Mandarinkinesiskans ställning i svensk utbildning

Motion 2004/05:Ub245 av Tobias Billström (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att befrämja mandarinkinesiskans ställning i svensk utbildning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera och uppmuntra utbytesprojekt mellan kinesiska universitet och svenska lärosäten och att anslå medel till sådana insatser ur den svenska budgeten för bistånd.

Motivering

Att kunna tala ett språk tillfredsställande är en oerhört viktig nyckel för att nå framgång i livet. Våra möjligheter som människor ökar dessutom med varje nytt språk som vi kan förstå och uttrycka oss på. Det är en angelägen uppgift att se till att stärka språkens ställning i Sverige och den svenska skolan.

I Sverige har vi av tradition lutat oss tungt på vår begåvning i att tala och förstå engelska. Detta språk talas av 341 miljoner människor på vår planet och förstås av långt fler. Engelskan har en status som gör språket till ett närmast universellt lingvistiskt redskap.

Detta understryks ytterligare av det faktum att engelsktalande länder står för 40 procent av världens BNP, 28 procent av världens böcker, 90 procent av alla vetenskapliga artiklar och 80 procent av alla webbsidor.

Det är dock viktigt att begrunda betydelsen av den globala värld som vi nu ser växa fram. I ett historiskt ljus är engelskan ett språk vars stora betydelse för Sverige kommit under tiden efter andra världskriget. Dessförinnan intogs den ledande positionen som första utländska språk av tyskan, och under en period på flera hundra år hade franskan och latinet en motsvarande ställning. Förskjutningar är alltså inget nytt i den svenska språkhistorien.

I dag är det mandarinkinesiska som de facto är det största språket i världen med 867 miljoner talare. Kina har idag 1 285 miljoner invånare och en snabb ekonomisk utveckling som saknar motstycke i världens historia. Den starka ekonomiska uppgången i Kina gör det nödvändigt för Sverige att analysera de språkliga konsekvenserna, i synnerhet eftersom de kinesiska framgångarna i stor utsträckning sker inom exportindustrin.

Förutsättningen för svenska företag att vinna inträde på den kinesiska marknaden är framförallt långsiktigt arbete. I detta ingår också att vinna tillträde till hela den sydostasiatiska marknaden där mandarinkinesiskan är en grundbult i kommunikationen. Men utan tillgång till språkverktyg försvåras möjligheterna för den som vill bli entreprenör eller arbeta som anställd. Språkkunskaperna ger ett försprång som det annars är svårt att skaffa sig.

Det finns i dag möjligheter att stimulera och uppmuntra utbytesprojekt mellan kinesiska universitet och svenska lärosäten i syfte att stärka mandarinkinesiskans ställning i den svenska utbildningen. Ett sätt är att etablera fler stipendier som möjliggör för utbytesstudenter från Kina att parallellt med studierna eller under studieuppehållen kontrakteras av svenska företag för språkkurser. Sverige måste i högre grad studera motsvarande projekt som genomförts vid universiteten i Cambridge och Oxford, liksom de otaliga amerikanska exempel på utbytesprojekt som finns tillgängliga. Pengar till sådana insatser kan med fördel tas ur den svenska budgeten för bistånd.

Regeringen bör befrämja studiet av mandarinkinesiska i svenska skolor och inom den högre utbildningen i enlighet med ovanstående.

Stockholm den 27 september 2004

Tobias Billström (m)