttagares avdrag. De summor vi sparar genom att likställa inkomsttagarnas avdragsmöjligheter, använder vi till att sänka den statliga inkomstskatten med tre procentenheter. Skattesystemet kommer att bli enklare och tydligare och marginalskatten sänks för det stora flertalet med Centerpartiets inkomstskattereform. Vi stärker också det kommunala självstyret, eftersom nuvarande avdragsmöjligheter urholkar kommunernas skattebas. Med vårt skatteförslag ökar kommunernas skatteintäkter från egenbeskattningen.

Kommunsektorns förstärkning av skattebasen blir större än vad som sker med det generella statsbidraget. Detta är en tydlig indikation på vad som pågått under många år. Staten har tagit hand om tillväxten men har inte ökat statsbidragen i motsvarande grad. Resurserna har istället samlats ihop till olika paket som ”Persson-pengar” och ”Wärnersson-pengar” innan de sedan skickats tillbaka till kommunerna. ”Pengarna” har ofta varit riktade bidrag och åtföljts av nya krav, vilket ytterligare minskat kommunernas handlingsfrihet.

De statliga pålagorna på kommunerna, som dessutom inte är finansierade fullt ut, måste upphöra. Enligt federalismens principer ska makten byggas underifrån. Vårt skattesystem ska därför ge kommunerna stabila skattebaser och reella möjligheter att bedriva sin verksamhet utan godtyckliga ingrepp från staten. Sammantaget innebär vår skattereform att statsbidragen till kommunerna huvudsakligen blir överflödiga.

Vår inkomstskattereform stärker självbestämmandet eftersom fler låg- och medelinkomsttagare får mer pengar över i plånboken. Det kommunala självstyret stärks och med stabila skattebaser blir kommunerna självständiga även i realiteten. Centerpartiets förslag till förändringar av regeringsformen kommer ytterligare att bekräfta detta.

5.1.12 Det kommunala självstyret måste utvecklas

Alla människor ska ha rätt att påverka sitt liv och sin egen vardag. Kommunerna utgör den närmaste politiska nivån och ska därför också vara den nivå där människors välfärd i stor utsträckning beslutas och produceras. Det kommunala bestämmandet och medborgarnas möjligheter att utöva makt och kontroll över den lokala demokratin måste utvecklas. Detta kan t ex ske genom ökad användning av öppna nämndsammanträden, folkomröstningar och medborgarinitiativ. De politiska besluten ska präglas av underifrånperspektiv samt verka för ett samhälle som både erbjuder frihet, trygghet och individuella val.

Den ekonomiska situationen för landets kommuner och landsting försämrades kraftigt under 2002. Drygt 100 av 290 kommuner och 15 av 21 landsting gick med underskott. Det sammanlagda underskottet uppgick till 7 miljarder kronor och underskottet kommer med största sannolikhet att kvarstå under 2003. Prognoser för 2003–2006 visar dessutom på stora kostnadsökningar för kommunerna. Kostnadsutvecklingen beror främst på statligt beslutade satsningar, pris- och löneökningar samt att skatteunderlaget idag är för litet. Alternativa kommunala finansieringskällor fordras om inte staten agerar så att skattebasen förstärks för kommunerna samtidigt som de garanteras att få behålla tillväxten på regional och lokal nivå.

Den ansträngda ekonomin i Sveriges kommuner och landsting beror till stor del på den successiva ökningen av antalet specialdestinerade statsbidrag. Kommuner och landsting skulle kunna använda sina resurser effektivare och bättre om de öronmärkta statsbidragen ersätts med generella bidrag. De riktade statsbidragen gör att organisationerna i skola, barn- och äldreomsorg blir låsta och undantas från de effektiviseringar som kan behövas för att få kommunernas ekonomi i balans. I enlighet med det förslag som nyligen presenterades av den parlamentariska så kallade Utjämningskommittén föreslår Centerpartiet att de specialdestinerade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem, statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxan i barnomsorgen omvandlas till generella statsbidrag.

Statsbidragens utformning som nominella bidrag medför att underskott på sikt uppstår. För barnomsorgen är maxtaxan inte indexerad vilket innebär att allt fler hushåll kommer att nå inkomsttaket och avgifterna kommer därigenom att få en allt mindre ekonomisk betydelse. Att förena dessa statliga pekpinnar med en ekonomi som inte är i balans ställer orimliga krav på de lokala och regionala aktörerna. En sådan utveckling kan inte vara förenlig med finansieringsprincipens grundvärderingar.

Med Centerpartiets politik återupprättas det kommunala självstyret så att det når upp till lagens reella innebörd. Centerpartiet anser att det är viktigt att balanskraven på kommunerna vidhålls. De är nödvändiga för att klara välfärden och en god ekonomisk hushållning. Staten måste emellertid göra detta möjligt. Med Centerpartiets förslag till ny inkomstskattereform förstärks kommunernas skattebas kraftigt. Förslaget skulle i princip eliminera behovet av statliga bidrag till kommunerna samtidigt som trycket på det kommunala skatteutjämningssystemet minskar.

En väl fungerande kommunal skatteutjämning bidrar till att en grundläggande service och förutsättningar för tillväxt kan komma hela landet till del. Alla medborgare har rätt till likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. Systemet ska således utjämna såväl skillnader i skattekraft som strukturella skillnader. Dagens utformning av utjämningssystemet har uppenbara brister. Det är svåröverblickbart, motverkar ett starkt kommunalt självstyre, samt påverkar tillväxt och människors självbestämmande negativt.

Centerpartiet anser att det hade varit en stor fördel om det i direktiven till Utjämningskommittén givits möjlighet att verka för en förstärkning av den kommunala skattebasen för att på så vis minska belastningen på utjämningssystemet och reducera kraven på inbetalningar från rika kommuner. Dagens skattesystem förstärker skillnaderna i skattekraft mellan de kommuner och landsting som har låg och de som har hög skattekraft. Ersätter man grundavdraget med en skatterabatt, lika för alla, försvinner denna effekt och belastningen på utjämningssystemet minskar. Med vårt inkomstskatteförslag skulle kommuner och landsting med en skattekraft som överskrider den garanterade få betala en lägre avgift och kompensationsgraden skulle således kunna sänkas för den överskjutande delen.

5.2 Företagande och tillväxt

5.2.1 Åtgärder för tillväxt och bättre företagsklimat

Tillväxt är ett av vår samtids mest omhuldade begrepp. De flesta gör anspråk på att vilja främja den, att vara orienterade av den eller att bygga välfärden på den. Centerpartiet utgör ett undantag från den allmänna tillväxtkören då vi framhåller ett underifrånperspektiv på tillväxt. Det betyder att vi lägger fokus på människorna som tillväxtskapande faktorer och därmed polemiserar med uppfattningen att tillväxt kan kommenderas fram centralt via storskaliga strukturer. Vi menar att tillväxt är förutsättningen för ett höjt välstånd och ett livskraftigt samhälle.

Ett sätt att definiera tillväxt är efter det gängse sättet att mäta ekonomisk tillväxt på nationell nivå, d v s genom den årliga förändringstakten av bruttonationalprodukten (BNP). Den regionala motsvarigheten till BNP-måttet är bruttoregionprodukten (BRP) som mäter förädlingsvärdet vid samtliga arbetsplatser i en region. Alla regioners BRP summerar upp till BNP på nationell nivå. En hög nationell tillväxt förutsätter därför att regionernas förädlingsvärde i de olika näringsgrenarna ökar. Sveriges tillväxt är direkt förbunden med tillväxten i regionerna och beroende av de egenskaper och potentialer regionerna tillsammans besitter. Regionernas bidrag till den nationella tillväxten sker genom att fler människor i hela Sverige går från arbetslöshet till sysselsättning och att företagen i hela Sverige blir mer lönsamma och produktiva.

BNP per se är dock inget mått på vare sig välstånd eller livskraftiga samhällen. Det utelämnar t.ex. fördelningsaspekter, miljö, demokrati och livskvalitet. En ökad ekonomiskt tillväxt är dock en förutsättning för att även en ökad ekonomisk utveckling ska ta fart. Centerpartiet anser att en ökad tillväxt ska bidra till en ekonomisk utveckling som är både miljömässigt och socialt uthållig.

Fler företagare skapar tillväxt. Sverige behöver fler entreprenörer och fler småföretag. Forskare som mätt nivåer av entreprenörskap i olika delar av världen (GEM 2000) har funnit ett tydligt samband mellan höga nivåer av entreprenörskap och BNP. Villkoren för småföretagande behöver därför kraftigt förbättras. Det är i småföretagens dynamiska miljöer jobben skapas och alltså där som tillväxten tar fart.

Småföretagare kan idag inte känna stor tillit till regeringen och dess politik. Det krävs helt andra attityder för att skapa ett läge då människor vågar expandera sin verksamhet och vågar starta företag. Nutek har återkommande pekat på att välfungerande utbildnings- och transportinfrastruktur, effektiv kapitalförsörjning samt konsekvent lagstiftning och stödjande regelverk är mycket viktiga för att småföretag ska kunna starta och verka. Vidare krävs åtgärder för att säkra tillgången på kompetent arbetskraft, kommersialisering av forskningsresultat och en ökad tillgång på såddkapital. Vi avsätter en miljard under budgetperioden för att införa ett riskkapitalavdrag (se tabell 3). Ett sådant avdrag gör det möjligt för företagare att på ett skattemässigt fördelaktigt sätt investera i sitt eget och i andras företag. Med nuvarande brist på både privat och offentlig såddfinansiering blir det informella kapitalet allt viktigare för att kunna starta och driva företag.

Centerpartiet anser att i ett företagsamt samhälle bör alla erhålla F-skattsedel vid födseln. Vid 18 års ålder ska F-skattsedeln sedan kunna aktiveras av de personer som vill starta företag. Den får sedan endast återkallas på sakliga grunder.

Centerpartiets förslag på sjuklönemodell. I vår motion om företagande anger vi en rad olika förslag för att gynna ett ökat företagande och entreprenörskap i Sverige. En av de mest angelägna åtgärderna är att upphäva regeringens införande av en tredje sjuklönevecka. Den tredje sjuklöneveckan som infördes i samband med vårbudgeten kompenserades inte med sänkta arbetsgivaravgifter och är i princip liktydig med en skattehöjning.

I Centerpartiets budgetmotion föreslår vi en sjuklönemodell anpassad för mindre företag, där antalet sjuklönedagar för ett företag är detsamma som antalet anställda i företaget, med ett maxtak på 30 dagar per sjuktillfälle. Exempelvis har ett företag med fem anställda således ett sjuklöneansvar på fem dagar per anställd och sjuktillfälle. Förslaget innebär att småföretag får betydligt mindre kostnader, resurser som kan användas för att utöka såväl verksamhet som arbetskraft. På marginalen innebär Centerpartiets förslag att ett småföretag som anställer en extra medarbetare tar mindre risker vilket har stor betydelse för framförallt arbetslösa som tidigare har varit sjukskrivna. Med ett sådant förslag vågar arbetsgivare anställa personer som tidigare har varit sjuka.

Krångel och byråkrati. Regelbördan för landets småföretagare är onödigt hög, förändringar krävs för att inte regeringens prat om tillväxt ska förbli tomt. Vi anser att målet för regelförenklingsarbetet bör vara en minskning av regelbördan med 25 % under mandatperioden. För det krävs det krafttag, det räcker inte med en utredning om hur småföretagens börda ska mätas. Kontakten med myndigheter upplevs av många företagare som svår, då uteblivna besked eller godtyckliga prövningar har stora konsekvenser för ett företags ekonomi. Centerpartiet anser att myndigheter ska ha samma svarstid som företagare, det vill säga en likabehandlingsprincip bör införas. Vidare bör ett gemensamt uppgiftslämnarregister införas så att myndigheterna vid behov kan hämta statistik från varandra istället för av företagen.

Skatter. Ska företag kunna växa av egen kraft måste det också vara möjligt att driva dem under lång tid. Centerpartiet anser att arbetande kapital i företagen ska hållas intakt vid generationsskiften genom slopad arvs- och gåvoskatt mellan makar och bröstarvingar. Förmögenhetsskatten bör också avvecklas, i ett första steg genom avskaffad sambeskattning. Dessa förslag är fullt finansierade i vårt skatteförslag (se tabell 3). Även särreglerna för beskattning av närstående bör slopas.

Centerpartiet anser att beskattningen av fåmansbolag är skadligt utformad och bör ändras. De så kallade 3:12-reglerna finns till för att förhindra att högre beskattade löneinkomster (56 % skatt) omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster (30 % skatt). Även förutsatt skattesänkningar behövs det en förordning som hanterar problematiken mellan de olika skattesatserna. Centerpartiet förordar en ändring i 3:12-regelverket genom att införa en så kallad BEK-modell (BEK= beskattat eget kapital). En sådan modell gör det möjligt att beräkna kapitalunderlaget utifrån bolagets egna kapital, dvs. allt arbetande kapital i bolaget. Vi anser även att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 % över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i fåmansbolag att höja den utdelning som får beskattas som kapital. Även denna förändring finns med fullt finansierad i vårt skatteförslag (se tabell 3).

Centerpartiet anser att ett eventuellt skattetillägg och upptaxering inte ska behöva betalas in förrän dom avkunnats i sista rättsinstans i de fall en företagare väljer att överklaga ett beslut från skattemyndigheten. Skattelagstiftningen bör därför förändras så att inbetalning av skattetillägg ska göras först då en tvist är avgjord. Möjligheten att anlita allmän experthjälp vid skattemål bör även den förbättras.

Enligt Företagarna kommer det signaler om att vissa storföretag förlänger sina betalningstider på ett sådant sätt att underleverantörer måste betala in momsen på en transaktion innan de har fått betalt från sin kund, storföretaget. För att inte företagare ska tvingas betala in mervärdesskatt på skattekontot innan företagaren fått betalt från sin kund borde tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt förskjutas. Inbetalning av skatter och avgifter för anställd personal samt skatt för företaget eller företages ägare (så kallad p-skatt), är inte synkroniserad med mervärdesskatteperioden. Detta gäller mindre företag. Inbetalning och deklaration av dessa skatter och avgifter ska ske inom 14 dagar efter debiteringsmånadens utgång (den 12:e). Detta förhållande leder till administrativa problem och i vissa fall till felredovisningar. Sammantaget bör därför en gemensam period hanteras och en gemensam tidpunkt fastställas för redovisningen. I dessa förändringar måste givetvis även betalningsflödeseffekter för både företag och staten beaktas. En gemensam betalningsdag enligt detta förslag liknar det system som gäller för större företag. Tidpunkten för redovisning och betalning av mervärdesskatt bör därför förskjutas och periodmässigt samordnas med skatteuppbörden.

Trygghetssystem även för företagare. Ett område där diskrimineringen mot småföretagare är uppenbar är inom trygghetssystemen. Nuvarande system bidrar till att passivt ägande av aktier gynnas framför att med eget arbete få företag att växa. Lagstiftningen verkar bygga på uppfattningen att företagare inte kan bli sjuka och absolut inte vill bli föräldrar. Särskilt drabbar diskrimineringen i föräldraförsäkringen kvinnor som startar och driver företag.

Egenföretagare har fasta kostnader vid sjukdom eller föräldraledighet. Samtidigt som företaget är stängt, med inkomstbortfall som följd, riskerar även företaget att tappa kunder som söker sig till andra leverantörer. Egenföretagare drabbas också av reglerna för den tillfälliga föräldrapenningen, vilket innebär att egenföretagare får lägre ersättning än anställda när han eller hon är hemma och tar hand om sjuka barn. Detta gör det svårare för människor med barn att starta företag. Centerpartiet anser att samma villkor ska gälla för företagare som för anställda vad gäller sjukpenning, föräldraförsäkring och ersättning vid arbetslöshet. Socialförsäkringarna bör utredas så att samma regler gäller för företagare som för anställda ifråga om kvalifikation och ersättningsregler i sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Småföretagare bör också ges tillträde till a-kassan om företaget är helt vilande. Vi vill också göra det möjligt för anhöriga med jobb utanför företaget att ha tillträde till a-kassa utan att företaget läggs i malpåse.

Kvinnors företagande. Normen för en företagare är idag fortfarande en ”svensk man”. Det finns tre gånger fler manliga företagare än kvinnliga. Trenden är dessutom negativ, med allt färre kvinnor bland aktiva och fristående nystartade företag. Förutom en generell överrepresentation av män i näringslivet leder denna obalans till att det finns få kvinnor i de traditionella nätverk från vilka styrelseledamöter, VD:ar och ordförande rekryteras. Även om avsaknaden av jämställdhet inom näringslivet främst är ett strukturellt och normativt problem, anser Centerpartiet att vissa riktade insatser kan vara värdefulla. Vi satsar därför 150 miljoner kronor under budgetperioden på att tillhandahålla affärsrådgivning och resurscenter för kvinnor som driver eller vill starta företag.

Det mest uppenbara problemet med ett ojämställt näringsliv är förstås resursslöseriet med att inte utnyttja kvinnors kompetens. För att öka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt behövs fler företagare, och i synnerhet fler kvinnliga företagare. I USA och Kanada utgör andelen kvinnliga företagare nästan 40 %. Detta trots att en betydligt lägre andel kvinnor förvärvsarbetar i dessa länder jämfört med Sverige. Ett första delmål bör vara att 40 % av landets nystartade företag år 2006 drivs av kvinnor.

Offentlig upphandling. Det är diskriminerande att de största hindren för eget företagande finns inom de områden där kvinnor har de flesta jobben – inom offentlig sektor. Sänkta arbetsgivaravgifter enbart i offentlig sektor missgynnar entreprenörer, som betalar vanlig arbetsgivaravgift. De gällande upphandlingsreglerna gynnar stora företag framför små entreprenörer och bidrar till den märkliga bild som målas upp av entreprenörer i t.ex. vården. Vi vill ta vara på den drivkraft som ligger i att offentlig verksamhet kan knoppas av till anställda som vill ta över och driva verksamheten i egen regi. Samtidigt har kommuner och landsting en möjlighet att bidra till tillväxten genom att lägga ut fler verksamheter på andra aktörer, såsom företag, kooperativ m.m. Välfärdsentreprenörer ska behandlas lika som verksamheter som drivs av landsting eller kommuner. Arbetsgivaravgiften ska vara densamma för offentliga och privata arbetsgivare. Privata och offentliga aktörer ska omfattas av samma momsregler.

Invandrares företagande. Vart femte företag som startas i landet drivs av en person med invandrarbakgrund. Det innebär att företagsamheten bland nya svenskar är något högre än för dem som är födda och uppvuxna här. Invandrares företag är ett viktigt och välkommet tillskott till den svenska ekonomin. Centerpartiet anser att t.ex. bankers och myndigheters service till människor med invandrarbakgrund måste bli bättre, t.ex. genom ökad information på olika språk. Vidare kan det bli aktuellt med en vidgning av diskrimineringslagstiftningen, så att förbudet mot etnisk diskriminering också omfattar företag som drivs och ägs av personer med invandrarbakgrund.

Centerpartiet anser att situationen kring invandrares företagande behöver belysas från två håll. Dels måste invandrares kompetens valideras och deras chanser på arbetsmarknaden jämställas med infödda svenskars. Dels måste de invandrare som driver företag ges samma förutsättningar som infödda företagare att tjäna pengar på sin verksamhet. I vårt budgetförslag satsar vi 150 miljoner kronor under budgetperioden på ett program för att utveckla invandrares företag.

5.2.2 Arbetsmarknad

Regeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats och sysselsättningsmålet kommer inte att nås, vilket de också konstaterar i budgetpropositionen. Regeringen fortsätter att lappa och laga i systemen, istället för att ta ett helhetsperspektiv som i grunden omprövar hela arbetsmarknadspolitiken. Det är inte bara en åtgärd som krävs, utan vi behöver en rad olika åtgärder för att minska den ökade arbetslösheten.

Från centralstyrning till lokal makt. Svensk arbetsmarknadspolitik behöver inte centralstyras ytterligare. Tvärtom behöver makt och resurser decentraliseras till länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och ytterst nå den som är arbetslös. Ett viktigt steg för att reformera arbetsmarknadspolitiken är att minska Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen till förmån för ett mer decentraliserat system. Beslut och resurser ska läggas där kunskapen om de lokala förhållandena finns.

Övergångsarbetsmarknader. Personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa behöver extra insatser. Arbetsgivarna bör bilda regionala partnerskap så att den arbetslöse kan få gå runt och prova olika arbeten på olika arbetsplatser. Arbetsgivaren kan i sin tur få en nedsättning av arbetsgivaravgiften för en anställd för att man tar emot en arbetslös.

Utbildning – för minskad arbetslöshet och för att tillgodose behovet av utbildad arbetskraft. Trots hög arbetslöshet har flera företag svårt att hitta rätt kompetens och avstår därför från att anställa. Flaskhalsar som uppstår i företagande på grund av brist på kompetens måste åtgärdas så fort som möjligt. Arbetsmarknadspolitiken måste ändras från stora utbildningsprogram, till flera med kvalificerade yrkesutbildningar. Arbetslösa som har en kort utbildning sedan tidigare ska erbjudas en komplettering motsvarande gymnasienivå. Det måste finnas möjlighet för den enskilde att vidareutbilda och omskola sig under hela sitt yrkesverksamma liv. Den vidareutbildning som är verksamhetsrelaterad är arbetsgivaren ansvarig för. Det ska också finnas ekonomiska möjligheter för att människor själva ska kunna välja att vidareutveckla sig.

Arbetskraftsinvandring. Sverige kommer snart att ha stor brist på arbetskraft och redan idag rekryteras arbetskraft som t ex läkare och ingenjörer från andra länder. Inom några år kommer situationen att förvärras genom bland annat stora pensionsavgångar. Vi kommer att behöva rekrytera hundratusentals människor till bland annat vården, skolan, omsorgen och industrin.

Behovet av nyrekryteringar blir så omfattande att vi inte kommer att klara det med enbart vårt eget befolkningsunderlag och utbildningssystem. Vi behöver öppna gränserna för människor som vill komma hit och bidra till vår gemensamma välfärd. Centerpartiet förordar ökad arbetskraftsinvandring. Denna måste dock vara realistisk och ske med omsorg om de människor som söker sig hit. Möjligheten att komma till Sverige för att arbeta, förutsätter att de som kommer också får arbeta.

5.2.3 Utbildning och forskning

En viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt är investeringar i utbildning på alla nivåer i samhället. Kunskap är i sig en stark drivkraft för förnyelse och utveckling. Att prioritera utbildningsfrågorna är en viktig del av välfärden. Centerpartiet har medvetet satsat på utbildningsfrågorna, från förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning till högre utbildning och forskning, i ett livslångt lärande. Kunskap är grunden för ekonomisk utveckling. Lika tillgång till bra utbildning en avgörande rättvisefråga. Politiken måste därför erbjuda alla lika möjligheter till en bra utbildning.

I valrörelsen lovade regeringen stora krafttag för skolan. Elever, lärare och föräldrar väntar fortfarande på dessa krafttag. Regeringens insatser är och har varit helt otillräckliga. Den socialdemokratiska skolpolitiken leder tyvärr till att grundskolans problem förskjutits till gymnasieskolan.

Grundskola. Centerpartiet vill att skolpolitiken ska stärka helhetssynen på lärandet. Alla elever ska ha möjlighet att lära, oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig. Vår skolpolitik lyfter inte över grundskolans problem på gymnasieskolan eftersom vi anser att problem ska lösas där de uppstår för att inte urholka kvaliteten i alla skolformer. Grundskolan ska ge eleverna tillräckliga kunskaper och förbereda för ett livslångt lärande så att fler kan tillgodogöra sig utbildningen i gymnasium och på högskola. Om skolan ska klara sitt uppdrag behövs mer resurser och Centerpartiet vill genomföra tre reformer: rätt till kunskaper, lokal makt och fler lärare. Vi vill också genomföra en särskild satsning på program för läs- och skrivutveckling samt en satsning på kunskapskontrakt.

Gymnasieskola. Centerpartiet står bakom 1991 års gymnasiereform, som bland annat innebar att gymnasieutbildningen skulle ge behörighet för högskolestudier och att ingen elev kunde komma in på en utbildning utan att vara godkänd i ämnena matematik, svenska och engelska. Centerpartiet instämmer inte med nuvarande gymnasieutredning, som vill att elever som inte har godkänt i dessa ämnen ändå får gå vidare till gymnasieskolan. Förslaget löser inte grundskolans problem, utan vi anser att grundskolan måste få mer resurser för att fler elever ska klara kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan.

För att få en individanpassad skola, måste vi lämna dagens ”fyrkantig skola” som mera styrs av elevernas ålder än av deras kunskaps- och mognadsnivå. Vi vill därför införa flexibel skolstart, för att ge möjlighet för elever att börja förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vid fler tillfällen än början på höstterminen.

Högre utbildning och forskning. Tillgängligheten till högre utbildning och forskning är avgörande för utvecklingen och tillväxten och för att bevara regioners konkurrenskraft. Centerpartiets politik för högre utbildning och forskning fokuserar på den enskilde studenten. Alla som uppfyller kraven ska ges lika rätt och möjlighet att delta i högre utbildning och ingen ska behöva avstå från högre studier av ekonomiska eller sociala skäl. Studenterna måste erbjudas goda sociala och ekonomiska villkor för att kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa sätt. Den utbyggnad av den högre utbildningen över hela landet som Centerpartiet medverkat till är en viktig del för att motverka den regionala klyvningen av Sverige. Genom Centerpartiets försorg har också alla högskolor erhållit fasta forskningsresurser. Lärosätenas resurser måste nu öka så att kvalitetsarbetet kan fortsätta med bland annat större satsning på forskning. Det är viktigt att öka den del av resurserna som går direkt till högskolorna och universiteten, bland annat för att öka andelen forskarstyrd forskning.

5.2.4 Starka regioner för ökad tillväxt

Den regionala utvecklingen är avhängig en omfördelning av makt. Makten över resurser och beslut. I enlighet med federalismens principer menar Centerpartiet att lokala och regionala organ har ett betydligt bättre beslutsunderlag än centrala myndigheter, och samtidigt kan uppnå större effektivitet, när det gäller att ta beslut rörande lokala och regionala frågor. Regionalpolitiken har traditionellt kännetecknats av omfattande program för omflyttning av pengar, centralstyrda direktiv och massiva myndighetsstrukturer för att behandla processen. Centerpartiet vill bryta ner ineffektiva myndighetsstrukturer, eliminera skadlig centralstyrning och förenkla de regionala finansieringsprogrammen. Direktvalda regionala organ bör ansvara för de medel länsstyrelserna, Nutek med flera idag förfogar över.

Regeringens ”regionala utvecklingspolitik” betonar i ord vikten av utveckling och tillväxt i hela landet. I verkligheten förblir dock utgångspunkten att alla delar av landet förutom storstadsregionerna, och en och annan plats med lokalt hög tillväxt, är svaga, underlägsna och ohjälpligt på efterkälken. Perspektiven behöver därför bytas ut. De medelstora städerna, de små städerna, byarna, landsbygden, glesbygden såväl som storstädernas förutsättningar måste tas tillvara och maximeras för att skapa ett samhälle där regionerna gemensamt bidrar till tillväxt.

I vår budgetmotion anslår vi ca en halv miljard mer än regeringen för att kunna genomföra nationella satsningar inom regional utveckling. Det gör vi inom ramen för följande satsningar: ett program för utveckling av landsbygdsturism (100 miljoner kronor), ett program för att utveckla och stödja småskalig livsmedelsproduktion (75 miljoner kronor), utveckling av alternativa drivmedel ur spannmål och skogsråvara (142 miljoner kronor). Dessa satsningar är en del i att ge förutsättningar för tillväxt och företagande i hela landet. Målet är att kunna öka sysselsättningen, få fram livskraftiga och självbärande företag och därmed en högre tillväxt och mer välstånd i hela landet.

Både när det gäller dessa övergripande satsningar och övriga medel för regional utveckling, anser vi att den regionala nivån ska ha beslutsmakten över projektens utformning. Större delen av den regionala utvecklingen skapas dock inom de tusentals frivilliga utvecklingsgrupper som finns i vårt land. För att frigöra medel för dessa utvecklingsgrupper vill Centerpartiet tillföra ytterligare resurser till utvecklingsarbetet, fördelade i två delar – en regional del och en del lokala utvecklingspengar. I ett första steg tillförs 100 miljoner kronor till det lokala utvecklingsarbetet. På sikt bör 600 miljoner kronor frigöras för detta. Dessa resurser ska delas upp i två delar: En regional pott, som betalas ut då regionala myndigheter, näringsliv och ideell sektor (t.ex. föreningsråd eller byalag) tecknat ett utvecklingsavtal som också reglerar hur resurserna ska användas. Dessutom behövs lokala utvecklingspengar, som betalas ut genom regionmyndigheter eller kommuner direkt till lokalt utvecklingsarbete, som byalag eller liknande. Utvecklingspengen kan även användas som medfinansiering i olika typer av EU-projekt som de lokala utvecklingsgrupperna initierar. En översyn av hur det regionalpolitiska stödet fungerar och betalas ut bör kunna leda till att rejäla resurser frigörs för regionala och lokala utvecklingsresurser.

5.2.5 Kommunikationer

Goda kommunikationer, reella som digitala, är en förutsättning för att människor och företag ska kunna verka i hela landet och det gäller för såväl Stockholm som Gnosjö. Utan en bra infrastruktur försämras möjligheterna till utveckling i landets regioner. Det är en uppenbar risk att investeringar och nyetableringar uteblir i områden med dåliga kommunikationer. För att investeringar ska satsas i alla delar av landet krävs att infrastrukturen garanteras på både kort och lång sikt.

Centerpartiet föreslår höjda anslag, främst för att bättre säkra drift och underhåll av våra vägar. För att kunna genomföra önskvärda, samhällsekonomiska och strategiskt viktiga investeringar i vägar och järnvägar föreslår Centerpartiet att en modell utreds för alternativ finansiering. Ett särskilt infrastrukturbolag bör få i uppdrag att finansiera sådana investeringar, med normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via statsbudgeten över en lämplig period. Genom att utnyttja anslaget IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. (450 miljoner kronor) för ränte- och amorteringskostnaderna, kan trafikfarliga flaskhalsar byggas bort och offensiva och tillväxtfrämjande projekt startas. Givet våra antaganden bör detta motsvara en investering på totalt 6,8 miljarder kronor.

Olika former för alternativ finansiering har prövats under senare tid för att finansiera stora projekt, som Öresundsbron, Botniabanan och snabbtågsjärnvägen för Arlanda Express, den senare är ett så kallat PPP-projekt. Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp på detta område och introducera ett infrastrukturbolag, med enda uppgift att finansiera stora och angelägna projekt inom ramen för de prioriteringar som görs inom ramen för samhällsekonomisk och regional utveckling. Denna finansiella lösning är väl befogad och lämpliga att använda, när mycket angelägna projekt annars skjuts långt in i framtiden, samtidigt som det s k underhållsberget växer år från år och nu överstiger 15 miljarder kronor enligt Vägverkets beräkningar. Den modell som vi förordar förutsätter givetvis noggranna uppföljningar av varje enskilt projekt för att inte spräcka kalkylerna. I Centerpartiets budgetmotion räknar vi konsekvent med 30 års avskrivningstid och en kalkylränta motsvarande den 10-åriga statsobligationsräntan för att inte riskera överdriva de positiva effekterna. De infrastruktursatsningar vi gör belastar utgiftsområde 22 efter annuitetsprincipen.

Vi befarar drastiska neddragningar inom kollektivtrafiken runt om i landet, beroende på minskade statsbidrag i kombination med kraftigt höjda diesel- och fordonsskatter, samt ökade kostnader för upphandling av trafiken. Redan tidigare ekonomiskt ansträngda kommuner och landsting har inga möjligheter att satsa de nödvändiga resurser som krävs när staten drar sig tillbaka. I många län har Länstrafiken redan tvingats dra ned på sin verksamhet med minskad turtäthet och nedläggning av linjer. Centerpartiet vill förhindra denna utveckling och avsätter därför 100 miljoner till stöd för kollektivtrafiken i glesbygd.

5.2.6 IT

Centerpartiet vill ge alla medborgare möjligheten till en bredbandsuppkoppling. För detta krävs ett finmaskigt bredbandsnät. Utbyggnaden av detta nät bör ske i ett statligt bolag som uppbär avgifter från de operatörer som tillhandahåller själva transporttjänsten – transmissionen. På nätet ska det råda fri konkurrens mellan operatörerna för att stimulera framväxten av tjänster. Utbyggnaden kan beräknas kosta ca 60 miljarder kronor exklusive aktiva komponenter enligt de underlagsberäkningar som gjordes till IT-infrastrukturutredningen.

Den idag mest tilltalande modellen för att finansiera denna bredbandsutbyggnad är att använda 10 miljarder från statliga utförsäljningar till eget kapital i det statliga nätbolaget. Nätbolaget får sedan låna upp medel för en utbyggnad. Lånen bör avbetalas på 30 år, och bolaget bör åläggas att betala in vinstmedel motsvarande avkastningen på det egna kapitalet. Beroende av beräknade intäkter och räntekostnader kan utslaget variera, men vi anser det fullt möjligt att efter 30 år ha betalat av lånen och därefter ett i stort sett oförändrat eget kapital.

5.3 Hälsa

Livskvalitet och hälsa är inte bara en vinst för enskilda individer, utan också för hela samhället. Sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna har de senaste sex åren ökat dramatiskt och ses som ett av de största hindren för Sveriges ekonomiska utveckling. Brist på anställningsbar arbetskraft och frånvaro i arbetsstyrkan, håller tillbaka produktionen i näringslivet och sänker därmed kvaliteten i våra välfärdstjänster. Kostnaderna för ohälsan tär på statens utrymme för skattesänkningar och reformer.

Kostnaderna för sjukförsäkringen tenderar att stabiliseras på en historisk rekordnivå. Den samlade ohälsorelaterade arbetsfrånvaron fortsätter emellertid att öka, beroende av fler förtidspensioneringar under 2002 och framåt. Kostnaderna för förtidspension (sjukersättning och rehabiliteringsersättning) beräknas i regeringens prognoser öka från omkring 50 miljarder kronor under 2002 till 75 miljarder kronor 2006.

Regeringen försöker dock beskriva denna alarmerande utveckling som något av en framgång: ”Sammanfattningsvis finner regeringen vid sin analys av utvecklingen under 2002 att antalet nya beviljade förtidspensioner och sjukbidrag var historiskt högt under 2002 och att detta i sig inte ligger i linje med politikområdets effektmål, men att det ändå är positivt att försäkringskassorna under året ökat effektiviteten för att säkerställa att rätt ersättningsform utges i de enskilda fallen” (prop 2003/04:1. utgiftsområde 10).

En framgångsrik kamp mot ohälsan skulle, vid en halvering av sjukskrivningarna och förtidspensionerna medföra ett tillskott i antalet arbetade timmar på upp till 10 procent och således en motsvarande tillväxtpotential. Detta förutsätter en näringspolitik som ger förutsättningar för fler jobb. Genom försvarsuppgörelsen med regeringen bidrog Centerpartiet till att frigöra medel för ytterligare satsningar på vården och omsorgen. Ytterligare insatser måste nu ske inom primärvården, psykiatrin, äldresjukvården och för att stimulera alternativa driftsformer.

5.3.1 Orsaker till sjukfrånvaron

I debatten om de växande sjukskrivningskostnaderna har ett stort fokus lagts på förhållandena i arbetslivet. Arbetsmiljön är en viktig del men orsakerna till ohälsa och sjukskrivning är mera sammansatta, vilket bekräftas av Riksförsäkringsverkets studier och Familjemedicinska institutets så kallade audit-undersökning. För att minska antalet sjukskrivningar krävs en samlad strategi som angriper ett flertal orsaker, såsom;

• påfrestningar i arbetslivet

• arbetslöshet

• sociala problem såsom alkohol- och narkotikamissbruk

• sjukdom som inte är relaterad till arbetslivet

• påfrestningar i privatlivet (hemarbete, stress, relationsproblem m.m.)

• överutnyttjande av systemen.

Påfrestningar i arbetslivet. Arbetsmiljön har betydelse för hur vi mår, men att sätta ett ensidigt fokus på arbetsmiljön och arbetsgivaren och bortse från individernas eget ansvar kan leda till fel åtgärder. Regeringens förslag att utöka arbetsgivarnas sjuklöneansvar till tre veckor, leder sannolikt inte till omfattande åtgärder som förbättrar de anställdas hälsa. Detta förslag är mer att betrakta som en indirekt skattehöjning på näringslivet eftersom kompensation uteblir för de höjda kostnaderna. Ytterligare ”drivkrafter” för arbetsgivarna utlovas i regeringspropositionen.

Centerpartiet anser att det utökade arbetsgivarinträdet mycket tydligare bör ta hänsyn till företagens storlek och ska kompenseras med sänkta arbetsgivaravgifter. Vi anser också att de mindre företagen helt ska undantas från skyldigheten att genomföra en rehabiliteringsutredning vid längre sjukskrivningsperioder.

Centerpartiet anser att en ökad andel av alternativa utförare inom offentlig sektor, samt en större decentralisering av makt i arbetsorganisationen skulle kunna bidra till sänkt sjukfrånvaro.

Arbetslöshet och sjukskrivning. Centerpartiet vill samordna försäkringssystemen för arbetslöshet och sjukersättning till en gemensam administration. Sammanslagning av dessa centrala myndigheter kan ge betydande synergivinster. På det lokala planet kan kvaliteten i insatserna för att motverka arbetslöshet och reducera sjukskrivningsdagarna, förbättras genom en samordning av de två administrativa strukturernas kompetens.

Idag är det ofta små skillnader mellan inkomster på arbete och sjukersättning för majoriteten av inkomsttagarna. Ersättningsnivåer på 78 procent jämte avtalsförsäkringar kan av den enskilde uppfattas som att det är mindre lönsamt att arbeta jämfört med att vara sjukskriven. Centerpartiet föreslår att vårens riksdagsbeslut om sänkning av ersättningsnivån i arbetslöshets- och sjukförsäkringen till 78 procent, nu bör kombineras med historiskt beräknat inkomstunderlag. De senaste 24 månadernas inkomst ska vara grund för beräkning av ersättning. Incitamenten för arbete måste stärkas samtidigt som vi förbereder en samordnad arbetslivsförsäkring.

Den viktigaste åtgärden mot arbetslöshetsbetingade sjukskrivningar är dock att vi för en politik som skapar förutsättningar för företagande och tillväxt i hela landet.

Sociala problem och ohälsa. I Sverige finns uppskattningsvis 200 000–300 000 personer med allvarliga alkoholproblem och mer än 20 000 narkotikamissbrukare. Personer som har sociala problem har också problem med både arbetsuppgifter och den sociala samvaron på arbetsplatsen. Av detta följer ofta sjukfrånvaro. Människor måste få bättre hjälp och behandling av socialtjänsten och inte enbart vara hänvisade till försäkringskassan. En restriktiv alkoholpolitik är också viktig för att reglera socialt betingad sjukfrånvaro.

Sjukdom som inte är relaterad till arbetslivet. Köer till vården medför onödigt lidande för individerna. Köerna innebär längre sjukskrivningstider och därmed högre kostnader för transfereringar och bortfall i produktionen. Centerpartiet vill införa en nationell vårdgaranti för att korta köerna och minska människors lidande.

Påfrestningar i privatlivet. Arbetsmiljön har stor betydelse för människors välmående, samtidigt som sjukskrivningar också orsakas av faktorer utanför arbetslivet. Samhället måste utformas så att alla får bättre möjlighet att påverka sin vardag. Om människor kan leva på sin lön och familjerna har möjlighet att korta arbetstiden när barnen är små, bidrar detta sannolikt till minskade sjukskrivningsdagar. Centerpartiets skatte- och familjepolitik minskar risken för ”privatlivsrelaterad” sjukfrånvaro.

Överutnyttjande av systemen. I alla bidragssystem förekommer mer eller mindre medvetet överutnyttjande, så också i sjukförsäkringssystemet. Graden av överutnyttjande påverkas av medborgarnas värderingar, generositeten i systemen och hur de kontrolleras. Våra olika trygghetsförsäkringar präglas av generösa ersättningar och låg kontroll.

Överutnyttjande kan bero på att attityder förskjuts vad gäller giltig grund för sjukskrivning, av okunnighet om hur systemet fungerar och det kan bero på fusk. I hur stor omfattning är svårt att beräkna och ska inte överskattas. Fusk förefaller vara vanligast vid kortare sjukskrivningar, som svarar för en relativt liten del av de samlade kostnaderna. Överutnyttjande måste alltid minimeras så att inte gränserna ytterligare tänjs ut.

5.3.2 Slå vakt om samhällets mest utsatta!

Tusentals psykiskt sjuka samt alkohol- och drogberoende människor lever under oacceptabla förhållanden och de får inte den hjälp de behöver. Centerpartiet manar till kraftsamling för en humanare socialpolitik, för att förbättra villkoren och underlätta återkomst till samhällsgemenskapen. Skyddsbehovet för närstående och allmänheten måste också tillgodoses. Personal i socialtjänst, psykiatri och missbrukarvård förtjänar rimliga möjligheter att göra ett bra arbete. Se även Centerpartiets motion 2003/04:Ju316 En modern och fungerande kriminalvård.

Utgångspunkterna för Centerpartiets politik mot den sociala utslagningen är:

• Vård- och rehabiliteringskedjan för psykiskt sjuka, drog- och alkoholberoende och hemlösa måste fungera.

• Anhörigas, närståendes och allmänhetens skyddsbehov måste tillgodoses.

• Det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, alkohol-/drogberoende och hemlöshet måste förbättras.

Centerpartiet föreslår:

• 500 miljoner satsas på rehabiliteringsinsatser för psykiskt sjuka som försäkringskassans del i en finansiell samordning.

• Åtgärder som säkrar tillräckliga insatser i form av bostäder/boende, personal samt vårdplatser.

• Åtgärder som förbättrar samarbetet mellan socialtjänst, psykiatrisk vård, beroendevård och rättspsykiatri.

• Översyn av lagstiftningen kring tvångsvård, mellantvång, dvs. tvång till medicinering, och att fullfölja behandlingsplan.

• En sammanhållen elevhälsa.

• En mobilisering av bl.a. föräldraansvaret mot ungdomars ökande alkoholkonsumtion.

5.3.3 Ett paket mot ohälsan

För effektiva åtgärder som minskar ohälsan, antalet sjukskrivningsdagar och förtidspensioneringar måste hela problematiken adresseras. Detta ställer krav på breda arbetsmetoder. Finansiell samordning är en metod där olika myndigheter, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten med flera, tillsammans fokuserar på individen. En samordning av socialförsäkringssystemen med sikte på en samordnad arbetslivsförsäkring med gemensam myndighetsstruktur är också en viktig åtgärd.

Rehabiliteringsarbetet. För att rehabiliteringsinsatser ska vara effektiva måste de påbörjas tidigt. Patienter förbereder sig ofta mentalt redan efter ett par veckor för en varaktig sjukfrånvaro. Patienten är mest hjälpt av om tidiga kvalitativa rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart möjligt.

Nuvarande rehabiliteringsarbete har god kvalitet, men resurserna är inte tillräckliga för att möta behoven. När det finns brister i organisationen, riskerar tillgången till rehabilitering att bli godtycklig och alltför beroende av den sjukskrivnes egna initiativ. Detta försvårar för den sjukskrivne och minskar motivationen.

Nationell vårdgaranti. Långa väntetider för undersökningar och operationer medför onödigt lidande för den enskilde och högre ohälsokostnader för staten. Centerpartiet vill därför införa en nationell vårdgaranti. Alla ska ha en uttalad rätt att få vård inom senast tre månader efter det att behovet fastställts. Den nationella vårdgarantin ska omfatta alla medicinskt motiverade behandlingar.

15 punkter för minskad ohälsa:

1. Inför en samordnad arbetslivsförsäkring, som ersätter dagens sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar och samordnad lagstiftning och ersättningsvillkor och som förtydligar arbetslinjen. Låt myndigheterna, såväl centrala som lokala, växa samman med sikte på en gemensam myndighet.

2. Finansiell samordning. Medel reserverade för sjukförsäkringen ska omvandlas till aktiva åtgärder, i samarbete mellan försäkringskassan, primär- och sjukvården, arbetsförmedlingen, kommunerna och socialtjänsten m fl. Erfarenheter från försöket med FINSAM, visar att dessa insatser ger mycket god utväxling i form av kortare sjukskrivningstider och lägre kostnader. Ett generöst regelverk för finansiell samordning ökar möjligheterna till bättre diagnos och effektivare rehabilitering, samt fungerar tillsammans med Centerpartiets förslag till vård- och rehabiliteringsgaranti.

1. Ökade resurser till försäkringskassorna. Centerpartiet anslår 2,6 miljarder kronor 2004, 2,7 miljarder kronor 2005 och 2,9 miljarder kronor 2006 till rehabiliteringsinsatser varav en halv miljard per år ska anslås till rehabilitering av psykiskt sjuka och personer med svår social problematik.

2. Rehabiliteringsgaranti. Efter fyra veckors sjukskrivning ska försäkringskassan/arbetslivskontoret i samarbete med den enskilde, arbetsgivaren och primärvården påbörja en rehabiliteringsplan. Planen ska vara färdig efter sex veckors sjukskrivning och påbörjas så snart det är medicinskt möjligt. Samarbetsvilja i rehabiliteringsprocessen ska vara ett villkor för att få behålla sjukpenning.

3. Rehabiliteringslots. Den enskilde ska ha rätt till en kontaktperson som samordnar rehabiliteringsinsatserna och lotsar mellan de olika aktörerna i rehabiliteringsplanen.

4. Rehabiliteringspeng. Om försäkringskassan/arbetslivskontoret inte uppfyller sina skyldigheter enligt rehabiliteringsgarantin ska den sjukskrivne ha möjlighet att inom vissa ramar få kostnadstäckning för adekvata rehabiliteringstjänster som kan köpas av t.ex. privata aktörer. Sjukskrivna som vill ska ha möjlighet att efter ansökan förfoga över vissa resurser för inköp av rehabiliteringstjänster.

5. Obligatorisk läkarundersökning/kontroll efter fyra veckors sjukskrivning, som ett led i att förbereda arbetet med rehabiliteringsplanen.

6. Nationell vårdgaranti, för kortare köer och minskat lidande.

7. Ett välavvägt arbetsgivaransvar. Centerpartiet anser att det är antalet anställda som avgör arbetsgivarens sjuklöneansvar upp till maximalt 30 dagar för trettio anställda. Likformig nedsättning av arbetsgivaravgifterna ger en viss överkompensation åt småföretagare.

8. Förstärk företagshälsovården. Integrera företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Skyddsombudens roll som en länk mellan arbetstagaren och företagshälsovården måste därför stärkas och tydliggöras. Begreppet företagshälsovård bör dessutom vidgas till att omfatta kompetens som är anpassad till dagens komplexa arbetsplatser.

9. Förändrad beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. SGI ska beräknas på genomsnittsinkomsten under de senaste 24 månaderna före sjukskrivningsperiodens inledning.

10. Hel karensdag. Vid sjukskrivning ska karensperioden motsvara en hel dags arbete oavsett vid vilken tidpunkt på dagen som sjukskrivningen inleddes.

11. Rätt till ett års tjänstledighet för att pröva nytt jobb. För att underlätta för människor att lämna arbetsplatser där de inte mår bra.

12. Säkerställ rehabiliteringsinsatser också för förtidspensionärer.

13. Slå i bromsen i förtidspensioneringen. Ändra lagen så att sjuk- och aktivitetsersättning bara beviljas om arbetsförmågan av medicinska eller psykiatriska skäl bedöms förhindra återgång till arbete eller studier.

5.4 Miljö

5.4.1 Hållbar utveckling – rena vinsten!

Centerpartiet har tydliga visioner om ett hållbart samhälle och en hållbar tillväxt. Utan tillväxt blir det inte möjligt att sanera miljöskador och kretsloppsanpassa samhället. Utan ett hållbart samhälle försämrar vi möjligheterna för tillväxt och ett sunt utnyttjande av naturresurser och människor. För att tillväxten ska kunna ske utan att skada människors hälsa eller miljön, krävs att politiken är tydlig med att förhindra det.

En långsiktigt hållbar tillväxt kräver nytänkande. Miljöarbetet är långsiktigt och en god ekonomisk investering i framtiden. Därför krävs en miljödriven tillväxt om vi långsiktigt ska bli rika.

Centerpartiet vill göra kraftiga satsningar på att hejda klimatförändringarna. För att klara uppsatta mål behövs en effektiv skatteväxling och fortsatta bidrag till KLIMP-projekt. Satsningar som har effekter på utsläppen av växthusgaser, ger ränteåterbäring i framtiden. Vi vill bevara den biologiska mångfalden med hjälp av långsiktiga skötselavtal och möjliggöra saneringar av förorenade markområden. Andra ska inte betala för vårt dåliga miljösamvete. Därför vill vi styra om en stor del av Sveriges bistånd till miljöbistånd.

5.4.2 Miljödrivet företagande

Sverige ska ha världens bästa villkor för företag som tar miljöansvar. Ett systematiskt miljöarbete och ökad kompetens inom många företag har bidragit till att minska utsläpp och energiförbrukning inom industrin. Företagsklimatet måste främja innovationer och företagande med miljöansvar, och för detta behövs bland annat långsiktiga skatteregler och en tydlig politisk vilja att satsa på nya tekniker.

En skatteväxling måste gynna företag och hushåll som är långsiktigt hållbara. Skatterna måste tydligt visa vilket miljöutrymme som är knappt och vilka naturresurser som är knappa. Ekonomiska styrmedel ska utgöra en allt större andel i omställningen till en miljödriven tillväxt.

Sverige kan skörda stora exportframgångar inom miljöteknikområdet om branschen prioriteras. I ett miljöanpassat Sverige, som gynnar framsteg som främjar miljöhänsyn, finns förutsättningar för att svensk miljöteknik kan bli vår främsta exportframgång och bidra till den långsiktiga ekonomiska tillväxten.

5.4.3 Byggande och boendemiljö

Den kortsiktighet och ryckighet som historiskt sett har präglat bostadspolitiken har orsakat förödande konsekvenser. Vem vågar investera och bygga när det finns förväntningar om ytterligare fördelaktiga bidrag vid senare tillfälle? Politisk klåfingrighet orsakar kortsiktigt tänkande och det missgynnar alla aktörer. Människors efterfrågan ska styra vad, var och hur det byggs, inte skatter, regler eller politiska beslut. Subventionspolitiken ska upphöra och bostadspolitiken måste reformeras i en marknadsekonomisk riktning.

Olika lokala och regionala förhållanden ger helt skilda förutsättningar för att bygga och bo på olika platser i landet. Därför måste boendepolitiken formas underifrån, med utgångspunkt från de lokala och regionala förutsättningarna. En lokalt utformad boendepolitik gör boendet anpassat för brukarna.

De enskilda brukarna vet bäst själva vad som passar dem. För att åstadkomma detta behövs såväl mångfald som valfrihet i de olika boendealternativen. Valfrihet och mångfald ska gälla både boendeform och boendeort.

Regelverket för planering och byggande behöver förenklas. Byggande och boende i Sverige är av tradition en genomreglerad samhällssektor. Trots att detaljregleringarna minskat, saknar fortfarande bostadsmarknaden den dynamik som kännetecknar en marknad som kan tillgodose människors varierande behov och önskemål. Enklare regelverk är ett måste för att kunna bedriva sund och kostnadseffektiv boendepolitik.

Boendemiljö. I boendemiljön ska människor känna trygghet och välmående och vi behöver goda miljöer, såväl inom- som utomhus. Regelverket ska underlätta att sunda och stabila fastigheter byggs.

Boendeskatterna ska vara rättvisa och inte fördyra nybyggnation eller renoveringar. Taxeringsförfarandet och boendeskatterna måste reformeras i en mer rättvis riktning.

För att kretsloppsanpassa samhället måste vi på bred front introducera ekologiskt riktiga metoder i byggandet. Statens stöd för teknisk utveckling på byggområdet ska utformas så att större byggprojekt i ekologisk byggteknik kan genomföras. Ett nationellt handlingsprogram för kretsloppsanpassat byggande bör snarast utarbetas och det nationella miljöarbetet utifrån Agenda 21 intensifieras i landets kommuner.

Byggande ger ökad tillväxt. Ökat byggande genererar fler arbetstillfällen och underlätta för människor att flytta till orter där företag etablerar sig och expanderar. Idag är byggandet lågt och alla dessa positiva effekter uteblir. Många orter avfolkas medan trycket på bostadsmarknaden i storstadsregioner ökar. Regeringens stimulansåtgärder har inte lyckats vända den negativa trenden på bostadsmarknaden. De konstant höga kostnaderna för boende och byggande kräver flera kraftfulla åtgärder för att sänkas.

Konkurrensen och momsen. En anledning till höga boendekostnader är den oligopolliknande struktur som finns inom byggsektorn. Konkurrenslagarna måste åberopas i större utsträckning för att komma åt kartellerna och minska byggkostnaderna. Det behövs skarpare tillämpning av befintlig lagstiftning. Det behövs även starkare konsumentorganisationer som komplement till ett statligt ganska tamt konsumentverk.

Bostadsbyggandet var helt momsbefriat fram till 1971, då regeringen införde byggmoms på 12,5 procent. I och med 1990-talets skattereform fördubblades momsen till 25 procent. EG-rättens sjätte mervärdesdirektiv begränsar möjligheten till en sänkning av byggmomsen, varför vi föreslår att regeringen undersöker möjligheten att utverka ett undantag så att den svenska byggmomsen kan sänkas.

Ett reformerat bruksvärdessystem. Bruksvärdessystemet måste reformeras så att hyreshus lättare kan produceras och förvaltas. Systemet fungerar inte som det var tänkt från början, med avtalsfrihet och med ett starkt besittningsskydd. Centerpartiet anser att nyproduktion ska undantagas från bruksvärdessystemet. För fastighetsägaren innebär hyresgästens möjlighet att pröva hyresnivån efter sex månader en stor osäkerhet eftersom inflyttningshyran, som framstått som nödvändig för nyproduktionen, kan komma att sänkas. Hyresavtal som tecknas vid nyproduktion bör inte kunna omprövas i efterhand. I framförallt storstäderna orsakar bruksvärdessystemet märkliga effekter eftersom prissättningen inte avspeglar vad människor är beredda att betala. En effekt av detta är att ungdomar antingen måste stå i långa bostadsköer eller betala stora belopp för hyreskontrakt som nominellt sett saknar värde. Detta är en följd av att bruksvärdessystemet inte följer vanliga ekonomiska spelregler.

6 En budget för maktväxling

De ekonomiska prognoserna för Sverige visar på goda tillväxtutsikter. Trots detta kvarstår en rad hämmande faktorer som hindrar Sverige från att avancera i tillväxt- och välståndsligorna. En åldrande befolkning kombinerat med ett minskat arbetskraftsutbud är för Sverige, liksom för flertalet europeiska länder, de största politiska utmaningarna. Situationen är akut och i följande avsnitt sammanfattas Centerpartiets viktigaste åtgärder och förslag till finansiering för att klara framtidens välfärdsåtaganden och krav om uthållig tillväxt. Utgångspunkten för Centerpartiets budgetförslag är individens självbestämmande samt ett ökat regionalt och kommunalt självstyre. Kommentarer om satsningar respektive besparingar anges relativt regeringens anslag.

Företagen

Ett förbättrat företagsklimat för små- och medelstora företag är en av de viktigaste förutsättningarna för vårt framtida välstånd.

• Genom slopad arvs- och gåvoskatt för makar och bröstarvingar underlättas generationsskiften i småföretagen.

• Vi avsätter medel för skatteavdrag för starta-eget-sparande, möjlighet för riskkapitalavdrag och skattelättnader för övergångsarbetsmarknader.

• Inom ramen för Centerpartiets nya modell för arbetsgivarens sjuklöneansvar kompenseras småföretag genom reducering av sociala avgifter.

• Företagare diskrimineras i systemet för den tillfälliga föräldrapenningen. Vi föreslår enhetliga regler, som innebär att föräldrapenningen beräknas på motsvarande sätt oavsett om du är anställd eller egenföretagare. Det är både enklare och rättvisare att beräkna beloppen på samma sätt för båda grupperna, lämpligen så att beloppet beräknas på arbetad tid.

• Vi avsätter 300 miljoner kronor för satsningar på utvecklingsinsatser för kvinnors och invandrares företagande.

• För utveckling av landsbygdsturism, livsmedelsproduktion, fiske och alternativa bränslen satsas totalt 1,2 miljarder kronor.

• Till fördel för våra jordbruksföretagare slopas skatten på handelsgödsel, vilket innebär en skattesänkning på 960 miljoner kronor under budgetperioden. Dieselskatten för jord- och skogsbruk sänks med totalt 2,64 miljarder kronor.

• Vi avsätter totalt 8,8 miljarder kronor under budgetperioden för insatser som gör det lättare att starta och driva små företag, dvs. slopad arvs- och gåvoskatt, reformerat 3:12-regelverk, riskkapitalavdrag och starta-eget-sparande.

Ohälsan

Sjukskrivningar och förtidspensioner fortsätter att vara ett gigantiskt samhällsproblem.

• Vi satsar totalt 8,2 miljarder kronor på rehabiliteringsåtgärder inom ramen för finansiell samordning, som innebär att medel som är reserverade för sjukförsäkring omvandlas till aktiva åtgärder. Av dessa satsas en halv miljard per år på rehabilitering av psykiskt sjuka och personer med svår social problematik. Vi beräknar därmed att kostnaderna för sjukpenning, förtidspensioner och arbetsskador minskar.

• Vi avsätter 1 miljard kronor för reformen för nationell vårdgaranti och kortare vårdköer.

• Vi föreslår att ersättningsnivån i sjukersättningen sätts till 78 procent och en historisk beräkning av SGI.

• Ett nytt system för sjuklöneansvar där arbetsgivarinträdet är anpassat efter antalet anställda med ett tak på 30 dagar och de sociala avgifterna sätts på en nivå som motsvarar ett arbetsgivarinträde på 30 dagar.

• Den totala besparingen på området ekonomisk trygghet vid sjukdom är 7,2 miljarder 2004, 12 miljarder kronor 2005 och 16,5 miljarder kronor 2006.

Arbetsmarknad

På arbetsmarknadsområdet ligger våra satsningar och besparingar främst på:

• Höjt lönebidrag.

• Effektivisering av administration.

• Höjd egenfinansiering av a-kassan.

• 78 procents ersättningsnivå i a-kassan kombinerat med historisk beräkning av inkomsten.

• Våra besparingar är totalt 13,3 miljarder kronor för 2004, 13,1 miljarder kronor för 2005 och 13,5 miljarder kronor för 2006.

Biståndsmålet

Centerpartiets målsättning är att upprätta biståndsmålet på 1 procent av BNI.

• Vi ökar biståndsverksamheten med 301 miljoner kronor 2004, 1 114 miljoner kronor 2005 och 2 273 miljoner kronor 2006, varav cirka hälften utgörs av miljöbistånd (se nedan).

Miljö och jordbruk

• Vi avsätter totalt 260 miljoner kronor för marksanering under budgetperioden.

• Kraftigt ökade anslag till åtgärder för landsbygdens miljö och kultur.

• Ökade anslag till bred forskning på miljöförbättring inom jordbruket och ekologisk produktion.

• Miljöbiståndet utgår med 200 miljoner kr 2004, 557 miljoner kr 2005 och 1 136 miljoner kr 2006 som miljöbistånd. Vi avser t ex åtgärder inom Östersjöns avvattningsområde.

Infrastruktur

• Centerpartiet satsar totalt 2,25 miljarder kronor på underhåll av vägar under budgetperioden.

• För att kunna genomföra samhällsekonomiska och strategiskt viktiga investeringar av vägar och järnvägar föreslår Centerpartiet att en modell utreds för alternativ finansiering. Genom att utnyttja anslag 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. under utgiftsområde 22 täcks ränte- och amorteringskostnaderna. Givet våra antaganden bör detta motsvara en investering på ca 6,8 miljarder kronor.

Polis och kriminalvård

Centerpartiet tillför ytterligare resurser till polisen och kriminalvården. Idag är situationen så allvarlig att personalbrist och otillräckliga resurser gör att polisen inte kan försvara medborgare och företagare mot rättskränkningar.

• Vi satsar totalt 900 miljoner kronor på fler poliser och förbättrad kriminalvård under budgetperioden.

Familjepolitiken

Familjerna måste ges större möjlighet att själva bestämma över sin vardag.

• Fördubblat barnbidrag under budgetperioden möjliggör för familjer att arbeta mindre när barnen är små.

• Vi höjer grundnivån i föräldraförsäkringen till 200 kr samt höjer taket till 11 basbelopp.

• Dessa reformer finansieras med historisk beräkning av SGI.

• Centerpartiet anslår totalt 8,4 miljarder kronor till ekonomisk trygghet för familjer under perioden.

Inkomstskattereformen

Fram till 2006 avser vi att genomföra en inkomstskattereform som sänker skatt och marginaleffekter för framför allt låg- och medelinkomsttagare, och genom höjda skiktgränser slipper alltfler betala statlig inkomstskatt och kommer därigenom undan med lägre marginalskatt. För dem som ligger ovanför skiktgränsen för statlig inkomstskatt minskas skatten med 3 procentenheter.

• Vi utvecklar vårt tidigare förslag genom att omvandla kvarvarande avdrag som exempelvis reseavdrag och avdrag för pensionssparande till skatterabatter. Förändringen innebär en sänkning av den statliga inkomstskatten med tre procentenheter.

• I vårt stora reformpaket för sänkta inkomstskatter minskar vi skatterna totalt sett med 19,5 miljarder 2004, 18,6 miljarder 2005 och 26,7 miljarder 2006.

• Samtidigt med denna reform sker en skatteväxling där kommunerna tillförs stabila skattebaser motsvarande ca 55 miljarder kronor.

Sänkt kostnad för boende

• Vi reformerar och sänker fastighets- och förmögenhetsskatten med netto 10,8 miljarder kronor under budgetperioden.

• Genom ett reformerat system för beräkning av taxeringsvärden som i genomsnitt ger 10 % lägre taxeringsvärden uppnås en mer rättvis fastighetstaxering,

• Dessa skattesänkningar finansieras genom höjd reavinstbeskattning från 20 till 30 procent och höjd stämpelskatt från 1,5 till 1,75 procent.

Samlad effekt av Centerpartiets budgetförslag

• Centerpartiets satsningar och besparingar innebär att statens utgifter minskar med totalt 73 miljarder kronor 2004, 84 miljarder kronor 2005 och 91 miljarder kronor 2006.

• Centerpartiet avser att sänka skatterna netto med 15,27 miljarder kronor år 2004, 15,40 miljarder kronor år 2005 och 29,62 miljarder kronor år 2006.

• Vi når målet om 2 procents överskott 2006 och klarar en fortsatt amortering av statsskulden. Vi uppnår även målet om 2 procents överskott över en konjunkturcykel.

6.1 Utgiftsområden 2004–2006

Tabell 1. Samlad effekt av Centerpartiets anslag relativt regeringens

Miljoner kronor		2004	2005	2006
UO 1	Rikets styrelse	-900	-880	-890
UO 2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	-221	-251	-233
UO 3	Skatteförvaltning och uppbörd	-60	-80	-100
UO 4	Rättsväsendet	500	200	200
UO 5	Utrikesförvaltning och internationell samverkan	-15	-12	-14
UO 6	Totalförsvar	0	0	0
UO 7	Internationellt bistånd	61	514	1 092
UO 8	Invandrare och flyktingar	0	0	0
UO 9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	380	382	-110
UO 10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-7 244	-12 059	-16 549
UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	-1 800	-1 300	-1 500
UO 12	Ekonomisk trygghet för familj och barn	1 330	2 797	4 270
UO 13	Arbetsmarknad	-13 325	-13 125	-13 525
UO 14	Arbetsliv	-230	-240	-250
UO 15	Studiestöd	700	700	700
UO 16	Utbildning och universitetsforskning	-8 146	-9 211	-8 310
UO 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	92	110	160
UO 18	Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande	-2 163	-1 746	-1 751
UO 19	Regional utjämning och utveckling	592	593	594
UO 20	Allmän miljö- och naturvård	235	604	1 188
UO 21	Energi	0	0	0
UO 22	Kommunikationer	500	750	1 000
UO 23	Jord- och skogsbruk, fiske m.m.	210	210	210
UO 24	Näringsliv	-130	-140	-147
UO 25	Allmänna bidrag till kommunerna	-42 684	-48 479	-51 990
UO 26	Statsskuldsräntor m.m.	-607	-3032	-5130
UO 27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	0	0	0
	Minskning av anslagsbehållningar
	Summa utgiftsområden	-72 960	-83 342	-90 989
	Summa utgiftsområden exkl. Statsskuldsräntor	-72 318	-80 663	-85 955
	Ålderspensionssyst. vid sidan av statsbudgeten
	Takbegränsande utgifter	783 485	799 507	816 530
	Budgeteringsmarginal	9 319	5 663	955
	Utgiftstak för staten	-63 000	-75 000	-85 000

Riksdagen bör besluta om ovanstående fördelning av utgifterna för budgetåren 2004, 2005 och 2006.

6.2 Kommentarer till utgiftsområden

UO 1	I huvudsak besparingar på Regeringskansliet.
UO 2	Neddragningar på myndigheter.
UO 3	Besparingar på Riksskatteverket och ökade anslag till Tullverket.
UO 4	Ökade anslag till polisen och kriminalvården med 500 mkr 2004, 200 mkr 2005 och 200 mkr 2006.
UO 5	Myndighetsbesparingar.
UO 6	Omfattas av försvarsöverenskommelsen
UO 7	Ökning av biståndsverksamheten med 101 mkr 2004, 557 mkr 2005 och 1 137 mkr 2006. Samt myndighetsbesparingar. Ytterligare 301 mkr 2004, 557 mkr 2005 och 1 136 mkr. 2006 räknas som miljöbistånd under UO20.
UO 8	Ingen förändring relativt regeringen.
UO 9	Ytterligare 500 mkr anslås för genomförande av vårdgarantin för 2004 respektive 2005. I övrigt myndighetsbesparingar.
UO 10	Ökade anslag till rehabiliteringsinsatser. Minskade kostnader för sjukpenning, förtidspensioner och arbetsskador genom de åtgärder Centerpartiet föreslår. Ytterligare besparingar genom historisk beräkning av SGI samt nytt system för arbetsgivarens sjuklöneansvar.
UO 11	Höjd garantipension samt minskat BTP som en följd av Centerpartiets skatteförslag.
UO 12	Höjda barnbidragskostnader med 1 390 mkr 2004, 2 787 mkr 2005 samt 4 180 mkr 2006. Höjda golv och tak i föräldraförsäkringen samt införande av historisk SGI.
UO 13	Indragning av arbetsmarknadsutbildningar utan bevisad effekt, 78 % a-kassa, historisk beräkning av a-kassegrundande inkomst, ökad egenfinansiering i a-kassan samt besparingar på AMV.
UO 14	Myndighetsbesparingar.
UO 15	Ökade anslag till rekryteringsbidrag för vuxenstudier.
UO 16	Anslagen Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem, Maxtaxan i barnomsorgen samt Statligt bidrag till vuxenutbildning flyttas över till UO 25. Ökade anslag till KY-utbildning och forskning.
UO 17	Ökat anslag för kommuners kulturverksamhet för unga och samlingslokaler.
UO 18	Minskade bostadsbidrag som en följd av Centerpartiets skattereform, sänkta anslag till myndigheter och slopade investeringsbidrag för nybyggnation. Ökade anslag till investeringsbidrag för studentbostäder.
UO 19	Anslag till utveckling av landsbygdsturism, livsmedelsproduktion, fiske samt alternativa bränslen. Vi avsätter även medel för utvecklande av kvinnors och invandrares företagande samt till regionalt och lokalt utvecklingsarbete. Det innebär en total satsning på 1,476 mdr kronor under budgetperioden.
UO 20	Ökade anslag till marksanering. Därutöver anslag till miljöbistånd med 200 mkr 2004, 557 mkr 2005 och 1 136 mkr 2006.
UO 21	Omfattas av energiöverenskommelsen med regeringen.

UO 22	Ökade anslag till underhåll av vägar. För att kunna genomföra samhällsekonomiska och strategiskt viktiga investeringar av vägar och järnvägar föreslår Centerpartiet att en modell utreds för alternativ finansiering. Genom att utnyttja anslag 37:1 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. under utgiftsområde 22 täcks ränte- och amorteringskostnaderna.
UO 23	Bl a ökade anslag till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskning.
UO 24	Myndighetsbesparingar och neddragning av förvaltningskostnader. För sanering av statlig mark anslås 20 mkr 2004, 15 mkr 2005 och 15 mkr 2006.
UO 25	Kompensation för ny beräkning av SGI i sjuk- och föräldraförsäkringen, höjt tak i föräldraförsäkringen, ny utformning av a-kassan, nytt system för sjuklöneansvar samt höjd grundpension. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem, statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxan i barnomsorgen omvandlas till generella bidrag och förs över till UO 25. Största minskningen för kommunerna beror på effekten av Centerpartiets inkomstskattereform.
UO 26	Lägre räntor på grund av ökad takt i försäljningen av statlig egendom samt större statligt sparande.

Tabell 2. Sparande i offentlig sektor med Centerpartiets budgetpolitik

	2004	2005	2006
Finansiellt sparande enligt BP 2004	15	37	51
Procent av BNP	0,6	1,4	1,9
Utgiftsminskningar, netto exkl. räntor	72,3	80,7	86,0
Minskade räntekostnader	0,6	3,0	5,1
Skattesänkningar	-69,6	-69,6	-85,0
Justering för skatteperiodisering	-1,5	-6,5	-2,2
Samlad effekt av Centerpartiets förslag	1,8	7,6	3,9
Centerpartiets finansiella sparande	16,8	44,6	54,9
Målsatt sparande om 2 % av BNP
Procent av BNP	0,7	1,7	2,0
BNP förändring %	2	2,6	2,5
BNP nivå mdkr	2 521	2 638	2 756

Riksdagen bör fastställa ovanstående utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet.

6.3 Balanskrav och minskad statsskuld

Statsfinansernas saldo varierar naturligt i samband med konjunktursvängningar eftersom minskad sysselsättning leder till lägre skatteintäkter och högre kostnader för olika bidrag och åtgärdsprogram. Dessa s.k. automatiska stabilisatorer har den fördelen, i förhållande till en aktiv kontracyklisk finanspolitik, att de inträder omedelbart. Statsfinanserna måste dock ha en sådan styrka att budgetöverskott råder i högkonjunktur och utan budgetunderskott behöver inträda vid en normal konjunkturell nedgång.

Den aktuella målsättningen för statsfinanserna som innebär ett överskottsmål på 2 procent i genomsnitt över en konjunkturcykel i de samlade statsfinanserna har visat sig medföra en risk att avsättningar för framtidens pensioner används för att täcka underskott i statens finanser. Därför förordar Centerpartiet ett balanskrav som innebär att statsbudgeten inte ska gå med underskott över en konjunkturcykel. Centerpartiets finanspolitiska målsättning är att statsskuldens andel av BNP ska minska till högst 40 procent inom de närmaste två mandatperioderna. Vad som ovan anförs om balanskrav och sänkt statsskuld bör ges regeringen till känna.

7 Skattepolitikens inriktning

Ur ett strikt teoretiskt perspektiv är alla skatter skadliga. Skatterna behövs samtidigt för att finansiera offentliga åtaganden. Skatter är pengar som inbetalas av vanliga människor och företag. Detta gör att politiker har ett mycket stort att ansvar för att se till att skatteinkomsterna används på ett rationellt och förnuftigt sätt. Alla skatter påverkar inte samhällsekonomin likvärdigt. Vissa skatter är mer skadliga än andra skatter, och det finns förmodligen vissa skatter idag som är direkt negativa för samhällsekonomin. Skattesystemet ska vara så utformat att det upplevs som rättvist, samtidigt som det är ekonomiskt effektivt.

7.1 Skattepolitik för självbestämmande

Under decennier av socialdemokratiskt styre har vanliga människor blivit alltmer beroende av bidrag från det offentliga. Med ett lägre skattetryck hade en långt högre andel av medborgarna i landet kunnat klara sig på egen hand. Istället tvingas låginkomsttagare betala en oskäligt stor andel av sin inkomst i skatt och på nåder får de tillbaka en del i bidrag. Detta röstköpande är skadligt, för såväl människor som den långsiktiga samhällsekonomins utveckling.

Vårt inkomstskatteförslag ändrar på detta. Genom skatterabatter och förvärvsrabatter ger vi tillbaka makt till vanliga människor. En låginkomsttagare får ut 600–700 kronor mer per månad med vårt förslag.

Samtidigt som vi ger makt till människor ger vi även makten tillbaka till kommunerna och regionerna. Det kommunala självstyret ska förvandlas från dagens chimär till något konkret och verkligt. När vi tillämpar federalismens principer byggs makten underifrån. Ett led i detta är att återlämna skattebaser till kommunen som med vårt förslag kommer att få tillbaka den reella makten.

7.2 Skattepolitik för företagande och tillväxt

Det startas för få företag i Sverige idag. De människor som satsar tid och pengar på eget företagande möts ofta av misstänksamhet och krångliga regelverk. En attitydförändring måste till. Med förmögenhetsskatt diskrimineras svenska företagare och skattereglerna för småbolagsägare är direkt kontraproduktiva. För att vi alla inte ska bli fattigare krävs ekonomisk tillväxt. Det är en förutsättning för att människor ska kunna känna sig trygga, ha jobb och kunna försörja sig själva. Skadliga skatter ska bort eller reformeras så att de inte står i vägen för företagande.

7.3 Skattepolitik för miljö och hälsa

I framförallt miljöfrågor förekommer ganska ofta så kallade marknadsimperfektioner, det vill säga att marknaden misslyckas med att uppnå miljömässigt hållbara lösningar.

Vi vill använda skatter som ekonomiska styrmedel. Genom att lägga skatter på miljöskadlig verksamhet ser vi till att den ekonomiska verksamheten bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt.

7.4 Statens inkomster

Tabell 3. Centerpartiets skatteförslag, kassamässig effekt för staten relativt regeringen

			2004	2005	2006
Statlig del, inkomstskattereform			-67,8	-73,3	-81,6
avgår
	200-kronan till staten		1,3
	Tillfälligt sysselsättningsstöd		3,4
	Ingen skattereduktion fackföreningsavg.		3,48	3,48	3,48
Skatterabatt för höjda a-kasseavg.			-1,64	-1,58	-1,47
Sänkt fastighetsskatt1			-0,2	-3,9	-4,9
Förmögenhetsskattesänkningar			-2,56	-3,26	-3,39
Slopad arvs- och gåvoskatt skatteklass 12			-1,99	-1,89	-1,89
avgår	Regeringens slopade arvsskatt makar/sambor		0,2	0,3	0,3
	Regeringens begränsningsregel fastighetsskatt		0,22	0,22	0,22
	Regeringens dämpningsregel fastighetsskatt		0,28	0,28	0,28
	Regeringens begränsningsregel förmögenhetsskatt		0,1	0,1	0,1
Höjd reavinstbeskattning 20 -> 30 %				4	4
Höjd stämpelskatt 1,5 -> 1,725 %			0,3	0,3	0,3
Skattelättnad övergångsarbetsmarknader			-0,75	-1,25	-1,5
Sänkta arbetsgivaravgifter som följd av sjuklöneförslag			-2,5	-2,5	-2,5
Sänkta arbetsgivaravgifter som följd av skatteväxling
Statlig del, starta-eget-sparande			-0,1	-0,2	-0,2
Riskkapitalavdrag			-0,2	-0,4	-0,4
Reformering av 3:12-regler				-0,55	-0,6
avgår	Regeringens förändringar av 3:12			0,03	0,06
Minskade nedsättningar till periodiseringsfonder				11,6	5,8
Fortsatt nedsättning fjärrvärmeleveranser till industrin			-0,25	-0,2	-0,2
Sänkt dieselskatt jord- och skogsbruk till 1 kr/liter			-0,86	-0,88	-0,9
Nej till höjd dieselskatt			-0,3	-0,29	-0,28
Nej till höjd energiskatt på el till hushåll			-0,84	-0,86	-0,84
Slopad skatt på handelsgödsel			-0,32	-0,32	-0,32
Minskad nedsättning koldioxidskatten för industrin			1,2	1,2	1,2
Skatt på förbränning av osorterat avfall			0,15	0,15	0,15
Höjd skatt på lågpriscigaretter			0,12	0,12	0,12
		Summa relativt regeringen	-69,57	-69,64	-85,02
		Justering för skatteperiodisering	-1,53	-6,49	-2,17

Riksdagen bör besluta om ovanstående fördelning av inkomsterna för budgetåren 2004, 2005 och 2006.

Stockholm den 2 oktober 2003
Maud Olofsson (c)
Agne Hansson (c)	Åsa Torstensson (c)
Kenneth Johansson (c)	Margareta Andersson (c)
Lena Ek (c)	Eskil Erlandsson (c)

[1]	Total effekt, konsoliderade offentliga sektorn.
[2]	För år 2004 ingår 100 miljoner kr för ett retroaktivt avskaffande av arvsskatt mellan makar/sambor.