Malm- och mineralprospektering

Motion 1994/95:N279 av Per Erik Granström m.fl. (s)

Sverige är ett land med rika malm- och mineraltillgångar.
Huvuddelen av produkterna avsätts i utlandet företrädesvis i
Europa. Värdet av den svenska exporten av malmer uppgick
till cirka 4,5 miljarder kronor 1993. Gruvindustrin och dess
vidareförädling utgör en liten del av den totala industrin i
Sverige men har stor betydelse för att upprätthålla den
regionala infrastrukturen och sysselsättningen.
Gruvnäringen medverkar till att Sverige har en hög
självförsörjningsgrad på flera viktiga metaller.

Gruvindustrin är även en viktig marknad för svenska
leverantörer av gruvutrustning. Utveckling av
brytningsmetoder sker ofta i samspel mellan gruvföretag och
utrustningsleverantörer. För inhemska tillverkare av
gruvutrustning är det av stor betydelse att ha tillgång till de
svenska gruvorna för att pröva ny utrustning och använda
dessa som referens.

Den svenska berggrunden har en mycket hög potential för
nyfynd av malmer. Norr- och Västerbotten samt Bergslagen
är två av de fyra områden i Europa som bedöms vara de mest
intressanta ur prospekteringssynpunkt. Det finns således
goda förutsättningar att bibehålla och utveckla gruvnäringen
i Sverige. Detta är möjligt också genom att den svenska
gruvindustrin haft en bra produktivitetsutveckling. Trots att
antalet anställda har minskat kraftigt har
produktionsvolymen kunnat bibehållas och förädlingsgraden
ökas.

All gruvbrytning leder förr eller senare till att
malmreserverna i de bearbetade fyndigheterna tar slut. För
att långsiktigt kunna upprätthålla en produktion är det därför
nödvändigt att kontinuerligt tillföra branschen nya
fyndigheter. Malm- och mineralprospektering av tillräcklig
omfattning är en avgörande förutsättning för gruvindustrins
framtid.

Sedan mitten av 1980-talet har den totala satsningen på
prospekteringen av nya fyndigheter näst intill halverats. Det
betyder att några av de kända sulfidmalmreserverna beräknas
vara slut redan före år 2000. Vi riskerar därmed en
nedläggning av en betydande del av Sveriges gruvnäring och
förstöring av kapital och kunnande.

Även om utvecklingen mot ett ökat antal ansökningar om
tillstånd till prospektering inkommit under första halvåret
1994 är inte detta tillräckligt. Vi motionärer ser det som
viktigt att satsa på gruvnäringens betydande
utvecklingspotential. Eftersom det tar lång tid från det att en
ny fyndighet upptäcks till att den börjar brytas är det
angeläget att åtgärder vidtas för att ytterligare öka
prospekteringsvolymen.

En enig mineralråvarukommitté föreslog 1989 en
fördubbling av prospekteringssatsningen. Den föreslagna
ökningen skulle dock endast innebära en återgång till
motsvarande prospekteringsnivåer i kronor räknat som rådde
före den kraftiga nedgången efter mitten av 1980-talet. Om
hänsyn tas till inflationen blir enligt detta synsätt
prospekteringsvolymen endast cirka hälften av vad som
gällde före neddragningen.

En kraftig bestående ökning av prospekteringsvolymen
kan endast åstadkommas i samverkan mellan gruvföretag,
stat och myndigheter. Den mycket långsiktiga karaktär som
präglar prospekteringen gör att beslut om prospektering och
utnyttjande av våra malmresurser inte kan lämnas enbart till
företagen. Staten måste ha ett ansvar för att ett långsiktigt
och ur samhällsperspektiv optimalt utnyttjande av våra
malmresurser kommer till stånd.

Det geologiska grundmaterialet i Sverige som ligger till
grund för prospekteringen är fortfarande bristfälligt.
Kostnaderna för prospekteringen kan reduceras med bättre
geologiskt underlag. En satsning på ökad
prospekteringsinriktad kartering bör därför komma till stånd.

En modell för att åstadkomma en långsiktighet i
verksamheten, och som tillämpas i ett antal andra länder, kan
var att en brytningsavgift tas ut som sedan används till att
stimulera prospektering och kartering.

Forskning och utveckling samt utbildning vad gäller
metoder för prospektering, brytning och anrikning samt
utnyttjande av malm och mineraler är en annan åtgärd som
behöver stärkas för att vidareutveckla gruvnäringen på lång
sikt. Utöver detta bör en samordning av insatserna för
forskning och utveckling kunna bidra till ett mer rationellt
utnyttjande av resurserna. Effektiviteten inom forskning och
utveckling kan ytterligare förbättras genom utvidgat
internationellt samarbete. Likheter i den geologiska miljön
bör vara befrämjande för samarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att en brytningsavgift
införs för att möjliggöra en ökning av malm- och
mineralprospekteringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning, utveckling och
utbildning för att vidareförädla gruvnäringen på lång sikt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationellt samarbete inom
ramen för forskning och utveckling.

Stockholm den 25 januari 1995

Per Erik Granström (s)

Iréne Vestlund (s)

Leo Persson (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Arne Mellqvist (s)