Mälardalens högskola

Motion 2004/05:Ub222 av Torsten Lindström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Mälardalens högskola tilldelas vetenskapsområdet humaniora-samhällsvetenskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Mälardalens högskola blir universitet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Mälardalens högskola skall erhålla motsvarande stöd som andra lärosäten som tilldelats vetenskapsområde.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Mälardalens högskola får kompensation för sitt utvidgade grundutbildningsuppdrag.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Mälardalens högskola bör erhålla ett långsiktigt större anslag till forskning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om relationen mellan grundutbildningsmedel och forskningsmedel till Mälardalens högskola.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Mälardalens högskolas betydelse för att bidra till att fler får högre utbildning och forskarutbildning i landet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärligt utvecklingsarbete vid Mälardalens högskola.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning i dans vid Mälardalens högskola.

Motivering

Mälardalens högskola är ett expansivt lärosäte i en viktig del av Sverige. Högskolan är lokaliserad till huvudsakligen Västerås och Eskilstuna med lärcenter på många olika platser i Västmanlands och Södermanlands län. Högskolan ligger i ett befolkningstätt område av Sverige. Mälardalen är Sveriges främsta tillväxtmotor och varje investerad krona i Mälardalen ger tillväxteffekter som kommer hela Sverige till del i form av företagande, arbete, skatteintäkter och välfärd. Inte minst det goda samarbetet med Teknikbyn i Västerås visar vilka positiva effekter för företagandet en väl fungerande högskola kan få. Samtidigt är det också av regionala, sociala och arbetsmarknadsmässiga skäl viktigt att Mälardalens högskola får goda villkor. Högskolans två hemmalän, Västmanland och Södermanland, har låg andel högskoleutbildade och befinner sig i gränstrakten mellan det industriella samhällets struktur och kunskapssamhällets nya förutsättningar och möjligheter. Högskolan tar aktiva initiativ, t ex UMIL - "Utbildning mitt i livet", för att möta denna situation. För att högskoleutbildning ska komma fler till del är det angeläget att Mälardalens högskola får möjlighet att växa och utvecklas. Vid högskolan bedrivs också forskning som är av såväl hög vetenskaplig kvalitet som kostnadseffektiv då den i förhållande till investerade statliga medel genererar många forskarexamina som doktor och licentiat.

Mälardalens högskola erbjuder ett brett utbud av utbildningar och kurser inom en mängd olika ämnesdiscipliner. Grundutbildningen är koncentrerad till teknik, vårdvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.

Högskolan har vidare en hög kompetens inom flera forskningsfält. Mot denna bakgrund ansökte Mälardalens högskola den 25 november 1998 om att få bli universitet. Med universitetsstatus kan fullödig forskarutbildning och examinationsrätt för doktors- respektive licentiatexamen bli möjlig. Ansökan har ännu inte behandlats av regeringen. Däremot har regeringen tilldelat Mälardalens högskola vetenskapsområdet teknik från och med 2001. För Mälardalens utveckling är det väsentligt att Mälardalens högskola får vetenskapsområdet humaniora-samhällsvetenskap och i förlängningen ges universitetsstatus. Därmed skulle också högskolans möjligheter att attrahera både nya studerandegrupper och skickliga forskarstuderande förbättras. Eftersom kvalitetskraven på goda grunder klarats bör Mälardalens högskola snarast tilldelas vetenskapsområdet humaniora-samhällsvetenskap. Vidare bör intentionen att Mälardalens högskola ska uppnå universitetsstatus uttalas av riksdagen.

I dag är Mälardalens högskola kraftigt understimulerad och underfinansierad av staten. Forskningsanslaget är det lägsta bland alla lärosäten om man jämför med högskolor med ett eller flera vetenskapsområden. Orsaken till den dåliga anslagsutvecklingen är att vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap tilldelades i en ekonomiskt ogynnsam situation. Medan andra lärosäten som fått vetenskapsområde fick 2 miljoner första året, sedan 10-20 nya miljoner kronor per år i några år så fick Mälardalens högskola bara 2 miljoner första året (2001) och sedan ingenting året därpå (2002) och 13 miljoner 2003. Mälardalens högskola bör få motsvarande medel som andra lärosäten fått för att bygga upp sina vetenskapsområden.

Mälardalens högskola har ett mycket stort grundutbildningsuppdrag, vilket sammantaget gör att förhållandet i kvoten mellan forskningsanslag och grundutbildningsanslag är extremt lågt, definitivt lägst i Sverige (bland lärosäten med minst ett vetenskapsområde). För Mälardalens högskola är fakultetsanslaget sett per forskarexamen 2,4 miljoner medan det för t.ex Karlstad universitet är 10,7 miljoner. Det visar hur orimligt Mälardalens högskola behandlats av staten jämfört med lärosäten i motsvarande situation, såsom varande universitet eller att ha vetenskapsområde. Även högskolans grundutbildningsuppdrag har underfinansierats från statens sida då högskolan år 2002 i och för sig glädjande nog fick ytterligare 400 platser. Dessa åtföljdes av en permanent inkomstförstärkning à 27,2 miljoner. För att klara studenttillströmningen fick högskolan satsa än mer varvid en obalans uppstod. Det riskerar att slå mot kvaliteten i utbildningen då de egna resurser som fanns i anslagssparandet och som hittills finansierat satsningen redan uttömts.

Mälardalens högskola är en ung högskola med få pensionsavgångar under de närmaste 10 åren, men om inte forskning kan erbjudas lärarna blir det ändå svårt att behålla dem inom högskolan. Högskolan bör av den anledningen erhålla ett långsiktigt större anslag till forskning. Vidare bör strävan vara att den nuvarande snedfördelningen mellan medel till grundutbildningen och medel till forskarutbildningen, där andelen forskningsmedel är orimligt liten, görs om så att andelen forskningsmedel kan växa. I Mälardalens högskolas fall är relationen 9 % medan det t ex för Blekinge tekniska högskola är 32 % och Växjö universitet 38 %. På så sätt kan en självständig bas för forskningen vid Mälardalens högskola garanteras, vilket tillsammans med de externa finansiärernas insatser kan borga för jämn och hög kvalitet på forskarutbildningen och examinationen därifrån.

I dag har Mälardalens högskola förhållandevis stora externa medel till forskningen. Ungefär hälften av forskningen finansieras av anslag medan återstoden betalas via bidrag och uppdrag. De medel som sökts i konkurrens med andra har ökat i andel. Högskolan har den högsta andelen externa forskningsmedel i Sverige. Det visar att högskolan har hög kvalitet och är relevant för externa finansiärer. Trots det låga anslaget har Mälardalens högskola hög produktivitet i forskarutbildningen. Jämfört med andra högskolor och universitet med nytt vetenskapsområde planeras för långt flera examinationer i forskarutbildningen under perioden 2001-2004. Till exempel har Högskolan i Kalmar i uppdrag att under 2001-2004 producera 8 licentiats- och doktorsexamina, Blekinge tekniska högskola 19 och Högskolan i Malmö 25. Bland universiteten skall Växjö producera 30, Örebro 40 och Karlstad 40, men de har då två vetenskapsområden att fördela prestationen mellan. Mälardalens högskola räknar utan ett formellt uppdrag ändå med 85 licentiats- och doktorsexamina under perioden. Trots att högskolan aldrig fick ett formellt uppdrag eller mål för examinationen när vetenskapsområdet naturvetenskap-teknik gavs så examinerar högskolan ändå i hög och kvalitativ takt.

Om examinationsmålet sätts i relation till det sammanlagda fakultetsanslaget under perioden framgår att Mälardalens högskola erbjuder landets mest prisvärda forskarutbildning. Högskolan i Kalmar ska producera sina 8 forskarexamina med hjälp av anslaget 148 094 000 kr under 2001-2004. Det är 0,04 examina per en miljon kronor. Om Mälardalens högskola producerar 85 forskarexamina under 2001-2004 för 98 377 000 såär det 0,86 forskarexamina per miljon kronor. Externfinansieringen har möjliggjort högskolans närmast rekordartade produktivitet i forskarutbildningen. Det är ytterligare ett skäl för staten att satsa på Mälardalens högskola. Tack vare kvaliteten och näringslivsrelevansen finns möjlighet att förvandla nästan varje statligt satsad forskarutbildningsmiljon till en forskarexamen.

Vid Mälardalens högskola finns sedan några år konstnärliga utbildningar. Inrättandet av dessa har inte åtföljts av medel från staten för att finansiera forskningens motsvarighet, konstnärligt utvecklingsarbete. Det är förstås orimligt att bedriva undervisning när det i realiteten saknas möjlighet att klara förankringen i det konstnärliga utvecklingsarbetet. Mälardalens högskola bör därför tilldelas sådana medel. På detta område är högskolan en föregångare i mötet mellan människa och maskin, mellan konst och teknik. Det bör uppmuntras av staten. Vidare bör de platser i dans som finns i samarbete med Danshögskolan permanentas såsom tillhörande Mälardalens högskola. Det skulle stärka den konstnärliga profilen vid högskolan och också dansens plats i det svenska samhället.

Mälardalens högskola fyller såväl ett nationellt som regionalt behov och har därtill en hög produktivitetstakt i forskarutbildningen. Högskolan bör därför få kompensation för sina satsningar och även en rimlig likabehandling i förhållande till övriga lärosäten i riket, för hela Sveriges skull.

Stockholm den 20 september 2004

Torsten Lindström (kd)