Mälarsjöfarten

Motion 1991/92:T612 av Hugo Bergdahl (fp)

Näringslivets sammansättning i Västmanland är av sådan
art att den kräver goda kommunikationer. En väl
fungerande sjöfart bl.a. till och från Västerås och Köpings
hamnar är av stor betydelse. För att förstärka
konkurrenskraften för näringslivet och underlätta för den
yrkesmässiga sjöfarten i Mälaren bildades i början av 1960-
talet den s.k. Mälarledskommittén med representanter för
stora transportköpare, speditionsföretag, hamnar,
kanalverket, landstinget och länsstyrelsen i Västmanlands
län.

Kommitténs målsättning för sjöfarten till
Mälarhamnarna är att den ska ha samma förutsättningar
som sjöfarten till motsvarande hamnar vid kusten som t.ex.
Gävle, Norrköping och Oxelösund. Södertälje kanal är
därvid en betydande flaskhals för Mälarsjöfarten. Jag vill
nämna att farlederna till Västerås och Köping redan under
1970-talet och till Bålsta något senare fördjupades av
Mälarintressenterna för att tillåta trafik med 7,0 meters
djupgående. Om de senaste föreslagna fördjupningarna och
breddningarna av kanalen genomförs innebär detta
omedelbart förbättringar i form av lägre fraktkostnader för
företagen och stora miljövinster för samhället genom färre
fartygsrörelser med större och säkrare tonnage på Mälaren.
Det bör särskilt understrykas att Mälaren spelar en viktig
roll för vattenförsörjningen och att den dessutom är ett
viktigt rekreationsområde i en tätbefolkad region. Om inte
Mälarsjöfartens konkurrensförmåga förstärks kan det på
sikt finnas risk att en större del av transporter till
Mälarregionen sker med lastbilar efter omlastning i
kusthamnar. Detta medför ytterligare negativa effekter för
miljön.

I det korta perspektivet är Mälarledskommitténs
målsättning för Mälarsjöfarten att kommitténs tidigare
redovisade förslag till begränsad utbyggnad av Södertälje
kanal genomförs. Detta förslag innebär att fartyg upp till 10 500--12 000 ton
dw beroende på fartygskonstruktion kan trafikera
Mälaren jämfört med ca 7 000
ton dw i dag. Utbyggnaden innebär att kanalen
anpassas till de större fartygsmåtten genom att hela den
grävda kanalen såväl uppströms som nedströms slussen
breddas med minst sex meter varjämte viss fördjupning
sker. Nya slussningsrutiner bör införas för de större
fartygen. Investeringsutgiften har beräknats till 20 milj.kr.
i 1990 års penningvärde. Denna investering bör
enligt min mening rymmas inom ramen för de omfattande
infrastrukturinvesteringar som regeringen har aviserat för
kommande år.

En utveckling av Mälarsjöfarten påverkar inte bara
utvecklingen i västra Mälardalen. Sjöfarten på Mälaren har
sedan länge haft och har fortfarande stor betydelse för
industrins utveckling i Bergslagen.

Transporterna av bulkvaror är ca 80 % av totala volymen
för Mälarsjöfarten. Detta relativt lågvärdiga gods är mest
känsligt för transportkostnader och skulle därför mest
gynnas av om större och effektivare tonnage kunde
användas inom Mälarsjöfarten genom en utveckling i
enlighet med Mälarledskommitténs målsättningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av Mälarsjöfarten.

Stockholm den 23 januari 1992

Hugo Bergdahl (fp)